Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns någon forskning kring detta. Hur påverkar mallar, schabloner och målarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det är av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det är väsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet. Vi vuxna bör beakta barnens användande av mallar för att inte hämma deras utveckling i att rita.   Vi har studerat litteratur såsom läroplaner, historiken kring bildskapande, vad forskare säger om mallar, schabloner och målarblad och barns utveckling i bildskapande. Forskare är mycket negativa till mallar/schabloner/målarblad för att det hämmar barnens ritutveckling. Vi har även undersökt vad pedagogen bör tänka på när det gäller bildskapande och till sist lärarnas arbete med bildskapande. Det är viktigt att pedagogen har kunskap i att lära barnen tekniker i att rita utan att vara utbildad bildlärare och hur det kan göras med enkla medel. Som metod har vi valt att observera genom filmning när förskollärare har bildskapande verksamhet tillsammans med barnen samt intervjuat förskollärare. Utifrån syftet och frågeställningarna har vi kommit fram till i studien att förskollärarnas uppfattningar kring bildskapande är lite olika. Mallar, schabloner och målarblad förekommer ofta och syftet med mallar är att barnen får träna klipptekniken. Mallar, schabloner och målarblad ska inte användas i tidiga åldrar för barnen måste lära sig att först och främst rita på egen hand.

I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag.

Temat för arbetet är musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kännetecken. Men syftet består också i att avgöra användbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk självstudie med ett fenomenologiskt angreppssätt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna händelse för att sedan analysera texten på fenomenologiskt vis. P.g.a. en komplikation som uppstod, då jag både var försöksperson och analytiker, resulterade undersökningen i, förutom den strukturella beskrivningen, innehållande min kreativitets individuella kännetecken, en kombinerad modell för självanalys. Användbarheten av undersökningen är kunskap d.v.s. förslag till kreativitetsfrämjande åtgärder och vad att vidare undersöka psykologiskt sett. För den största upptäckten i denna undersökning är att kunskap inte är en slutgiltig konstruktion utan visar på nya undersökningsmöjligheter i sin egen bristfällighet. / The subject of this work concerns the creation of music and aims to explore my individual creativity and its characteristics. However, the aim is also to determine the usefulness of this. This is a psychological self-study with a phenomenological approach. In my case, this meant that I, after having arranged an, in my opinion, creative experience, described this incident and then analyzed the text in a phenomenological way. Due to a complication that occurred, because I was both the subject and the analyst, this investigation came to result in, apart from the structural description, containing my creativity´s individual characteristics, a combined model for self-analysis. The usefulness of this work is knowledge i.e. suggestions on how to promote creativity and what to further investigate psychologically. Because the biggest discovery in this work is that knowledge’s not a definitive construction but shows us what can be further investigated through its own deficiency.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag. Bland annat är motivet till användningen av estetiska inslag att befästa grundläggande kunskap, öka kreativitet och skapa lust hos eleverna. Slutligen visade resultatet på vilka resurser pedagogerna tror sig behöva för att använda sig ytterligare av estetiska inslag. Pedagogerna ser estetiska inslag som något självklart som bör användas i större utsträckning och som gynnar barns lust och kreativitet till att skapa och att söka kunskap.

The objective of this study is to investigate a new pedagogical material called 4DFrame, how it is experienced by informants and how suitable it is in education - in particular mathematics. Socioculturalperspective has a central role in this study when students are given opportunities for linguistic and social interaction during the experiment with the new pedagogical material. The methodology for this study has been visits, interviews, and observations. The study reveals that there are different views on the didactic potential for mathematics of the new teaching material, though no conclusions can be drawn regarding whether this material is more or less suitable in teaching since no research have been found that compares this with other pedagogical materials. Both national and international studies show the need to find alternative and better ways to make mathematic education meaningful. One way to change and improve mathematics teaching may be to demonstrate the possibilities of working with new educational materials.The study highlights potential usages informants disclosed to me. When asked to compare with other educational materials the informants listed in positive terms the materials creative imagination stimulating properties and durability. The informants also indicated that students' mathematical creativity was developed by the playful way of making designs based on drawings, and look for patterns in their designs and also having a playful way to calculate angles, calculate and estimate material consumption. During class evaluation gatherings students also sent their observations and reflections to classmates which contributed to new ideas. The group work integrated various substances which helped the students and included mathematics, Swedish language, technology, visual and IT technologies in their lessons. Preschools received material with joy, curiosity, and excitement. The children began to play and role play when they were presented with the new teaching material. The disadvantages of the informants said were that the material was expensive to buy, the boxes the material was stored in were too small and that there were no Swedish instructions. Some respondents also felt that it was difficult to keep track of all the small parts. The majority of the respondents, even those who also were critical, however, stated that the new teaching material is suitable to teach geometry.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag. Bland annat är motivet till användningen av estetiska inslag att befästa grundläggande kunskap, öka kreativitet och skapa lust hos eleverna. Slutligen visade resultatet på vilka resurser pedagogerna tror sig behöva för att använda sig ytterligare av estetiska inslag. Pedagogerna ser estetiska inslag som något självklart som bör användas i större utsträckning och som gynnar barns lust och kreativitet till att skapa och att söka kunskap.</p>

