Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå berättelsestrukturen samt hur mottagaren upplever skillnaden i en reklamfilm skriven av AI i sättet som den fångar intresset. Studien har haft för avsikt att tillämpa en jämförelse av en reklamfilm skriven av AI med två reklamfilmer skrivna av människor. Genom att undersöka reklamfilmerna på djupet kan det framkomma om AI är tillräckligt kreativt som tekniskt hjälpmedel för att satsas på inom reklamproduktion. För denna studie har en kvalitativ narrativ analys utförts för att undersöka berättelsestrukturen i reklamfilmerna samt en kvantitativ enkätundersökning för att se hur reklamfilmerna fångar mottagarnas intresse och uppmärksamhet. Den narrativa analysen utfördes för varje reklamfilm med hjälp av en narrativ modell som består av olika steg att analysera. Av enkätundersökningen framkom det svar från 37 respondenter. Insamlat material från enkätundersökningen analyserades och blev visualiserat i olika diagram, samt genom en innehållsanalys för de öppna frågorna. Resultaten visade att reklamfilmen skriven av AI fångade intresset mer bland mottagarna. Slutsatsen är att det som skilde den AI-skrivna reklamfilmen mot de reklamfilmerna skrivna av människor var att den AI-skrivna reklamfilmen upplevdes som mer unik och nyskapande. Detta gör den AI-skrivna reklamfilmen mer kreativ till sin utformning och var troligen det som gjorde att mottagarna fångades mer av den än de andra två reklamfilmerna. En annan anledning till att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse var att den hade tydligast narrativ struktur och där spänningen steg mer. Slutsatsen är att den AI-skrivna reklamfilmen fångade mottagarnas intresse mer eftersom den var unik, kreativ, spännande och hade en tydlig narrativ struktur. / The purpose of this study is to investigate and understand the story structure and how acommercial film written by AI is created, and how the recipient experience the difference in acommercial film written by AI in the way it captures the interest. By examining thecommercials in depth, it can be found if AI is creative enough as a technical tool to invest inadvertising production. The study was intended to apply a comparison of a commercial filmwritten by AI with two commercial films written by humans. For this study, a qualitativenarrative analysis was performed to investigate the story structure of the commercial films aswell as a quantitative survey to see how the commercial films capture the interest and attention of the recipients. The narrative analysis was performed for each commercial film using a narrative model consisting of different steps to analyze. The survey revealed responses from 37 respondents. Collected material from the survey was analyzed through a univariate analysis and visualized in various charts, as well as through a content analysis for the open questions. The results showed that the commercial films written by AI caught the interest more among the recipients. The conclusion is that what distinguished the AI-written commercial film against the commercial films written by humans was that the AI-written commercial film was perceived as more unique and innovative. This makes the AI-written commercial film more creative in its design and was probably what made the recipients more captivated by it than the other two commercial films. Another reason why the AI-written commercial film caught the interest of the recipients was that it had the clearest narrative structure and where the tension rises more. The conclusion of the study is that the AI-written commercial film caught the interest of the recipients in a better way because it was unique, creative, thrilling and had a clear narrative structure.

