SammanfattningI mitt examensarbete har jag undersökt barns meningsskapande i förhållande till sina egna (lek)saker utifrån deras berättelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berättelser om sina (lek)saker och dessa visade på vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv på leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrån kön och skapande av kön. Jag använder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn på två förskolor i en kommun i södra Skåne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara är ting, de är kulturella artefakter i barns meningsskapande. Det empiriska materialet delades in i två teman. Det första temat handlar om ”vad” (innehållet) i barns meningsskapande. Det visade sig att barn skapar mening om kön och identitet (att bli till som någon) och om kunskap (barnen förstår på så sätt och får tillgång till den gemensamma kulturen de lever i genom till exempel symboler, läsning och kategorisering). Det andra temat handlar om ”hur” barn skapar mening. Det visade sig att barns meningsskapande görs på ett visst sätt, det vill säga barnen skapar ny mening med hjälp av kreativitet (fantasin), genom reproduktion och meningsproduktion.

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ”Människan och samhället” och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar. Dessutom genomförde vi efteråt fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med elevinformanter som deltagit i skolprojektet. Det empiriska materialet kommer vi sätta i relation till begrepp som estetik, kreativitet och deltagar- och åskådarkultur. I vårt arbete kan vi se att de flesta eleverna upplever det som något lustfullt och roligt att jobba med estetiska uttrycksformer – så länge det inte betyder att de behöver reflektera eller diskutera sina produktioner. Detta ser vi som en direkt konsekvens av den skolkontext de är vana vid, där ett prövande och ifrågassättande arbetssätt inte präglar elevernas uppfattning om vad skolan kräver av dem. I vårt arbete analyserar vi också denna uppfattning och hur den kan tyckas vara ett resultat av ”de rätta svarens pedagogik”. Det vi kommer fram till är att det är komplext att kartlägga elevers upplevelser; begreppen räcker kanske inte till för att få syn på elevers perspektiv.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på den funktion ateljén och den skapande verksamheten fyller i barns vardag samt i relation till övrig pedagogisk verksamhet och förskolemiljö. Empirin kommer huvudsakligen från intervjuer av tre förskollärare, men även från observationer av tre förskoleavdelningars ateljémiljö. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv som analysen bygger på är Michel Foucaults maktteorier samt kreativitetsbegreppet. Studiens resultat visar bland annat att det finns en spänning mellan barns frihet i skapandet och deras möjlighet till kreativa tänkande. Förskollärarnas förhållningssätt blir då viktigt för att barnen, i kommunikationen kring skapandet, inte ska känna att det finns ett ”rätt sätt” att skapa, vilket kan leda till normalisering. Studien visar även att förskollärarna har ett förhållningssätt som är öppet för viss tidsmässig flexibilitet och att detta gynnar barnens kreativa process. Men en dold styrning framträder också, där barnen får en känsla av mer frihet och inflytande över dagens tidsmässiga inrutning än vad de egentligen har.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursenBild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten. Resultatet visar att otydligheten i styrdokumenten gällande betygskriterier i Bild och form och därmed i skolans bedömning finns, vilket kräver lärarnas subjektiva tolkning av betygskriterier för att kunna sätta betyg i kursen.

Studien syftar till att utreda hur lärare i årskurs 4-6 använde sig av IST (förkortat från interaktiva skrivtavlor) på sina No-lektioner, samtidigt syftar studien till att besvara vad lärare menar kännetecknar en kreativ och kommunikativ lärandemiljö samt om IST kan påverka kommunikationen. Vi har använt oss av läroplanen och relevant forskning samt det sociokulturella perspektivet på lärande för att kunna problematisera vårt resultat. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua lärare utifrån en semistrukturerad intervjuteknik. Studiens resultat analyserades med hjälp utav Burdens (2002) användarnivåer samt Dysthes (1996) samtalsstrukturer. Det visades sig att de fyra lärare vi intervjuade använde IST på olika sätt, de befann sig på olika nivåer av användandet. Lärarna i studien visade sig ha en likvärdig syn på vad som kännetecknade en kreativ lärandemiljö. Lärarna pratade om laborationer och praktiskt arbete. När det kom till synen på kommunikation visade det att det också skiljde sig mycket mellan de fyra lärarna. Kommunikationsstrukturen varierade mellan enstämmig och flerstämmig. Användandet av IST påverkades av lärarens utbildning inom IST. Användningsnivån av IST påverkas av vilken kommunikationsstruktur lärarna använde sig av. Vilken kommunikationsstruktur lärarna hade påverkade i sin tur hur hög graden av kommunikation var i undervisningen. Vad som kännetecknade kreativitet enligt lärarna visade sig inte ha någon större betydelse för hur man arbetade med IST.

