This study aims to generate a deeper understanding of the revival of analog photography by examining intentionally slow artistic processes. In this study, the link between the analog photographic process and creativity is examined, as well as what influence pace in the process has on the experience of creativity. The method of the study consists of undertaking two versions of the analog photographic process in its entirety. An autoethnographic methodology is used to gather data from personal experience, which in turn is analyzed using Flow Theory to understand the connection between the process and creativity from a larger perspective. The results show that the analog photographic process contains demanding aspects which contribute to the possibility of achieving a state of optimal experience. The results also indicate that the challenging nature of the process generates an increase in the perceived value of the product. These results contribute to further understanding in the resurgence of the analog technique, along with increased knowledge within the field of purposely slow processes in artistic practice.

This study is about applying narrative theory into the media classrooms. Can a teacher create wonder and curiosity in his or her classroom by using classic storytelling techniques? The use of compelling storytelling has been used throughout history. With today’s media climate and the endless amount of streaming entertainment that surrounds us, makes us feel, fantasize, become inspired, and forget about time and space, how can we as teachers not imagine applying that sense of wonder into the classroom? This study´s main focus is on cliffhangers as an educational tool in the classroom and examines the teachers’ point of view on the subject of cliffhangers and the use of narrative techniques. How can a teacher apply classical narrative techniques to keep or even inspire to wonder, curiosity, and the will to learn more in the media classroom? Does a cliffhanger motivate the student to learn more? Do professional teachers see possibilities or restrains by using narrative techniques, such as cliffhangers in their classroom? Lastly, how can a cliffhanger contribute to a more creative classroom climate? This paper tries to find the answers to these questions. This paper examines the concept of cliffhanger, how to construct one, how it is used in normal context within film and television, and how it can be used as a creative tool in the classroom. I create two cliffhangers for two teachers and observe their performance in the classroom. Supported by previous research concerning the importance of film pedagogy in school and media education, the concept of affordance, narrative theory, achieving a sense of wonder, and the importance of a creative teaching practice. The reason for this study is to inspire and awake new ideas in other teachers to how one can practice a creative classroom and to hopefully stimulate the students to their own creativity and wonder. The result points to the importance of keeping the cliffhanger relevant to the assignment and subject, the teacher’s performance, and a general positive outlook on narrative techniques in the classroom. With the major theme cliffhanger and narrative theory in education, this study is summarized and presented with a 3D structure of the literally word cliffhanger in a cliffhanger situation. Will the creative teacher save the day? To be continued…

Att hitta sin identitet som musiker kan vara svårt och komplext. Denna studie syftade till att undersöka huruvida min musik kan eller inte kan klassificeras som Hyperpop. Undersökningsmetoden gick ut på att intervjua en fokusgrupp som bestod av sju musikproducenter vars uppgift var att lyssna på min musik och sedan sätta ett betyg mellan 1 och 5 på fem olika påståenden som jag hade formulerat utifrån egenskaperna som kännetecknar Hyperpop. Betyg 1 = stämmer inte alls och betyg 5 = stämmer helt. Genomsnittet av alla betyg blev 4/5 vilket var svaret på frågan: I vilken mån uppfattar lyssnare min musik som Hyperpop? Studien bidrar även till en djupare förståelse om vad Hyperpop är då den är en ny genre som har förändrats mycket under den korta tiden den har funnits. I grunden handlar projektet om kunskap och inspiration som jag kunde hämta från Hyperpop och dess attityd som går ut på att äga sitt musikaliska uttryck oavsett normen. Genom min forskning fick jag lära mig mer om mitt eget skapande som musikproducent och skaffa mig större medvetenhet kring bl.a. maximalismen i musiken, syntarnas karaktär och behandlingen av sången. Själva genrebestämningen är mindre relevant jämfört med inspirationen som fick min musik att utvecklas.

