Att generera idéer är någonting som pågår i många olika branscher. För att kunna generera idéer kan vissa sorters idégenereringstekniker användas, och dessa tekniker kan involvera olika sociala sammanhang. Vissa tekniker kräver att deltagaren genererar idéer på egen hand medan andra tekniker kräver att det är en grupp som samarbetar. De olika tekniker som kan användas har det forskats mycket om, och det finns en god akademisk grund. Däremot har det inte forskats mycket om hur det är att blanda dessa tekniker. För att skapa en ökad förståelse kring användningen av en eller flera tekniker under samma idégenereringssession har intervjuer med yrkespersoner som är involverade med kreativitet och idégenerering genomförts, samt en litteraturstudie. Detta har lett till en bredare förståelse av idégenerering. / Generating ideas is something that is done in a lot of different industries. To be able to generate ideas, some techniques can be used, and these techniques may involve different kinds of social settings. Some techniques demand that the participant generates ideas on an individual basis, whilst other demand a group. There is research about the different kinds of techniques that can be used so there is a good academic foundation, but there has not been a lot of research on the effects of mixing these techniques. To create a greater basis for knowledge about the usage of one or multiple techniques during one ideation session have interviews been held with different kinds of professionals involved with creativity and ideation as well as a literature review. This, in turn, has led to a greater knowledge about ideation.

Uppsatsen handlar om barns kreativa skapande i ateljén och hur vi kan förstå och förhålla oss till kreativitet som fenomen och begrepp i en förskolekontext. Den gestaltande delen beskriver en situation som belyser barns olika sätt att närma sig skapande verksamhet och svårigheten att välja ett pedagogiskt förhållningssätt som passar hela gruppen. Huvudfrågan handlar om hur jag hittar balansen mellan ett ledande och planerat pedagogiskt förhållningssätt och ett som är mera följsamt och spontant med hänsyn till barns olika behov och förutsättningar i kreativt skapande. Syftet med uppsatsen är att med stöd av olika teorier om kreativitet, lek, undervisning, läroplansmålen och Reggio Emilias pedagogiska filosofi undersöka kreativitet och skapande och olika pedagogiska strategier i förhållande till detta. Metoden är ett reflekterande essäskrivande utifrån berättelsens dilemma och mina egna erfarenheter. I den reflekterande delen tas olika definitioner av kreativitetsbegreppet upp och jämförs sinsemellan, samt olika sätt på vilka kreativitet bedöms och värderas på individ- och gruppnivå. Med avstamp i Reggio Emilias pedagogiska filosofi och läroplanen för förskolan diskuteras begreppen undervisning kontra lek, och miljön som den tredje pedagogen. Slutsatsen blir att barngruppens sammansättning och dynamik spelar en viktig roll tillsammans med pedagogens intentioner och miljöns utformning, och att ett ledande pedagogiskt förhållningssätt i vissa fall kan vara nödvändigt för barns kreativa skapande men att utrymme måste ges för barnens lek och egna idéer.