Inom designbranschen är kreativitet och idégenerering mycket centrala delar i arbetsprocessen. Idag saknar idégenereringen på dessa arbetsplatser ofta struktur och variation, vilket gör att den kan kännas monoton och rutinmässig. För att vara effektiva i vår kreativitet och kunna tänka “utanför boxen” krävs en avslappnad, öppen och trygg miljö. Vi tenderar även att vara mer kreativa när vi har roligt, och spel och lekar är något som visat sig stimulera vår kreativitet. Genom att inkludera spelmoment i en arbetsprocess kan mer effektiva och motiverade anställda nå bättre resultat i sitt arbete. Syftet med denna studie var att utforma ett spel riktat till yrkesverksamma inom designbranschen, för att underlätta arbetsprocessen och främja idégenereringen. Studien grundades i intervjuer med branschaktiva designers och projektledare, för att ta reda på hur deras inställningar och rutiner i idégenereringsarbetet ser ut i dagsläget. Utifrån intervjuerna skapades olika spelkoncept som värderades och mynnade ut i en lågupplöst prototyp av ett idégenereringsspel. Denna prototyp testades på sistaårsstudenter på utbildningen Grafisk design och kommunikation vid Linköpings universitet. Utifrån resultaten av denna användarundersökning skapades en högupplöst prototyp av spelet, som värderades av målgruppen. Resultatet av studien blev ett idégenereringsspel som upplevdes positivt av målgruppen. Spelet går ut på att slumpvis dra kort ur tre olika kategorier av lekar: brainstorming-, associations- och scenariolekar. Tillhörande korten är en spelplan med rutor som är kopplade till de olika kategorierna, samt paus- och idésamlingsrutor. Genom att kombinera olika sorters idégenereringsmetoder kan variation och struktur skapas, vilket i sin tur kan leda till en mer varierad och inkluderande process. Målgruppen upplevde att spelet främjade idégenereringen och att det skulle underlätta i deras arbetsprocess. Detta gör att syftet med studien kan anses uppfyllt. / In the design industry, creativity and idea generation are very central parts of the workprocess. Today, the idea generation at these workplaces lacks structure and variety, which canmake it feel monotonous and perfunctory. To be effective in our creativity process and to beable to think “outside the box” a relaxed, open and safe environment is required. We alsotend to be more creative when we have fun, and playing games is something that has beenshown to stimulate our creativity. By including game elements in a work process, moreefficient and motivated employees can achieve better results in their work. The purpose ofthis study was to design a game aimed at professionals in the design industry, to facilitate thework processes and promote idea generation.Interviews with industry-active designers and project managers in Sweden were held, in orderto study their attitudes and routines in the process of idea generation. Based on theinterviews, different game concepts were created and evaluated, which resulted in a lowresolutionprototype of an idea generation game. This prototype was tested on senior yearstudents at the program of Graphic Design and Communication at Linköping University.Based on the results of this user test, a high-resolution prototype of the game was created andlater evaluated by the target audience.The result of the study was an idea generation game that generated a positive experienceamongst people in the target audience. The aim of the game is to randomly draw cards fromthree different game categories: brainstorming games, association games and scenario games.In addition to the cards there is a game board with fields that belong to the differentcategories, along with pause and idea collection fields. By combining different kinds of ideageneration methods, variation and structure can be created and lead to a more varied andincluding process. The target audience experienced the game as supportive of their ideageneration process and that it would facilitate their work processes. This makes the purposeof the study fulfilled.

I Försvarsmakten återfinns ett motsatsförhållande mellan organisationens vilja och yrkesofficerens uppfattning. I officiella publikationer förmedlas en acceptans för misslyckande medan det finns en benägenhet hos yrkesofficeren att undvika misslyckanden till varje pris. Erfarenheter kan gå förlorade då organisationen har en vilja att lära både genom bra och mindre bra genomförande. Studien avser att undersöka hur organisationskultur kan påverka en yrkesofficers syn på misslyckanden. En stark organisationskultur som hämmar en yrkesofficers benägenhet att ta initiativ eller att ta risker av rädsla för att misslyckas, kan negativt inverka på flexibilitet eller kreativitet inom organisationen. Resultatet påvisar att antaganden såsom viljan att lyckas och social acceptans påverkar synen på misslyckanden. Det finns en kultur som efter hand blir accepterad som det rätta sättet att lära eller lösa ett problem vilket inte alltid överensstämmer med den officiella viljan. Denna kultur överförs inom organisationen och blir svår att förändra. Yrkesofficeren ställs inför ett val, försöka förändra eller acceptera situationen.

Denna studie undersöker hur elever i årskurs 8 upplever att kreativitet utvecklas med hänsyn till hur de anser att kulturen i klassrummet är, avseende lärarrollen, bilduppgifternas utformning och stämningen mellan klasskamraterna. En enkät gjordes där 17 elever skattade sina möjligheter att arbeta med bilduppgifterna, hur lärarna agerade mot dem gällande uppmuntran att vara kreativa och ta risker, samt hur deras samarbete och respekt för klasskamrater såg ut. För att få en uppfattning om elevernas kreativitet gjordes även två kreativitetstester: ett i divergent tänkande, där de ombads komma på olika sätt att använda ett mjölkpaket, och ett i sammanbindande förmåga, där de tecknade färdigt en bild som redan innehöll ett antal element. Testerna samt enkäten visade att det för de undersökta eleverna fanns ett positivt samband mellan klassrumskulturen och hur eleverna upplevde att bilduppgifterna var utvecklande för kreativiteten. Det fanns samband mellan elevernas resultat på testerna och deras syn på klassrumskulturen, där sambandet var något starkare för testet i divergent tänkande. Eleverna ombads även uppskatta sin kreativitet, men denna uppskattning visade sig inte ha något samband med testerna. Möjliga förklaringar kan vara dålig självkännedom eller en vag bild av vad kreativitet innebär.