This study examines the contradictory reluctance of army officers and NCOs to accept failure during peacetime training, despite its acceptance within the Armed Forces. Focusing on two army units, it explores how this reluctance manifests itself within the units’ organizational culture. Although failure in military contexts is extensively studied, it often overlooks peacetime scenarios in favor of war time case studies or adopts a top-down organizational perspective. This research fills this gap by examining how culture shape officers' and NCOs acting, leading to a passive posture, and inhibiting creativity due to fear of failure. The study reveals that basic assumptions, such as social acceptance and leadership dynamics, contribute to individuals' aversion to failure, which deviates from the organization's espoused values. However, the unit's organizational culture alone cannot explain the view of failure, because other cultural and non-cultural factors have been identified that may contribute to an officer’s reluctance to fail.

Individer med särskilda begåvningar utgör en heterogen grupp. Särskilda begåvningar finnsinom olika områden, däribland matematik. Trots att särskilt begåvade individer utgör enspretig grupp med många olikheter återfinns även många likheter. En gemensam nämnare äratt dessa individer behöver mer kunskapsmässig och social stimulans än normalpopulationenför att må bra. Att tillgodose de särskilt begåvade barnens sociala och kunskapsmässiga behov i grundskolan är inte alltid en enkel uppgift. Särskilt begåvade barn har ofta en högre mentalålder än kronologisk ålder vilket medför att de har andra kognitiva behov än jämngamla barn. Granskningar har visat att många skolor brister i att ge särskilt begåvade elever den ledningoch stimulans de behöver för att utvecklas. Syftet med examensarbetet är därför att kartläggapå vilka sätt som lärare vill undervisa mellanstadieelever med särskild begåvning för att deska utveckla sin matematiska kreativitet samt vilka ramfaktorer som begränsar och möjliggördetta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre mellanstadielärare som kvalificerat istudiens målinriktade urval. Den insamlade datan analyserades tematiskt. Resultatetsammanställdes och tolkades mot ramfaktorer för att teoretiskt förklara vilka faktorer sombegränsar och möjliggör den matematikundervisning som lärare föredrar av elever medsärskilda begåvningar. Studiens resultat visade att informanterna föredrar att användaproblemlösningsuppgifter för att eleverna med särskilda begåvningar ska utveckla sinmatematiska kreativitet. Två av tre informanter vill även använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Samtligainformanter ansåg att gruppuppgifter utgör en viktig del i matematikundervisningen avsärskilt begåvade elever. De anser att det är fördelaktigt att variera gruppindelningar.Informanterna menade på att eleverna ibland kan ingå i grupper med elever på liknandenivåer och ibland ingå i grupper där det är en större kunskapsmässig variation mellaneleverna. Informanterna menade även på att de vill ha mer tid till att arbeta enskilt med desärskilt begåvade eleverna. De ramfaktorer som begränsar och möjliggör den undervisningsom lärare helst vill bedriva av elever med särskild begåvning för att de ska utveckla sinmatematiska kreativitet är skolans ledning och organisation, ekonomi, tid, gruppstorlek,personal och närsamhället. Studiens bidrag till forskningen är en fördjupad bild av vilkaundervisningsmetoder som lärare föredrar att använda sig av för att elever med särskildbegåvning ska få förutsättningar att utveckla sin matematiska kreativitet samt vilkaramfaktorer som begränsar och möjliggör detta.