Denna studie har två syften, det första är att undersöka om idégenereringsmetoderna brainstorming och nominal group technique kan förväntas ge liknande resultat, beroende på om idégenereringsprocessen genomförs på en fysisk plats eller i en online miljö. Det andra syftet är att testa de båda idégenererings metoderna i en mer verklig situation, med en fråga som ställdes av studiens uppdragsgivare och samarbetspartner Coompanion. Detta genomfördes i form utav en workshop som hölls tillsammans med Coompanion. Med tanke på den rådande världssituationen våren 2020, så testades detta i form utav ett kvasiexperiment, där ingen kontrollgrupp kunde skapas. Anledningen till detta var den rådande pandemin som gör att personer inte gärna ska samlas i grupper, vilket ledde till att man i denna studie jämför med de resultat man fått med ett fysiskt experiment utav Miller (2009). Resultatet i studien pekar på att den skillnad i genererade idéer som normalt finns mellan brainstorming och nominal group technique fortfarande existerar. Däremot visar studien att det totala antalet idéer från online grupperna, genererade lite mer än hälften så många idéer som Millers (2009) grupper, vilket pekar på att idégenerering online fortfarande inte håller måttet mot en fysisk idégenerering. Man såg även att de idéer som genererades av nominal group technique gruppen, var mer kreativa än brainstorming gruppen, när det kom till frågan tillhörande Coompanion. / The aim of this study can be separated into two purposes. The first purpose is to explore if the idea generation methods known as brainstorming and nominal group technique would give similar results depending on if the idea generating process was conducted in a physical space, compared to an online space. The second purpose of this study was to test both of the idea generating methods with a less lab focused situation, by asking a question that focuses on a real problem that the Company Coompanion, our partner in this study wanted answered. These purposes were tried in a workshop held with our partner Coompanion. Given the prevailing world situation in the spring of 2020, the experiment had to take on the form of a quasi-experiment where no control group could be created. The reason for this was the global pandemic and the government recommendation of not gathering in groups if it is avoidable, which led this study to compare with results obtained by a physical experiment made by Miller (2009). The results of the study indicates that the difference in the amount of generated ideas that normally exists between brainstorming and nominal group technique still exists. Although in contrast, the study shows that the total number of ideas from the online groups generated just a little more than half of the ideas compared to Millers (2009) physical groups. This indicates that idea generating online still doesn't measure up to a physical idea generating process. It was also shown that the ideas generated by the online nominal group technique group were more creative then the brainstorming group when it came to the question that Coompanion asked.

Denna studie är en läromedelsanalys med inriktning för elever med fallenhet för matematik. Studien syftar till att undersöka hur väl läromedel i matematik utmanar elever med fallenhet inom ämnet problemlösning. Syftet var även att bidra till mer kunskap rörande undervisning för elever med fallenhet.    Läromedelsanalyserna gjordes utifrån Chamberlins modell och i analysen har stor vikt lagts på att undersöka vilken utsträckning som problemlösningsuppgifter återfinns i läromedlen samt inom vilka nivåer inom Chamberlins modell som finns representerade i elevböckerna. I resultatet framgår det att elevböckerna behöver stöd av lärarhandledningen för att ge elever med fallenhet maximala möjligheter till utveckling. Resultatet har sedan analyserats utifrån Sheffields teori om elever med fallenhet. I analysen konstateras lärarhandledningarnas betydelse för elevbokens helhet. I diskussionen av läromedlen har brister och möjligheter till kompletterande undervisning framkommit och diskussioner rörande hur väl läromedlen utmanar elever med fallenhet framkommer.

After a setback due to the dotcom-bubble at the beginning of the 21st century, the tech sector is today again a redhot place for pursuing a career. Much of this popularity can be accredited to the image that companies of this sector enjoy as workplaces with great opportunities for creativity, self- fulfilment and self-expression. Also, strong cultures and generous benefits add to the image of the dream-job. This study aimed to question this image by exploring experiences and attitudes of employees working within the mobile game development industry, a sub- industry of the tech sector. In order to achieve this, a successful mobile game development studio was studied at close range through observations and interviews with 25 individuals of various roles within game development. On this material, the theoretical frameworks of employee engagement and work motivation were applied to assess how personally and emotionally engaging work is within this context. Findings both confirm and nuance the public image of mobile game development as a place to work. This study finds support that the environment and atmosphere surrounding the work in large lives up to the public image of the industry; culture is strong and drives personal and emotional involvement in work and the good of the company. Within the work tasks themselves however, the free-spirited, ad-hoc creativity and opportunities for self-fulfilment promised in the public image seem delimited by a set of organizational circumstances, among them strategic decisions on company-level. Work demands alignment with directions chosen by the company, that by some are perceived as limiting to creativity, self-fulfilment and excitement. In this, the study identifies a risk in a possible discrepancy between expectations on work and the actual experience of it. Finally, the study finds signs that  the strength  in  atmosphere  and  culture can  outweigh  these perceived  limitations  in  creative space and demands of alignment, and so adds to research asserting the potential and value in a strong culture.

