No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om åldersrelaterad motivation, kreativitet och målorientering från musikers perspektiv. Resultatet är användbart för forskning inom ljud- och musikproduktion samt för musiker, kompositörer och liknande kreativa yrkesinriktningar. De övergripande forskningsfrågorna är: hur beskriver yngre och äldre utövande musiker sin musikaliska motivation?; när upplever de sig vara mest kreativ? Urvalet har delats upp i två kategorier, yngre och äldre. Sex intervjuer har genomförts med tre respondenter i respektive ålderskategori. Analysprocessen består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och tre teorier: målorienteringsteorin, flow-teorin samt behovshierarkin. Studiens resultat påvisar ingen tydlig skillnad mellan yngre och äldre musikers uttalade motivation. Skillnad finns i hur de beskriver uppkomsten av kreativitet. De yngre menar att de är som mest kreativa när de har tid avsatt för ändamålet; ofta på ledig tid under lugna omständigheter. De äldre beskriver istället att kreativitet uppstår när de skapar förutsättningar för detta; ofta när de har mycket att göra. Förslag till vidare forskning är således förståelse kring åldersrelaterade skillnader i individers upplevda kreativitet. Fortsatt förslag gäller musikers anseende i Sverige i förhållande till andra länder.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö – en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag. I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt. Samlade uttryck jämfördes sedan i en diskursiv analys. Bland de slutsatser som dras efter analys är att begreppsprovokationen ökade rörligheten i barnens tankar och känslor, samt även ökade deras engagemang gentemot skulpturerna och sina tankar. Andra konstateranden är att uppgiften att förutsättningslöst lyssna på och uttrycka sina tankar och känslor var ovan för barnen, att variationen på barnens uttryck styrdes av etablerade sociokulturella normer och att uttolkarens roll för resultatanalysen ofrånkomligen är avgörande.

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 år av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lärande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som är genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgångspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som är baserad på kreativitet och lärande miljöer. Särskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förändra processen för att möta slutanvändare av program och tjänster.

Title: Kreativ reklam. En bra idé? (Creative advertising. A good idea?) Author: Evelina Karlsson Tutor: Larsåke Larsson Course: Bachelor Thesis: Media and Communication Purpose: The purpose of this study is to, through qualitative studies inquire creative prized advertise in Sweden to see which influence creativity have on both creative director and the audience. The questions are: * Which influence does creativity have on advertising? * What are differences between prized advertisements and those that have not won any prizes? * What opinion does the public have on creative advertising? Theory and previous research: The theoretical foundation of this essay is based on American studies of creative advertising. Theories regarding the public opinion on advertise is also included in the theoretical framework. Material and method: The method of the study is qualitative interview. Four personal interviews with creative directors and two focus-group interview have been done with students of mixed age and gender. The material consists of five creative adverts, prized during the twenty-first century in "Guldägget" ("the golden eggs"), a Swedish advertising competition. Result: Despite of the fact that the previous studies are critical; this study shows a constructive attitude to creative advertising by making it easier and funnier to absorb. The conditions are that creativity has to be rightful proportioned and not too poetical, otherwise it can prevent the recipient from getting the message. Keywords: Advertising agencies, Award winner, Creative ability, Audience attitude.

