Studien ”Att skapa innovation” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ”Hur skapas framgångsrika innovativa processer?”. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ”Årets byrå”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på respektive byrås huvudkontor. Frågorna behandlade teoretiska teman ur teori och tidigare forskning såsom kreativitet, innovationsprocess, organisationskultur, ledarskap samt kontextuella faktorer (Tidd & Bessant, 2013; Nahavandi, 2014; Aasen & Amundsen 2010; Salerno et al., 2014; Alvesson, 2004). Företagen som medverkat i studien är Spoon, Silver, Dear Friends, Abakus samt Åkestam. Holst. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta företagen har utvecklat en anpassad innovationsmodell likt föreslagen av Salernos et al. (2014) för säljanpassade, innovativa samt kundberoende småföretag. Betydelsen av ledarskap i kreativa miljöer samt en öppen och tillåtande organisationskultur poängterades av respondenterna. Vidare behandlas öppen innovation och co-creation i resultat, analys och diskussion som betydande faktorer. Diskussionsavsnittet inkluderar även en föreslagen modell för innovationsprocessen kombinerad av vald teori, tidigare forskning sammansatt med respondenterna svar – utifrån identifierade brister och förtjänster. Slutligen ses sammansättningen av mångfaldiga team som särskilt betydande tillsammans med ledarskap, öppen innovation och co-creation samt organisationskultur i skapandet av framgångsrika innovativa processer.

Agile methods for Information Systems Development (ISD) projects are claimed to encourage developers to be more flexible and efficient by means of arrangements in the development team’s physical and social environment. Research has, however, not yet answered the questions of how, why, and in what contexts agile methods work. ISD can be understood as a highly complex undertaking, which requires the developers’ creativity. The creative process is susceptible to the individual’s task motivation, which in turn is affected by the physical and social environment. In view of this, I argue that theories of motivation, such as the Self-Determination Theory, and theories of creativity could be usefully applied in such research. This study analyses Scrum, one of the most popular agile methods. Empirical data were collected through focused interviews with developers who had extensive experience of working in projects using various agile methods. Narratives of work episodes with perceived high and low motivation were analyzed in terms of motivation theory. Interview data were classified according to the type of motivation experienced and analyzed in relation to the agile method arrangement involved. The results of the investigation demonstrate how agile methods affect developers’ motivation in ways that are conducive to creative performance. The most pronounced effects are related to the individuals’ perceived work-related competence, autonomy, and sense of belonging to the team. Several agile arrangements in combination affect motivation in the positive direction, the single most influential factor being the team’s daily stand-up meetings. The agile arrangement that seems most difficult to implement without causing episodes of low motivation is the product owner role. The analytical approach taken in this study contributes to a better understanding of the aspects that are critical to the successful implementation of agile methods. / Agila metoder för systemutvecklingsprojekt syftar till att öka utvecklarnas flexibilitet och effektivitet genom arrangemang av utvecklarnas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Forskning om hur, varför och i vilka sammanhang agila metoder fungerar är dock ännu otillräcklig. Systemutveckling kan beskrivas som en komplex uppgift som fordrar utvecklarnas kreativitet. Individens kreativa process påverkas av individens uppgiftsmotivation, vilken i sin tur påverkas av faktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Mot den bakgrunden framhålls psykologisk teori om motivation, som Self-Determination Theory, och teori om kreativitet, som relevant för forskning om agila metoder. I avhandlingen analyseras Scrum, en av de mest populära agila metoderna. Empiriska data har hämtats från fokusintervjuer med utvecklare med lång erfarenhet av arbete i agila projektmiljöer. Deras berättelser om episoder med starka motivationsupplevelser har analyserats med stöd av teorin. Intervjudata har klassificerats avseende motivationstyp och i relation till inverkande agila arrangemang. Resultaten visar hur agila metoder inverkar på utvecklares motivation i avseenden med relevans för kreativa prestationer. Starkast var inverkan relaterad till utvecklarnas upplevelse av arbetsrelaterad kompetens, autonomi och samhörighet med utvecklingsteamet. Flera samverkande agila arrangemang inverkade positivt på motivationen; allra starkast inverkan hade teamets dagliga stå-upp-möte. Det agila arrangemang som var svårast att implementera utan att bidra till uppkomsten av negativt inverkande episoder var rollen produktägare. Studien bidrar med kunskap relevant för implementering av agila metoder i systemutvecklingsprojekt.

Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat. Enkäten besvarades av 84 industriarbetare och fyra produktionsledare intervjuades, för att ta del av upplevelser och uppfattningar kring ledarskapet i förbättringsarbetet ur olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen resulterade i sex ledarskapsfaktorer som hade ett signifikant samband till kreativa prestationer. Den kvalitativa undersökningen resulterade i ytterligare fyra avgörande faktorer som nämndes av samtliga intervjupersoner. Den avgörande faktorn var ledarens förmåga att (1) själv uppvisa och främja motivation bland medarbetarna.  Resterande nio identifierade kreativitetsfrämjande ledarskapsfaktorer är följande: (2) Kunskaper och kreativa förmågor hos ledare och medarbetare. Ledarens förmåga att (3a) tillämpa ett närvarande och stödjande ledarskap (3b) ge feedback och uppmärksamma resultat, (4) främja ansvars- och initiativtagande, (5) få medarbetare att vilja utmana sig själva, (6) skapa en jämn arbetsbelastning, (7) eliminera upplevda organisationshinder, (8) skapa förståelse och samsyn kring mål, (9)  stimulera tvärfunktionellt arbete, (10) skapa relationer av tillit och trygghet. Både de kvantitativa och kvalitativa resultaten visar på att den studerade organisationen brister i samtliga ledarskapsfaktorer och har stora möjligheter att uppnå utökad framgång i förbättringsarbetet vid utveckling av ledarskapet. Organisationen bör särskilt beakta medarbetarnas motivation samt de ledarskapsfaktorer som har likheter med det transformativa ledarbeteendet. Andra organisationer bör även kunna öka den organisatoriska kreativitetsnivån vid hänsyn till samtliga identifierade ledarskapsfaktorer. Studien anses bidra till forskningen med en ökad förståelse för innebörden av vilka ledarskapsfaktorer som kan vara av betydelse för att främja kreativitet inom leanorganisationer. / Present day leaders have a crucial role in enhancing creative performances to obtain organizational competitiveness and success, due to the rapidly changing outside world. The creativity stimulating leadership is still not fully explored and requires further research to obtain an enhanced understanding of its meaning. The purpose of this study was to identify critical leadership factors that stimulate creativity in the work of improvements in a lean manufacturing organization.  In order to answer the research questions a case study research methodology with both quantitative and qualitative methods was used. A questionnaire was designed based on previous research about leadership that creates a creative organizational climate. The questionnaire was answered by 84 blue collars and interviews were performed with four production managers, to explore experiences and perceptions of the leadership from different perspectives. The quantitative analysis resulted in six leadership factors that had a significant relation to creative performances. The qualitative analysis resulted in four additional factors that were mentioned by all interviewed respondents. The most critical leadership factor was (1) the leader’s ability to demonstrate and create motivation and commitment among the employees. The other nine identified creativity stimulating leadership factors were: (2) employee and manager skills and creative abilities. The leader´s ability to (3a) support and integrate in the daily work, (3b) give feedback and recognize results, (4) stimulate initiatives and responsibility by employees, (5) stimulate the ambition of taking challenges, (6) level out the workload pressure, (7) eliminate experienced organizational obstacles, (8) engender an understanding and consensus on work goals, (9) promote cross-functional work, (10) create a climate of strong relationships and trust. The quantitative and qualitative findings indicate that the studied organization is insufficient concerning all identified leadership factors, and has great potential to achieve increased success related to the work of improvements if developing the leadership. The organization should in particular consider the leadership factors that have similarities with the transformational leadership behavior. Other organizations should also be able to enhance the organizational creativity level if considering all identified leadership factors. The findings of this study are considered to contribute to the research with an enhanced understanding of the leadership factors that may be important to consider to stimulate creativity in lean manufacturing organizations.

Under denna studie så hade författarna ett uppdrag från en uppdragsgivare som var att skapa en ny agil projektmetod åt denna, för att främja deras arbete med ett projekt som de genomför årligen, som heter Jobb Shop. Projektet hade under det senaste genomförandet inte genomförts med hjälp av någon särskild projektmetod. Författarna till denna studie skapade under arbetets gång en specifik agil metod åt uppdragsgivaren som de kan använda under kommande år vid genomförandet av Jobb Shop. Vid sidan av detta så gjorde författarna även en metaanalys av den nya metoden där de studerade hur den nya agila arbetsmetoden, rent teoretiskt, kan främja kreativitet och innovation. Resultatet av studien visade att den teoretiska grunden för ovanstående fråga var god, och de drog slutsatsen att agila metoder, teoretiskt sett, mycket väl kan främja kreativitet och innovation. / During this study the authors had an assignment from a client which was creating a new Agile project methodology for the client, to promote their work on the project they undertake annually, named Jobb Shop. The project had during the last execution not been implemented by means of a specific project methodology. During this process the authors of this study created a specific agile methodology for the client that they can use in future years in the implementation of Jobb Shop. Alongside this, the authors also did a meta-analysis of the new method in which they studied how the new agile method, theoretically, can promote creativity and innovation. The results of the study showed that the theoretical basis for the above question was good, and they concluded that agile methods, theoretically, may well promote creativity and innovation.