Utifrån min egen skolgång och känslan av att musikskapande aktiviteter bortprioriterats för att skapa utrymme för sådana moment som ger ”mest kunskap” har jag med denna studie valt att undersöka just användandet av musikskapande aktiviteter i grundskolans musikundervisning. Den tidigare forskning som lyfts fram visar att kreativa arbetssätt och skapande aktiviteter främjar elevers musikaliska kunskaper och sociala färdigheter. Trots detta visar statliga utvärderingar av musikämnet att musikskapande aktiviteter är eftersatt på många skolor i landet samt att musiklärare saknar självförtroende och kompetens att undervisa i momentet. Genom en webbenkät som datainsamlingsmetod syftar föreliggande studie till att studera musiklärares arbete med musikskapande aktiviteter. Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet berör musiklärares definition av musikskapande aktiviteter, attityd till och prioritering av momentet samt eventuella samband mellan olika faktorer och användandet av musikskapande aktiviteter i undervisning. Metodmässigt tar studien en medelväg och med avstamp i ett explorativt perspektiv kan studien anses ha sin grund i den kvantitativa ansatsen tillsammans med vissa kvalitativa tolkande inslag. Resultatet av studien visar att de medverkande informanterna har en övervägande positiv attityd till musikskapande aktiviteter samt enligt sin egen uppfattning prioriterar momentet i relativt hög grad i sin undervisning. Musikskapande som komposition, musikskapande som digital produktion och musikskapande som gestaltande kommunikation är tre övergripande innebörder av begreppet musikskapande som framträder ur resultatet, dock anser många informanter att begreppet är svårdefinierat och att det snarare är ett sammanfattande begrepp för flera moment i undervisningen. Ytterligare resultat visar att faktorer som kön, yrkeserfarenhet, attityder och vilken del av landet informanten undervisar i pekar på tydliga samband i förhållande till attityd och prioritering av musikskapande aktiviteter. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens resultat och huruvida musikskapande aktiviteter bör ses som ett genomsyrande förhållningssätt i musikundervisningen snarare än ett enskilt moment. / Based on my own schooling and the feeling that music-creating activities have been de-prioritized to create space for elements of music that provides "the most knowledge", I have with this study chosen to investigate the use of music-creating activities in primary school music education. Previous research that highlights shows that creative thinking and creative activities promote students' musical knowledge and social skills. Despite this, evaluations of Swedish music education shows that music-creating activities are neglected in many schools and that music teachers lack the self-confidence and competence to teach the element. Through a web survey as a collection method of data, this essay aims to study music teachers’ usage of music-creating activities in their practice. The research questions that form the basis of the study concern music teachers' definition of music-creating activities, attitudes to and inclusion of the element and possible connections between different factors. Methodologically, the study takes a middle ground and with a starting point in an exploratory perspective the study is considered to have its basis in the quantitative approach together with certain qualitative interpretive elements. The result of the study shows that the participating informants have a predominantly positive attitude towards music-creating activities as well as recurring use of it in their teaching. Music creation as composition, music creation as digital production and music creation as formative communication are three main definitions of the concept of music creation that emerges from the survey answers, however, many informants believe that the concept is difficult to define and that it is rather a summary concept for several moments in teaching. Further results show that factors such as gender, professional experience, attitude and which part of the country the informants teach point to clear connections in relation to the use of music-creating activities. Finally, there is a discussion about the results of the study and whether music-creating activities should be seen as a permeating approach in music teaching rather than an individual element.