Inledning Detta examensarbete handlar om bildpedagogiska traditioners påverkan på barns bildskapande iförskolan. Användandet av modeller vid exempelvis påsk- och julpyssel har vi upplevt som vanligt förekommande i förskolan och detta intresserar oss då vi på några förskolor sett att pedagoger styrt barnen när de använt modeller. Vi vill därför undersöka bildestetiska traditioner och hur det påverkar barns sociala samspel och kreativa förmåga vid bildskapande i användandetav inspirationsbilder och modeller. Syfte Undersökningen syftar till att studera på vilka olika sätt bildpedagogiska traditioner påverkarbarns sociala samspel och kreativa förmåga vid bildskapande i användandet av inspirationsbilder och modeller. Detta för att studera tradition och förnyelse och på så sätt kunna resonera kring utvecklingsmöjligheter med estetisk bildverksamhet i förskolan. Metod Utifrån undersökningens syfte används en kvalitativ metod, deltagande observationer och gruppintervjuer med barn, för att studera barns sociala samspel och kreativa förmåga vidanvändandet av inspirationsbilder och modeller. Resultat I resultatet framkom det att de estetiska traditionerna med återskapande av modell vidtraditionsbundet pyssel kan påverka barns kreativitet negativt. Studien visar att barnen på en avförskolorna var mer styrda av modellen än på den andra förskolan. Studien visar också att återskapandet av en modell hämmade det sociala samspelet på den ena förskolan. Pedagogers förhållningssätt är av stor vikt för att stimulera barns kreativitet.

Denna undersökning handlar om att ta reda på hur elever i årskurs nio anser vad kreativitet kanvara. Hur gestaltar elever kreativitetsbegreppet i ett bokomslag? Vad berättar elevers bilder ochtexter om kreativitetsbegreppet via bildsemiotisk analys och diskursanalys? Dessa frågeställningarhar besvarats av tre elever utifrån en uppgift som jag skapat som handlade om att skapa ettbokomslag till en bok som skulle handla om kreativitet. Efter att eleven gestaltat sin syn påkreativitetsbegreppet skulle hen beskriva i text hur hen tänkt kring sin gestaltning. Materialet harsedan analyserats av mig genom bildsemiotisk analys och diskursanalys för att ta reda på elevernassyn på kreativitetsbegreppet. Studiens resultat indikerar på att det finns ett antal diskurser kringkreativitet i bildundervisningen såsom; kreativitet inom personen; som verb; i förändring; somfrihet; som lekfull och som del- helhet.

Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har föreliggande studie som syfte att studera några instrumentallärare inom kulturskolan angående kreativitet i instrumentalundervisning. I bakgrundskapitlet tas litteratur och forskning som berör området kreativitet upp. Sju informanter intervjuades med semistrukturerad kvalitativ intervju som metod. Tolkningar av transkriptionerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att det fanns gemensamma uppfattningar om kreativitet. Kreativitet uppfattades av lärarna som att bryta sig ur etablerade tankemönster, skapande och att skapa nya idéer. Förutsättningar för kreativitet uppfattades vara trygga miljöer och att läraren är trygg i sin lärarroll. Elever ansågs vara kreativa men att det är läraren som lockar fram deras kreativitet. Vissa förutsättningar för elevers kreativitet var nyfikenhet, intresse och motivation. Resultatet visar att lärarnas egen utbildning har varit en källa till hur de uppfattar kreativitet. De viktigaste faktorerna var deras egna lärare och att få spela med andra vilket i sin tur har påverkat hur lärarna undervisar sina egna elever. / From a hermeneutic perspective, the present study aims to examine how cultural school teachers perceive creativity and how these perceptions have grown. The background chapter presents literature and research that concerns the area of ​​creativity. Seven informants were interviewed with semi-structured qualitative interviews. Interpretations of the transcriptions were made by applying the hermeneutic circle. The result shows common views of creativity. Creativity was perceived as breaking out of established thought patterns, creation and creating new ideas. Prerequisites for creativity were perceived to be safe environments and that the teacher is comfortable in his or her teaching profession. The view was that all pupils are creative, but the teacher needs to attract creativity. Some prerequisites for students were curiosity, interest and motivation. The result shows that the teachers' own education has been a source of how they perceive creativity. The most important factors were their teachers and to play music in ensembles with others. In turn this have influenced how teachers teach their students today.