Dagens industri håller på att förändras inom en mängd olika sektorer på grund av det ökade intresset för AI. Efterfrågan på AI blir allt större även inom designyrken, vilket gör att blivande UX-designers behöver bredda sina kunskaper inom området. Tidigare forskning visar att AI kan på många sätt påverka eller förändra designprocessen. I takt med att nya AI-verktyg kommer ut på arbetsmarknaden, ökar behovet av att utforska upplevelsen av dess effekter. En viktig målgrupp som drabbas av denna förändring är UX-design studenter, som är framtidens designers. Det finns därför ett behov av att utforska studenters upplevelser av AI inom UX-design. Syftet med denna studie var att undersöka UX-design studenters upplevelse kring användningen av AI-verktyg i designprocessen. Det ville även utforska hur implementeringen av dessa verktyg påverkar upplevelsen av kreativitet hos studenter. Studien vägleddes av det teoretiska ramverket AI Device Use Acceptance (AIDUA) modellen. Studien utgick från en kvalitativ ansats för att få mer djupgående individuella svar från deltagarna. Undersökningen bestod av ett användartest med observation och en semistrukturerad intervju. För att analysera datan utfördes en tematisk analys. Dessa metoder avslöjade att studenter upplever AI-verktyg som mest användbara i början av designprocessen för idégenerering. De är däremot vaksamma med att använda det i en alltför stor grad, eftersom UX anses fortfarande vara ett hantverk som kräver mänsklig förståelse. De upplever att kreativiteten påverkas mer eller mindre beroende på det genererade svaret från AI. Studien rekommenderar vidare forskning om seniora UX-designers upplevelse av AI för ett bredare perspektiv. / Today's industry is changing in a variety of sectors due to the increased interest in AI. The demand for AI is also increasing in design professions, which means that future UX-designers need to broaden their knowledge in the field. Previous research shows that AI can influence or even change the design process in many ways. As new AI tools are presented, the need to explore the experience of its effects increases. An important target group affected by this change is UX-design students, who are the designers of the future. Therefore, there is a need to explore students' experiences of AI in the field of UX-design. The purpose of this study was to investigate the experience of UX-design students regarding the use of AI-tools in the design process. The study also explored how students perceive the effects of AI on creativity. The study was guided by the AI Device Use Acceptance (AIDUA) theoretical framework. The study was based on a qualitative approach to get more in-depth individual responses from the participants. The research consisted of a user test combined with observation and a semi-structured interview. A thematic analysis was conducted to analyze the data. These methods revealed that students find AI-tools most useful for idea generation at the beginning of the design process. However, they are cautious of using it to an excessive degree, as UX is still considered a craft that requires human understanding. They feel that creativity is affected more or less depending on the generated response from AI. The study further recommends research on senior UX designers' experience of AI for a broader perspective.

Som musikproducent har jag insett vikten av att göra medvetna val i skapandeprocessen och hur det ofta berikar det slutgiltiga resultatet. I mitt arbete har jag utforskat just detta under inspelningen och produktionen av mitt band Ebb & Flods debutalbum. Under processen har jag analyserat mitt eget beslutsfattande, våran dynamik som grupp, när det uppstår diskussioner och hur vi förhåller oss till varandras åsikter. Jag har också vägt in eventuella utomstående faktorer som på ett eller annat sätt påverkat resultatet. Detta med syfte att få en djupare förståelse för konstnärligt beslutsfattande. Jag beskriver jag ett antal inspelningstillfällen och reflekterar över den konstnärliga processen. En insikt jag lyfter i diskussionsavsnittet är hur jag upplever att det är väsentligt att som producent vara ärlig mot mig själv i mitt beslutsfattande. Alla tecken på tvivel och tvekan är en indikation på att något inte står rätt till och bör redas ut. Jag reflekterar även över vikten i att planera och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna göra medvetna och meningsfulla val.