I den här undersökningen har jag intresserat mig för hur elever i gymnasieämnet fotografisk bilduppfattar utformningen av sin fysiska lärandemiljö. Syftet med studien är att ur ett elevperspektivsynliggöra vilka möjligheter och begränsningar klassrummets fysiska utformning kan skapa förutforskande lärprocesser.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex elever vilka samtliga studerar ämnetfotografisk bild på det estetiska gymnasieprogrammet deltar i undersökningen. Detta är en relativtliten studie, endast sex respondenter, därför kan det vara på sin plats att reflektera över hurlångtgående slutsatser man kan dra av den.Resultatet visar att respondenterna menar att den fysiska miljön har betydelse för att skapa meningoch ge elever möjlighet att arbeta utforskande och därmed utveckla sin kreativitet. Betydelsefullafaktorer i studiemiljön är val av ljussättning, färgsättning, möblering och placering i klassrummetsamt lättillgängligt inspirationsmaterial. Vidare visar resultatet att en majoritet av respondenternaanser det viktigt att kunna förflytta sig mellan så att säga, olika rum i samma klassrum för att kunnaskifta metod och material under utforskande arbetsprocesser. Studien visar även elevernas behovav att det ska finnas plats för aktivitet men att klassrummet även ska erbjuda möjlighet att arbeta iavskildhet.

Tidigare forskning beskriver problemen med undervisning i kursen entreprenörskap och företagande, och att de traditionella didaktiska synsätten inte är tillräckliga. Lärare måste bygga broar mellan förväntad teoretisk kunskap och praktiskt utövande för att skapa större engagemang hos eleven. Eftersom traditionella didaktiska synsätten inte är tillräckliga har jag skapat ett inspirationsrum åt eleverna, där det finns praktiska didaktiska exempel att titta på. Jag vill med denna studie ta reda på hur vi lärare i företagsekonomi kan påverka elevernas motivation och prestation, med stöd av praktiska didaktiska exempel. Den teoretiska referensramen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, och beskriver kreativitet, elaborering, pedagogiska verktyg och verktygsrum, motivation, tydliga mål samt elevens ansvar för det egna lärandet. Utifrån dessa arbetades en analysmall fram, som bildar en didaktisk triangel. I studien genomfördes nio intervjuer med elever som går kursen entreprenörskap och företagande i årskurs två på ekonomiprogrammet. I intervjuerna framkom det att de praktiska didaktiska exemplen bidrog till att höja elevernas kreativitet, motivation och prestation. De praktiska didaktiska exemplen bidrog också till att eleverna fick en fördjupad kunskap för de företagsekonomiska modeller och metoder som används. Den fördjupade kunskapen leder till att eleverna når kursmålen på ett tillfredställande sätt. Slutsatsen som dras är att de praktiska didaktiska exemplen bidrar till att bygga broar mellan förväntad teoretisk kunskap och praktiskt utövande och på så sätt få mer motiverade och engagerade elever.

Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i grundskolans årskurser 7-9. Analysen av det empiriska materialet är genomförd ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att synliggöra musikskapande i bemärkelsen komposition i musikundervisningen och att synliggöra musiklärares reflektioner över hur den egna undervisningen möjliggör elevers skapande process samt att synliggöra hur lärare arbetar för att främja musikskapande och ett kreativt förhållningssätt hos elever. Resultatet visar att musikskapande sker stegvis, att processen behöver få ta tid och att formerna för genomförandet är beroende av vilka verktyg som finns tillgängliga, samt att tillgång till verktyg skiljer sig åt mellan olika skolor. Elever arbetar med analoga och digitala verktyg och artefakter i samspel, enskilt och i grupper, och kamratrespons och det sociala samspelet är av stor vikt för lärprocessen. Lärarens tillrättaläggande med ramar och tydlig struktur samt stöttning i den proximala utvecklingszonen är avgörande för elevers kunskapande. Elever behöver ges möjlighet att använda olika slags verktyg och artefakter, ges möjlighet att arbeta skapande i processform under trygga och fria omständigheter samt ges möjlighet att reflektera över sitt eget och andras skapande för att utveckla fantasi, kreativitet och ett kreativt tänkande.