Kreativitet är ett begrepp som används frekvent inom det svenska planeringsfältet, i en bredd av sammanhang. Anammandet av kreativitetsbegreppet eskalerade, inte minst i Sverige, i samband med den amerikanske professorn Richard Floridas genomslag med sin teori om den kreativa klassen, i början av 2000-talet. Efter ett antal år kom kritik mot Florida och tiden gick - kreativitet som begrepp fortsatte dock att nyttjas och gör så än idag. Innebörden av begreppet framställs, i olika planeringssammanhang, som något högst eftersträvansvärt och nästintill oumbärligt för en god planering, men begreppets innebörd kan både tolkas som diffus och mångfacetterad - något även tidigare forskning bekräftar. Trots det, är detsamma inte sällan ett ledord i exempelvis översiktsplaner. Men, vad innebär diskursen om begreppet egentligen i samtida planering? Utifrån ovan nämnda förhållanden är en språklig och vidare betydelsemässig dekonstruktion av begreppet intressant.  Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet kreativitet används inom svensk planering idag, med teorin om den kreativa klassen som jämförelse. Finns det nya sätt att se på kreativitet idag jämfört med teorin om den kreativa klassens ursprungliga idéer och i vilka sammanhang används begreppet kreativitet idag?  För att möjliggöra ovan nämnda problematik och syfte ämnar studien besvara aktuella problemformuleringar:  Vad innebär diskursen kring kreativitet inom samtida planering? Vad menar man i översiktsplanerna med uttrycket kreativitet? För att kunna besvara ovan nämnda problemformuleringar samt syfte är följande forskningsfråga formulerad: Hur definieras kreativitet i samtida planering i förhållande till teorin om den kreativa klassens definition? För att möjliggöra en dekonstruktion och analys av språk har en diskursanalys genomförts, med metoderna fall- respektive dokumentstudier som stöd. Diskursanalysen baseras på två kommunala och gällande översiktsplaner, båda antagna 2018. Översiktsplanerna har vidare analyserats, tack vare operationalisering, med de diskursiva begrepp som bygger upp kreativitet inom kreativa klassen i åtanke. På detta vis har även ytterligare sammanhang, vilka på olika sätt konstituerar dagens kreativitetsbegrepp, framkommit. Detta har möjliggjort för synliggörande av den samtida kreativitetsdiskursen.  Resultatet visar att den samtida kreativitetsdiskursen till övervägande del fortfarande utgår från kreativa klassens tolkning av densamma. De förändringar och den utveckling som kan ses av diskursen är sådana som rör samtida samhällsaktuella ämnen och trender, i synnerhet de som behandlar hållbarhet och jämlikhet. Genom detta visas också en annan ny, integrerad faktor - ett mer humant förhållningssätt. Studien visar även att samtida planering är i större behov av ett flexibelt förhållningssätt, vilket också kan ses prägla dagens diskurs om kreativitet och som till betydande del beror på en mer global och föränderlig värld. Vidare visar resultatet att diskurserna till stor del överlappar inom planeringen, vilket gör det svårt att kartlägga och renodla diskurserna fullständigt.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka huruvida läromedel, anpassade för lågstadiet, tillvaratar personlighetsdragen hos elever med fallenhet i matematik samt vad det innebär att tillvarata motivation, kreativitet och höga intellektuella förmågor.  Studiens teoretiska utgångspunkt är Mönks triadiska interdependensmodell, där personlighetsdragen hos elever med fallenhet tar sin grund. För att kunna besvara den första forskningsfrågan har litteraturbakgrunden fokuserat på behov som finns hos elever med fallenhet, som sedan konkretiserats till olika kriterier. Läromedelsgranskningen har genomförts med hjälp av ett konstruerat metodologiskt verktyg i form av ett analysschema. I relation till analysschemat har den andra forskningsfrågan kunnat besvaras. De läromedel som granskades var tre läroböcker respektive två alternativa läromedel. Resultatet visar att tre av de fem läromedel som granskades, möjliggör att personlighetsdragen hos elever med fallenhet tillvaratas.