Denna undersökning beskriver ett aktionsforskningsprojekt på gymnasiet i kursen Musikproduktion 2. Syftet är att förstå hur fältinspelning, mikrofonbygge och skapande övningar kan ge gymnasieelever tillgång till kreativa processer. Eleverna byggde egna kontaktmikrofoner och fältinspelningen skedde framförallt i utomhusmiljöer. Flödesövningar, inspiration från tvärkonstnärliga metoder och improvisation gav eleverna tillfälle att träna sin kreativa förmåga. Sammanlagt genomfördes tolv lektioner med aktionsforskning som metod och mellan varje lektion har vi reflekterat och modifierat vårt lektionsmaterial. Med hjälp av våra teoretiska ingångar lek, flow och problemlösning har vi försökt att se hur elevernas kreativitet kommer till uttryck. Lektionsinnehållet har dokumenterats genom ljudupptagning och film. Vi som genomfört studien har deltagit som lärare där vi observerat, tolkat och analyserat elevernas tecken med stöd av det sociokulturella perspektivet. Undersökningen har kompletterats med att eleverna fyllt i en enkät före och efter projektet. Studien har visat att elever fått tillgång till kreativa processer genom att genomföra ett projekt med fältinspelning, mikrofonbygge och skapande övningar. I diskussionen lyfter vi bland annat fram vikten av utrymme för elevers initiativ, synergieffekter mellan teknik och kreativitet samt att elevers undersökande av kreativa processer behöver tid och fokus.

Syftet med denna studie är att undersöka kulturskolepedagogers uppfattningar om skapande i musikundervisning. Detta har gjorts genom att besvara tre frågeställningar: Hur tolkar kulturskolepedagoger aktiviteten skapande i musikundervisning? Hur beskriver kulturskolepedagoger sitt arbete med skapande i musikundervisning? Vilka hinder ser kulturskolepedagoger för elevers skapande i musikundervisning? Arbetet har haft ett genomgående hermeneutiskt perspektiv och vilar på en interpretativistisk kunskapssyn. Tidigare forskning presenteras såväl som språkliga definitioner av de centrala begreppen i studien. Studien är en intervjustudie. De genomförda intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats tematiskt för att därefter forma ett resultat. Resultatet visar på en tolkning av skapande som en aktivitet där individen (eleven) producerar något eget och något nytt. Det framkom i intervjuerna att lärarna beskriver sitt arbete med skapande i egenskap av en lek utan rätt eller fel. I resultatet framkommer att kulturskolepedagogerna upplever det främsta hindret för elevens skapande är eleven själv. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning där likheter och skillnader i resultat lyfts fram. Sist i arbetet presenteras en metoddiskussion som problematiserar studiens utförande. / The aim of this study is to investigate what music-making means to four music teachers in the nonobligatory music- and culture school. This has been investigated by answering three main questions: How do music teachers interpret music-making as an activity in teaching? How do music teachers describe their work with music-making in their own teaching? What obstacles for pupils’ music-making do music teachers experience? The study is based on a hermeneutic perspective and based on an interpretative view of epistemology. In the study, earlier research is presented along with linguistical definitions of the words central for this study. The study is based on interviews which have been transcribed and then analyzed thematically to present a result. The result shows an interpretation of the activity music-making as something new to the individual (the pupil) produces, something of their own. It was shown in the interviews that the music-teachers describe their work with music-making as a form of play, which cannot be subject to outer conceptions of right or wrong. In the result it is presented that the informants of the study experience the pupils themselves as the main obstacle for their music-making. Then the result is discussed in the context of previous research, where similarities and differences in the findings are shown.