This essay is focusing on leadership and motivation in the creative process. The perception on the leadership has changed over time. Today’s leadership theories suggest that the leadership should be adapted after the organisations conditions. Due to the increasing globalization, companies are forced to operate in an increasingly competitive market. To stand out in the market, the importance of company’s creativity has increased. Today, it is stated in the research how important it is with leaders who create the right conditions to motivate creators. How do you lead to create motivation and creativity in organizations? Our study aims to examine, from a manager's perspective, how leaders lead and motivate teams working in a creative process. To answer the purpose and research questions a qualitative study was made by interviewing six leaders of six different design and communication agencies working on the basis of a creative process. Thesis material has been collected deductive through theories and previous research as well as inductive, based on empirical material gathered in interviews. The conclusion of this study shows that of the four phases, the initial phase was of central importance for how leaders create important for a creative process. The leader sets in the initial phase clear framework. Furthermore, the leader should contribute to an overall picture and participation. The leaders worked in a structured and well thought out way, to make employees feel motivated. The study shows crucial areas that the leader works with to increase motivation, which are frames and releases, development, meaningfulness and confirmation. The analysis emerges that the creative process requires leadership that adapt to the conditions and they differ both between the phases of the process but also on the leader's duties. It was therefore not possible to deduce the best leadership method or theory for a specific phase in the creative process.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre kompositörer inom genren svensk folkmusik. Studien fokuserar på deras respektive processer och ifall det finns gemensamma drag de tre kompositörerna emellan. Resultatet visar att processen kan se väldigt olika ut, och att såväl intuitivt eller omedvetet som aktivt och medvetet komponerande sker. Något som är viktigt för kompositionen är att det finns en naturlighet i processen, att låten inte ska vara framtvingad även om kompositören arbetar aktivt med komponerandet av låten, samt att arbetsprocessen är individuell på så sätt att varje kompositör kan ha flera tillvägagångssätt Slutligen diskuteras även hur komponering kan användas i en undervisningssituation. / The purpose of this study is to see how composers in the genre “Swedish traditional music” work as they compose new music, to see their working process and what working methods they use. I will be using the theoretical perspective of Stan Bennett and Max Graf earlier research on the process in composing music in classical music. A didactic perspective is also used. I base my work on earlier researches in the area of composing, the creative process and creation in other areas. I also see to importance of divergent mind processes, which is a part of the process of composing. The study has been done by qualitative interviews of three composers in the genre of Swedish traditional music. The study focuses on their separate processes and common features. The result shows that the process can be diversified, and both intuitive and active thinking processes are being used. It is important that there is naturalness in the process. Although it´s an active process of composing, the song can´t be forced. I will present each composer one at the time and then summarize, this because the working process is so individual and each composer can have various processes. Finally I see to how composing can be used in the art of teaching.

Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.

The aim of my examination work was to compare and research how russian respective swedish teachers make use of educational aesthetic methods such as drawing, drama, music and dance in the teaching of core school subjects – mathematics and swedish respective russian languages. The aim of this work was to find out which of these methods are used by pedagogues in the process of education and on what level are they integrated into the theoretical pedagogic work. The point was to also analyse the regulation documents used as pedagogical base in schools i've been doing my survey in. This was done to partly find out what arts perspective is given in the curriculum and partly to see what pieces of it are reflected in the process of education. I compared the pedagogic organisation and methods practiced in the classes I've researched. That helped to get the whole picture and possible image of overall students' performance. The questions I used as core: •    What aesthetic forms of expression are used by teachers in the process of education? •    On what level are they integrated into the theoretical work? •    What support to the art perspective is given in the curriculum? Secondary question that helped me to clarify the answers was: •    What parts of curriculum are reflected in the education process? My survey was built on a qualitative research method, that included my own observations and interviews with teachers in both Russian and Swedish schools.Summing up, I've learned that aesthetic forms of expression used by the russian teacher were: drawing, drama, dance and music. These methods integrate with mathematics and russian on different levels.The aesthetic forms of expression used by the swedish teacher are drawing, usually integrated with mathematics and language subjects, and music, used mostly in swedish lessons. The comparison of methods and organisation lined out great difference between how the learning proccess is organised by the russian and the swedish teachers. The bad part here is that it can influence pupils' performance, according to PISA studies.To sum up, I've come to a conclusion that the swedish curriculum is more supportive and contains more concrete examples on how the learning process should be organised, taking into account the art perspective, compared to the russian learning plan, that lack the art perspective for the major part.