The aim of the study is to investigate social studies teachers’ idea of the importance of students’ agency for their future citizenship and how social studies teachers in upper secondary school assist students’ agency in their teaching. The methodologically the study is based on, is 6 interviews with social studies teachers of different ages and with different experience. The results show that the social studies teachers’ teaching have two main themes. The themes are to contribute to the students’ analysis of the world around them and assist the students’ future life as employees. Two theoretical starting points have been used to discuss the results, Ninni Wahlström’ capacity strategy and John Dewey’s communication theory. Social studies teacher’s teaching with a focus on students’agency means that the students should develop the future skills to set goals, reflect on their learning, to be able to make independent decisions, which leads to become competitive in the labor market with general competencies such as creativity, language skills and social competence. This results in that the students become competitive in the labor market where they have the capacity to become independent individuals with general skills such as creativity, language skills and social skills. The social studies teachers view that it is crucial for the students ’agency that they develop an analysis of the world around them, which means that the students can analyze current events such as the Ukraine war in 2022 and be able to discuss this with other people. The students can use this in their future citizenship. Social studies teachers encourage students’ agency in social studies by using project work in social studies for students to learn to solve problems in creative ways to solve real problems as future citizens. The social studies teachers encouragea linguistic ability through their social teaching that encourage students' agency. It means being able to reason, see connections and draw conclusions about current events. The social studies teachers believe that this encourages the students’ personal development and their future citizenship where the students have a self-esteem to succeed in projects in the future and to understand modern society. According to the social studies teachers, the students should socialize with other students through group exercises in teaching, which they believe gives the students expanded opportunities in life. The social studies teachers believe that dialog as a pedagogical method encourage the student’s democratic competence, which means that the students develop a thought structure about the democratic rules within a democratic society and it is also important for the students’ agency that they develop a democratic competence which means that the students are critical of the information in a global community so they know which information can be trusted. The pedagogical approach among the social studies teachers is that it should be a creative social environment where the students learn to think independently with the teacher as a supervisor in the classroom who does not impose knowledge on the students. The main pedagogical method to assist students’ future citizenship in social education is to use news in the social studies. Keywords: Social studies, Citizenship, Media, Language skills, Agency, Social competence, Creativity, Upper Secondary school

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet. / Creativity is an ability that the Swedish Armed Forces want their military personnel to master and use. At the same time, there is no clear description of what military creativity is, how it should be interpreted and whether it is influenced by external influencing factors. Despite the importance of officers being able to master creativity in a military context, there is no unambiguously coherent definition of the term to relate to. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of military creativity and the driving forces that influence creativity in a military context. The two questions that form the basis of the study were: How is creativity interpreted in a military context by professional officers in the Armed Forces? What driving forces inhibit or stimulate creativity in a military context of the individual professional officer? The issues were examined through interviews with professional officers in the Swedish Armed Forces and analyzed in accordance with a Grounded Theory approach. The results of the study show that there is a military creativity that arises when military personnel are in a military context and constantly think new. More specifically, this military creativity can be defined as: when military personnel in a new and useful or generative way create progression in a military context. This study thus helps to shed light on progression as an important starting point for the understanding of military creativity. The study also shows that the organizational environment is central to military creativity because it stimulates or inhibits military personnel in their practice. The results of the study indicate in particular that the presence of negative correction, or punishment, within the Swedish Armed Forces has a significant inhibiting effect on military creativity.

Creative artificial intelligence (AI) is often explored in terms of machine intelligence on a philosophical basis. As a counter-reaction, there have been calls for user-centered creative AI. This thesis aims to make visible creative practitioners’ needs, values, and ethical perspectives that might inform us on the construction of future creative AI tools. It also discusses the need for pragmatic aesthetics as a holistic design approach. Five artists of different backgrounds were invited to a co-speculative workshop where they expressed their thoughts and imaginings regarding creativity, creative tools, and AI. The results suggest that we need to be mindful of virtue ethics, N-creativity, exploration, intuition, trust, and agency when designing creative AI tools. Furthermore, the findings were used to propose design sensitivities aimed at AI researchers and designers. Future research is needed in order to make conclusions about the practical value of the proposed design sensitivities. / Kreativ artificiell intelligens (AI) undersöks ofta i termer av maskinintelligens med filosofiska grunder. Som en motreaktion har det förordnats mer användarcentrerad kreativ AI. Denna avhandling syftar till att synliggöra kreativa utövares behov, värderingar och etiska perspektiv som kan informera oss om hur framtida kreativa AI-verktyg bör konstrueras. Den diskuterar även behovet av pragmatisk estetik som en holistisk designstrategi. Fem konstnärer av olika bakgrund deltog i en samspekulativ workshop där de uttryckte sina tankar och föreställningar om kreativitet, kreativa verktyg och AI. Resultaten pekar på att dessa verktyg bör designas med begrepp som dygdetik, N-kreativitet, utforskande, intuition, tillit och datainverkan i åtanke. Vidare användes resultaten för att föreslå designkänsligheter riktade till AI-forskare och designers. Vidare forskning krävs för att kunna dra slutsatser kring designkänsligheternas praktiska nytta.