Syftet med studien är att beskriva och analysera förskollärarens uppfattning om barns språkutveckling främjas genom lek på förskolan, samt vilka verktyg beskriver förskollärarna att de används. Med hjälp av kvalitativa analysmodeller av intervjuer implementerade och skrev jag ner förskollärares svar på mina frågor om barns språkutveckling och samlade in det viktigaste datamaterialet. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att studera åtta förskollärare uppfattningar på sju olika förskolor. De var fyra fristående förskolor och tre kommunala förskolor. Resultaten visade att de flesta förskollärarna trodde att de hjälpa barnen vid flera tillfällen i sin språkutveckling. Detta innebär dels en stödjande roll i barns sociala kommunikation och självkänsla i kommunikation av olika språk, dels att förskollärarna använda leken som ett verktyg i språkutvecklingen. Studien visar hur förskollärare kan uppmuntra barns fantasi och kreativitet för barns språkutveckling. Eftersom det finns så många olika språk i förskolorna här i Sverige så tycker en del att det ibland är komplicerad arbete att kommunicera med nya barn som börjar på förskola. Sammantaget var de flesta resultatet att aktiva förskollärare signifikant lekkommunikation och barns sociala relation förbättrar språkutvecklingen genom att koppla språk till lek. Det innebär att förskollärare har en stödjande och vägledande roll för att skapa möjligheter för utveckling av barns kompetens och förståelse. Detta leder till att hjälpa barnet att trivas i språket, inklusive svenska, modersmål och alla former av språk. Om förskollärare visar bristande kommunikation och närvaro i barns lek kan en svår situation uppstå på grund av till exempel bristande språk. Resultaten visade också att förskollärarna i studien ansåg att arbetet med språkutveckling behövde mycket erfarenhet av olika former av språk, såsom imitation, kroppsspråk, gester, teckenspråk och ibland en del av barnens modersmål. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Studien syftar till att undersöka hur personer som ägnar sig åt kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar påverkat dem som individer. För att tillmötesgå detta syfte tillämpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som håller på med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar på att den största anledningen till att individerna väljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger på att de mår bra av det, det stärker deras identitet. Utöver detta visar även studien på att de genom sitt kreativa skapande även upplever att de blir en del i ett sammanhang, de känner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar även respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de känner sig mer självständiga och på så vis lättare kan stå emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle påverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna även det rådande samhällsklimatet genom att hävda att det i hög grad fråntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det även stora delar av människor möjlighet till att skapa en identitet som en självständig och kritiskt tänkande individ.

I denna uppsats har jag undersökt hur kreativt skapande som musikproducent och låtskrivare kan påverkas på olika sätt vid användandet av antingen fysiska eller digitala instrument.I uppsatsen har jag med hjälp av källor som behandlar ämnet samt min egen undersökning försökt sammanfatta hur dessa olika redskap kan förändra en låtskrivande-process och hur man kan koppla de olika val som görs under skrivandet av en låt till den utrustning man använder. I min uppsats valde jag att bortse från rent tekniska skillnader som exempelvis ljudkvalitet. Istället valde jag att fokusera helt på den kreativa processen och sådant som begränsningar och möjligheter med fysiska och digitala instrument och hur det förändrar sättet man tänker på som musikskapare.I min metod valde jag att skriva två instrumentala låtar där jag i den första använde uteslutande digitala- och i den andra fysiska instrument. Själva skrivprocessen var förutsättningslös och jag lät mig själv skapa fritt utan andra begränsningar än själva instrumenten. Under arbetet förde jag en ostrukturerad loggbok och använde sedan mina anteckningar för att presentera resultatet.I mitt resultat kom jag fram till att de största skillnaderna låg i att jag skrev på ett friare sätt och lät mig själv improvisera och testa fler olika idéer när jag skrev med fysiska instrument. När jag skrev med digitala instrument hade jag, på grund av min i vissa fall bristande färdighet som instrumentalist på fysiska instrument, större möjlighet att slutföra alla mina idéer, samtidigt som jag inte upplevde samma öppna sinne som när jag skrev med fysiska instrument.I diskussionen drog jag slutsatsen att jag i mitt egna skapande skulle gynnas mest av att kombinerade båda arbetssätten och att jag inte kan bedöma någon av dem som allmänt bättre än den andra, utan istället bara konstatera att de på många sätt förändrade mitt sätt att skriva på.