Dagens omgivning är full av osäkerhet, marknadssvängningar, geografiska förändringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsätter nutidens organisationer för ständiga förändringar (Savery och Luks 2000). Detta innebär att företag på 2000-talet, genom att systematiskt förbättra verksamheten, oavbrutet måste hålla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position på marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005). I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssätt och struktur för ett framgångsrikt förbättringsarbete på Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrån nutida forskning och även en kvalitativ undersökning genom djupgående intervjuer med 19 medarbetare från olika ansvarsnivåer och via en enkätundersökning som gick ut till resterande medarbetare. Akzo Nobel Surface Chemistry är en del av Akzo Nobel koncernen som är en av världens ledande färgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anställda i över 80 länder där ungefär 3600 anställda arbetar på ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbättringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och på respektive avdelning. Dessutom samlas alla förbättringsförslag upp i en databas och en utvald styrgrupp analyserar och prioriterar dessa. Problemet är dock att det saknas struktur och systematik för hur förbättringsförslag och actionpunkter ska gå från idéer, till att genomföras och följas upp för att kunna driva igenom förbättringar. I detta projekt togs det fram en modell för hur företaget kan skapa förutsättningar för ettframgångsrikt förbättringsarbete genom att skapa en kreativ miljö för medarbetarna att arbeta i. Vidare poängterades vikten av att ledningen fokuserar på att generera kvalitet hos medarbetarna genom att fokusera på kärnvärden och emotionell kompetens. Därefter presenterades framtagen struktur med arbetssätt för att minimera ledtiden från förslag till genomförande och återkoppla detta genom givna forum och system. Vidare föreslogs att ledningen ska förbereda organisationen på att ett nytt förbättringsarbete är på väg och förklara varför detta är väsentligt för företagets framtida överlevnad. Detta kan skapa förutsättningar för att implementera förbättringsarbetet på ett framgångsrikt sätt med en positiv effekt på medarbetarna.

This essay discusses organizational culture and focus on corporate creativity and innovation. The aim is to see which organizational factors that foster creativity and innovation in organizations. The essay will provide answer on how organizational culture can encourage creativity and innovation and how organizations can promote the rise of a creative work environment. The research design of this essay is a qualitative case study with interviews at Gotland Energi AB (GEAB). The interviews provided insight in factors that can foster creativity and innovation in organizations. The five factors recognised are; the organizations desire of creativity represented in the firm, encouragement, independence and freedom, quick testing of new ideas and economic assets. These factors are seen as part of the organizational culture as they contribute shared values and guidelines to the members of the organization. Creativity and innovation are seen as essential in the success of organizations therefore the result of this essay can help firms identify factors that foster creativity.

Studien är baserad på nio stycken semistrukturerade intervjuer med deltagare som har eller jobbar med improvisationsteater i grupp i minst tre år. Den tillämpade metoden är kvalitativ. Analysen och bearbetningen bestod utav en tematisk analys. Syftet med studien var att under- söka improvisatörers upplevelser av sitt yrke. De tre teman som framkom genom analysen var ”Känslan av att befinna sig i nuet”, ”Gruppens betydelse” och ”Att föra berättelsen framåt”. Resultatet visade att improvisatörernas upplevelse av sitt yrke hade stor inverkan på dem själva. Detta i forma av samhörighet, självförtroende, flow och kreativt tänkande. Resultatet visade även svårigheterna med att improvisera och hur deltagarna resonerade för att skapa en före- ställning. / The study is based on nine semi-structured interviews with participants who have worked or who are working with improvisation theater for at least three years.The applied method is qualitative. The analysis and processing consisted of a thematic analysis. The purpose of the study was to investigate improvisers' experiences of their profession. The three themes emerged from the analysis were "The feeling of being in the present", "The meaning of the group" and "Moving the story forward". The result showed that improvisation as a form of theater has a big impact on the participants in terms of happiness, self-esteem and flow. The result also showed the difficulty of improvising and how the participants reasoned to create a good performance.