Syftet med föreliggande studie är att belysa både pedagogers och elevers tal kring högläsningen i undervisningen i en årskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring högläsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om högläsningens effekter. Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lärande. Våra frågeställningar är: Vilka metoder kan användas kring högläsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att högläsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna högläsningen och arbetet kring denna?Undersökningen baseras på intervjuer med en klasslärare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som används under arbetet med högläsningen. För att få ett bredare material att utgå ifrån belyser vi även elevernas perspektiv om hur de upplever högläsning och arbetet kring högläsningen. Eleverna fick genom text och bild besvara två frågor om vad de tycker om högläsningen i skolan. Empirinsamlingen avslutades med två observationer för att få en bild av den dagliga verksamheten. Vi observerade pedagogerna under två olika lektionstillfällen för att få en bild av hur högläsning användes i undervisningen samt för att vi skulle få ett komplement till våra intervjuer med pedagogerna.Det resultat vi kom fram till var de metoder som pedagoger kan använda sig av kring högläsning kan vara grupparbete, återberättande och bokprat. Pedagogerna anser att högläsning bidrar till många positiva effekter, exempelvis ökat ordförråd samt inspiration till egen läsning.. Attityden till högläsning bland eleverna är positiv, då de upplever att högläsning är roligt och meningsfullt. Vår slutsats av studien är att deltagarna i vår undersökning anser att högläsning är ett viktigt och uppskattat moment i undervisningen, där effekterna och metoderna är många.

Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma vikten av barnlitteratur som ett redskap i förskolan för att främja gemenskap och delaktighet i barngruppen. Med hänsyn till komplexiteten och differensen i barnlitteraturen, ställer vi oss följande frågor för att konkretisera syftet: Hur kan barnlitteraturen användas av pedagoger som ett verktyg för att skapa delaktighet i barngruppen? Vad kan vara viktigt för pedagoger att fokusera på vid användandet av barnlitteraturen i förskolan? Analysen baseras på Vygotskijs teoretiska perspektiv vilken fokuserar på kreativitet, fantasi och den proximala utvecklingszonen. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi antagit en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger, fältanteckningar samt observationerav pedagogers arbete med barnlitteratur på förskolan. Slutsatsen av studien visar att pedagogernas arbete med barnlitteratur på förskolan, med fokus på olikheter utifrån ett mångfaldsperspektiv, kan bidra till att utforma en förskolemiljö där delaktigheten i barngruppen kan främjas.

Syftet med denna studie är att med en vetenskaplig kvalitativ metod undersökahur avslappningsövningar upplevs av människor med diagnosen borderline.Uppsatsen är en empirisk studie med en kvalitativ undersökning. Undersökningensvar har bearbetats med en fenomenologisk ansats. Svaren från intervjuerna harbearbetats separat och sedan analyserats utifrån förda teorier. Min avsikt med denhär uppsatsen är att försöka synliggöra hur olika variationer av en upplevelse kante sig och om det trots olikheter kan finnas en stimulans för deltagarna att användasig av avslappningsövningar. För att belysa och utforska problemet har jag använtmig av egna observationer för att kunna kort beskriva känsloläget i rummet innanövningen börjar. Jag har sedan använt mig av intervjuerstudier och loggböcker.Slutsatsen visar att deltagarna har upplevt avslappningsövningen som utvecklandeoch användbart för dem, dock under väldigt nyanserade former.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94. / The government of Sweden is about to present a proposition for a new curriculum for Swedish elementary school, which will come into effect the academic year 2011/2012. The purpose of this thesis is to investigate the concept of creativity, and put it in relation to the new curriculum, in order to predict the scope creativity will have in this. This purpose requires that I also study earlier curricula (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94) and identify the scope for creativity in these. My results are not final, with the new curriculum not being presented yet. I have, however, by means of interpretation of relevant documents and a discussion of these, concluded that the new curriculum will provide less opportunities for creativity in Swedish elementary school than the current curriculum, Lpo 94, does.

Syftet med vårt examensarbet har varit att undersöka om eleverna blev mer självständiga och ökade sin kreativitet när de fick lösa en teknikuppgift som var fritt formulerad. Undersökningen skulle också visa om det fanns någon skillnad på flickors och pojkars agerande då det gällde utformning och konstruktion i teknikuppgiften. Studien skulle samtidigt ge svar på hur samarbetet fungerade när eleverna arbetade i pojk- /flick- och blandade grupper.