Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid. Det är då kreativiteten släpps fri. / The purpose of this thesis is to study four women's view of time, structure and creativity at the service design agency Transformer design. Through interviews and participant observation, I examine how time, structure and creativity interact for them, and how they use time. The conclusion of this study is in brief that the control of time is important to the experience of time. Structure, visible and invisible, is central to see and understand time and maintain control of the time. The informant's aim to create filled time, which is valuable time, and by controlling time they create a positive sense of having time. That's when creativity is released.

No description available.

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur stora industriföretag använder sig av personalen som en innovativ kraft. Olika teoretiker beskriver innovation på olika sätt. Bland annat så hävdar Parker och Kerrie (2003) att det är ett proaktivt beteende som leder till innovationer, och att det är tillvägagångssättet i sig som är en innovation. Drucker (2000) och Dobni (2005) tycks vara ense om att en innovation är ett tankesätt. Jag fann ett intresse i att undersöka hur mina valda företag tycks uppleva innovationer. Undersökningen har skett på två industriföretag med liknande förutsättningar och valet av företagen är delvis ett bekvämlighetsurval då personlig kontakt finns till ett av företagen. Empirin grundar sig utifrån djupintervjuer med personer i ledningsgruppen inom respektive företag. Efter en analys av båda företagen med koppling mellan teori och empiri tycks det finnas en viss begränsning i hur mycket företagen inom en industribransch finner intresse i att ta tillvara på personalen som en innovativ kraft. Ingen tydlig modell på hur företagen går tillväga med innovationer finns och företagen tycks uppleva innovationer mer som ett tankesätt, precis som Drucker (2000) och Dobni (2005) hävdar.

This degree project deals with the concept of creativity and the creative output based on howSwedish upper-secondary design teachers within the Technical Engineering Programexperience this from a student's perspective. The project discusses how the concept creativityis interpreted and how the creative output is regarded by educationalists and professionaldesigners and how this then can be related to literature on the subject and in the steeringdocuments. The purpose of this degree project is to visualize the interviewees' viewpoint oncreativity and the significance of experience, skills, and environment for the creative outputand within the field of design. This in order to, in the pedagogic and didactic situation, enablethe improvement of teaching so that creativity and its output come to show. Moreover, theproject aims to create a ground for discussion of the view of the importance of these skills inthe pedagogic/didactic situation.In order to reach this aim, I have read literature on creativity from several perspectives andcarried out eight qualitative structured interviews: both with three educationalists withoutexperience within the design profession, and with two educationalists who are or have beenactive within the design profession, as well as with three professional designers. Therespondents work in different parts of the country, have different backgrounds, as well aswork experience within their respective fields. What they all have in common is that they usethe same concepts, methods, and creative processes in their daily work. My principalquestions have been:– What do the respondents read into the concept “creativity”?– In what ways does creativity express itself according to the respondents?– What significance do the respondents believe knowledge, skills, and experience oftools and methods have for “creativity”?– What significance do respondents believe that the environment (physical as well aspsychosocial) has for “creativity”?The outcome of my project is confined to the views by the respondents and illustrates the factthat the creativity concept is superficially interpreted, and is often confined to creativeactivity. Additionally, some kind of an output is needed in order to enable creativity to beinterpreted as creative. The degree project also shows that this output demands experienceand skills of how tools and methods are used, but also the need for a well functioning andsuitable, albeit adaptable, both physically and psycho-socially, as well as creativeenvironment.

Inledning: Begreppet kreativitet används inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos kockar. Forskningen visar att kreativa maträtter och produkter utvecklas när kockar kommunicerar med personer från andra discipliner. Unga kockar tränas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mästerkockarnas maträtter. I kocktävlingen Årets Kock uppmuntras kockar till kreativitet, maträtterna som de tävlande kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mästerkockar som vill bli både överraskade och samtidigt känna igen sig.Syfte: Syftet är att belysa vad begreppet kreativitet står för inom gastronomi och matlagning, med särskild inriktning mot vad kreativitet står för som det kommer till uttryck vid bedömningen av maträtterna i kocktävlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har använts för att öka förståelsen för eventet och kocktävlingen Årets Kock. Tävlingsledningen har intervjuats och matbilderna från åren 2007 - 2012 på de vinnande maträtterna har analyserats. Finalen år 2012 har observerats på plats.Resultat: Maträtternas kreativa nivå bedöms främst på sitt utseende/presentation och mindre för sin sensoriska smak. Hur kreativitet bedöms varierar mellan jurymedlemmarna, vilket försvårar för de tävlande att innan tävlingen Årets Kock veta vad som krävs för att vinna.Slutsats: Juryn bedömer maträtternas kreativa nivå på utseende/presentation. Smak är svårare att bedöma som kreativt eftersom det finns ett tydligt krav på att maten skall smaka gott. Utmaningen för de tävlande kockarna är att tillaga kreativa maträtter med trovärdig personlig stil som juryn känner igen, alltså att kopiera utan att det upplevs som en kopia. / C-uppsatser i Måltidskunskap

Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ”Art and Design City”. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur. Teorier och koncept om informationssamhället, kreativa städer och den ”kreativa klassen” har använts för att diskutera en trend inom samhällsplaneringen som tillsammans med en global marknad, ny teknologi och livsstilar ställer krav på den fysiska miljön. Flera faktorer visar att Arabiastranden långsiktigt är ett exempel på en urban trend att marknadsföra städer med redan existerande värden i en allt högre global konkurrens.

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen. Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den? Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografi Slutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden. Vi finner det även nödvändigt att göra en uppdelning mellan formell makt och de facto makt, varav den senare är rörlig mellan relationens olika aktörer. / Advertising agencies are often considered as being creative. In this thesis we have examined the conception of agencies as creative. Especially we have taken an interest in how this conception affects the relationship between an agency and its client. This has been examined through the concepts of (creative) decision making, power and, to some extent, the Bourdieuesque concept of field and habitus. We have found that the conception of the creative ad agency have an impact on the relationship between agency and client, especially when we relate it to the concept of creative capital. Also, we have found that the power in the relationship in a formal sense lies at the client, but that the agency has a great deal of indirect power by the ability to choose what they should bring to the customer. There are also important to make a distinction between the formal power and the de facto power. With the latter meaning the power that actually takes place in the relationship, but in formal sense doesn’t really exist.

Syftet med studien har varit att undersöka hur några elever som har Aspergers syndrom upplever trä- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av ämnet.Övergripande syfte är att, ur ett inifrånperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter från elever samt författare vilka själva har Aspergers syndrom. Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger – hur några trä- och metallslöjdslärare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrån samt inifrånperspektiv. Därefter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM. Metoden har varit en tolkning utifrån respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Totalt har 13 elever från två olika skolor svarat på fjorton frågor med öppna svarsalternativ. Då studien sökt svar på deltagarnas egna upplevelser av undersökningsområdet, föll det sig naturligt att inta ett elevperspektiv. Resultatet visar att upplevelsen av slöjd är övervägande positiv. Några elever upplever ljud från maskiner som påfrestande, dock verkar drivkraften för slöjd vara starkare än det obehag som maskinernas ljud utgör. Elva av tretton elever arbetar helst ensamma, samtidigt finns nyfikenhet hos några till att ingå i grupparbete. Eleverna från skola B beskriver att de inte får den hjälp de vill ha. Däremot känner eleverna från skola A sig sedda och får hjälp. Eleverna i studien efterfrågar bland annat en lärare som är positiv, sätter eleven i fokus, är tydlig och har tålamod. Lärarens roll och hur denne kan stå i vägen för ämnet har blivit tydlig i resultatet. En slutsats av studien är att upplevelsen av slöjden hos eleverna är beroende av det förhållningssätt läraren har. Vidare kan sägas att beroende av hur förutsägbar och tydlig undervisningen är samt lärarens sätt att förmedla sig till eleverna, påverkar hur och om eleven uppfattar slöjden som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag. Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år. Dels genom en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och metodböcker inom det bilddidaktiska fältet samt den nu gällande läroplanen (Lpo 94), den kommande läroplanen (Lgr 11) och den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Studien har visat att bildundervisning utövas på många olika sätt. Innehållet i bildundervisningen består i vissa falla näst intill bara av bildframställning var pedagogerna på ett sparsamt sätt för in kursplanens kunskapsmål terminsvis och som delas upp i smått torftiga övningar. I andra fall består den av en enorm variationsrikedom där kursplanens alla kunskapsmål bearbetas intensivt under en och samma termin. De aspekter som studien påvisat kan bidra till att påverka pedagogernas undervisning är vilken privat syn pedagogen har på bildämnet samt vilka organisatoriska förutsättningar pedagogen ges. Vilken utbildning pedagogen har inom ämnet samt hur pedagogen ser på lärande.

Vi behöver öppna våra ögon innan vi kan ta konst till våra hjärtan och vi behöver öppna våra hjärtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. / We need to open our eyes before we can take art to our hearts and we need to open our hearts before we can observe art. It’s about seeing. And being a co-creator.