En definition av kreativitet kan beskrivas som en förmåga att hitta lösningar påproblem som inte ännu har en färdig lösning. Att tillhandahålla en förmåga äratt veta hur du går tillväga och en sådan går att utveckla, öva in och träna upp,det gäller bara att veta hur. Ett problem dyker som oftast upp när en processredan är igång och i ett tillstånd av ovetskap kan det kännas som att ingenlösning duger. En grafisk designer är beroende av sitt kreativa tänkande ochutan det skulle dess arbete inte fungera. Frågan är då hur en grafisk designer tarsig ur en kreativ svacka, när förmågan av att finna en lösning inte är tillräckligoch då kreativiteten känns som bortblåst? Hur går man tillväga och finns detnågra generella metoder att anamma? Detta är frågor som besvarats i mitt arbeteutifrån insamlad fakta. Intervjuerna och analyserna som utförts ligger till grundför resultatet och presenteras här i form av 6 olika teman: Träna, Tid, Paus,Hjälp, Kämpa och Självkännedom. / A definition of creativity can be described as an ability to find solutions toproblems that do not yet have an answer. To provide an ability is to know howto go about it and such can be developed through practice and training, you onlymust know how. A problem usually appears while in a process and in a state ofignorance, it may even seem that no solution is good enough. Graphic designersare dependent on their creative thinking and it would be damaging, career wise,if this ability would disappear. The question then is how graphic designers takesthemselves out of a creative dip? When the ability to find a solution is notsufficient and when the creative way of thinking is blocked, how do you handleit, when in doubt, and what general proceedings is there to embrace? These arequestions answered in my work based on collected facts. The interviews andanalyzes carried out from the basis for the results and are presented here in formof 6 different themes: Training, Time, Pause, Help, Fight and Self-awareness.

En definition av kreativitet kan beskrivas som en förmåga att hitta lösningar på problem som inte ännu har en färdig lösning. Att tillhandahålla en förmåga är att veta hur du går tillväga och en sådan går att utveckla, öva in och träna upp, det gäller bara att veta hur. Ett problem dyker som oftast upp när en process redan är igång och i ett tillstånd av ovetskap kan det kännas som att ingen lösning duger. En grafisk designer är beroende av sitt kreativa tänkande och utan det skulle dess arbete inte fungera. Frågan är då hur en grafisk designer tar sig ur en kreativ svacka, när förmågan av att finna en lösning inte är tillräcklig och då kreativiteten känns som bortblåst? Hur går man tillväga och finns det några generella metoder att anamma? Detta är frågor som besvarats i mitt arbete utifrån insamlad fakta. Intervjuerna och analyserna som utförts ligger till grund för resultatet och presenteras här i form av 6 olika teman: Träna, Tid, Paus, Hjälp, Kämpa och Självkännedom. / A definition of creativity can be described as an ability to find solutions to problems that do not yet have an answer. To provide an ability is to know how to go about it and such can be developed through practice and training, you only must know how. A problem usually appears while in a process and in a state of ignorance, it may even seem that no solution is good enough. Graphic designers are dependent on their creative thinking and it would be damaging, career wise, if this ability would disappear. The question then is how graphic designers takes themselves out of a creative dip? When the ability to find a solution is not sufficient and when the creative way of thinking is blocked, how do you handle it, when in doubt, and what general proceedings is there to embrace? These are questions answered in my work based on collected facts. The interviews and analyzes carried out from the basis for the results and are presented here in form of 6 different themes: Training, Time, Pause, Help, Fight and Self-awareness.

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) (Skolverket, 2016) belyser att förskolans miljö ska vara både utmanade och locka barnen till lek och aktivitet samt inspirera dem till att utforska sin omvärld. Det finns dock ingenting konkret skrivet om hur själva miljön i förskolan ska se ut, bara hur pedagoger bör tänka i utformandet av den. Forskning visar att när pedagoger ser barnen som kompetenta med egna idéer och tankar och utefter detta skapar en tillåtande och tillgänglig miljö som barnen själva kan vara med och utveckla så uppmuntras barnen till lek samt att använda sig av sin kreativitet och fantasiförmåga. Denna studie har undersökt vilka handlingar som uppstår i barnens upptäckande av rumsliga erbjudanden som innefattar både ett föreställande och ett icke föreställande material. Vår analys har visat att när barnen erbjudits både ett föreställande och ett icke föreställande material så har barnen själva genom sin fantasi och kreativitet transformerat materialet till det de behövde i leken. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>