Kreativitet är en av de viktigaste komponenterna i effektiv marknadsföring. Årligen anordnas hundratals branschtävlingar runt om i världen där de mest kreativa kommunikationsinsatserna belönas med priser. Dessa tävlingar har stort inflytande i branschen, men kritiseras även för att premiera nyskapande över andra faktorer trots att forskning visat att effektiv, kreativ reklam innehåller tre dimensioner: nyskapande, meningsfullhet och anknytning.Syftet med denna uppsats är att undersöka om denna kritik är applicerbar även på svenska kommunikationstävlingar, genom att studera i vilken utsträckning vinnare av kreativitetstävlingen Guldägget innehåller de olika kreativitetsdimensionerna.En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där respondenter ur två olika grupper, yrkesverksamma respektive icke-yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen, fick ta ställning till nio olika Guldägget-vinnande annonskampanjer. Resultatet baseras på de 198 inskickade enkätsvaren och indikerar att alla kreativitetsdimensionerna finns representerade, men att nivån av anknytning är lägre än övriga två. Tänkbara orsaker är att anknytning är mer subjektivt, att respondenterna inte ingick i annonsernas ursprungliga målgrupp samt att annonsernas ålder påverkat anknytningen negativt.Icke-yrkesverksamma tenderade att skatta meningsfullhet och anknytning lägre än yrkesverksamma inom branschen. Detta kan bero på yrkesverksamma är mer vana vid att analysera reklam, men begränsningar i urvalet gör att inga generella slutsatser kan dras. / Creativity is an essential component in advertising, and there are hundreds of advertising awards that honour the most creative concepts. These creativity awards are influential in the industry, but have received criticism for favouring novelty over other factors. Meanwhile, research shows that advertising creativity has three dimensions: novelty, meaningfulness and connectedness. This thesis investigates if Swedish creativity awards are guilty of the same misrepresentation, by studying which creativity dimensions can be found among winners of the Guldägget award.Respondents from two separate groups – workers in the advertising industry versus outside of the industry – participated in a quantitative survey, where their attitudes towards nine Guldägget-winning advertisements were measured. The results are based off 198 questionnaires and indicate that all dimensions are present. However, connectedness was rated lower than the rest. Possible reasons include connectedness being inherently more subjective, the respondents not being part of the original target group as well as the advertisements’ age having a negative impact.People from outside the advertising industry rated meaningfulness and connectedness lower than those in the industry. A possible reason is that industry people are more accustomed to analysing advertisements; however, shortcomings in the sample prevent general conclusions to be drawn.

Syftet med detta projekt var att jämföra individuellt arbete och samarbeten med andra, och studera hur de olika arbetsformerna mentalt påverkat oss som deltagit i detta arbete. Metoden som använts är genomförandet av tre delstudier som omfattat projekt där jag dels skapat musik tillsammans med andra och dels individuellt, samt en intervjuundersökning. En erfarenhet från detta projekt är att, när det kommer till samarbete och individuellt arbete inom kreativt skapande, är varje situation unik. Ett resultat av arbetet är att skillnaderna mellan hur de olika arbetsformerna upplevs är beroende av olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat vilka som deltar, vilken uppgift som ska lösas, relationerna mellan deltagarna i en grupp och vilka tidsramar som gäller. För mig har en viktig insikt varit att jag fungerar allra bäst när jag både arbetar individuellt och samarbetar. För att kunna genomföra musikproduktioner och nå mina konstnärliga mål behöver jag, social gemenskap, dela och skapa idéer med andra, samt möjligheten att arbeta individuellt för att kunna skapa helt fritt utan att ta hänsyn till någon annan. / The purpose of this project was to compare individual and collaborative work, and to study how the different forms of work methods mentally affected me and the participants. The method used is the implementation of three sub-studies which included projects where I created music with others and individually, as well as an interview study. One experience from this project is that, when it comes to collaborative and individual work within music creation, each situation is unique. One result is that the differences between how the various working methods are experienced, depends on several factors. These factors include, who is participating, what task is to be solved, the relationship between the participants and what time frames apply. For me, an important insight has been that I prefer working both individually and collaboratively. To be able to make music productions and achieve my artistic goals, I need to, socialize with others, share and create ideas with different people, as well as the opportunity to work individually to be able to create music freely without taking anyone else into consideration.