<p>Syftet med min uppsats är att studera hur den jungianska psykologins teorier används inom dansterapin och i synnerhet dansen som uttrycksform i aktiv imagination. De frågor jag har ställt mig är:</p><p>Hur använder sig de dansterapeuter, vars texter ingår i min litteraturstudie, av den jungianska psykologins teorier i sitt arbete?</p><p>Hur arbetar dessa dansterapeuter med rörelse och dans som aktiv imagination?</p><p>Aktiv imagination är Jungs metod att öppna upp för det omedvetna genom att ge fritt utrymme för fantasin samtidigt som man behåller en medveten uppmärksamhet. Att gestalta fantasierna är ett sätt att konkretisera och bearbeta det uppkomna materialet. En viktig aspekt är att klienten i detta arbete blir aktiv och ger form åt sig själv.</p><p>Att följa en inre impuls/fantasi och tillåta den att ta fysisk form är aktiv imagination i rörelse/dans. För Chodorow är detta den fundamentala metoden i analytisk tillämpning och alla tre dansterapeuterna använder sig av den.</p><p>Att följa den inre impulsen och tillåta den att ta en fysisk form är aktiv imagination i rörelse. Dansen ger form åt de inre fantasierna som därigenom kan medvetandegöras. Dansaren kan, genom en trygg relation till dansterapeuten, både ge sig hän åt rörelsen och gradvis lära sig att samtidigt medvetet kunna uppmärksamma vad kroppen gör. En påtaglig fysisk träning i detta är att kunna växla mellan att hålla ögonen stängda och att hålla dem öppna. Återigen är kroppen ett fantastiskt redskap i arbetet med det medvetna och det omedvetna.</p><p>Dansen blir verktyget för att gestalta inre skeenden och kroppen visar att detta är en process som går via den egna erfarenheten. En genuin närvaro i en rörelse kan återge mer än vad ord någonsin kan uttrycka.</p><p>Som jag uppfattar det så är Jungs utforskande av det omedvetna, och det värde han ger till spontana kreativa uttryck som ett sätt att kommunicera med det omedvetna, det allra viktigaste bidraget till de jungianskt influerade dansterapeuternas arbete.</p>

<p>Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande omställningar. Företag och organisationer måste ständigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. Två begrepp som används i samband med utveckling och förnyelse i organisationer är kreativitet och innovation. Syftet med den här undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar påverka kreativitet och innovation i organisationen. Syftet var även att undersöka hur ledarna uppfattar sambandet mellan kreativitet och hälsa. Fyra ledare på skiljda positioner i två olika organisationer intervjuades. Vid analysen av intervjumaterialet användes en fenomenografisk inspirerad ansats för att identifiera ledares uppfattningar om kreativitet, innovation och hälsa i organisationen. Resultatet åskådliggjorde sammanfattningsvis att både <em>frihet</em> och <em>struktur </em>samt en <em>balans</em> mellan dessa ytterligheter behövs för att skapa kreativitet och innovation i en organisation. Resultatet visade även att <em>ledarskapet </em>och <em>organisationskulturen</em> påverkar balansen. Ett pedagogiskt ledarskap och en öppen organisationskultur ansågs vara särskilt gynnande för balans mellan frihet och struktur. Ett angeläget utvecklingsområde ansågs vara att öka kompetensen kring hur balans mellan frihet och struktur samt hur balans mellan ledarskap och chefskap kan skapas. Ledarna uppgav att det finns ett samband mellan kreativitet och hälsa och att de båda begreppen påverkar varandra i en positiv spiral. Ett hinder i utvecklandet av kreativitet, innovation och hälsa i organisationen uppgavs vara tidsbrist. Att sammanföra kreativitet och hälsa till en gemensam utvecklingsorganisation skulle kunna skapa mer utrymme för detta arbete i organisationer, i enlighet med tidigare forskning inom området.</p> / <p>Society is changing and is influenced by global factors. The work life is forced to continuous development and adaptation to current conversions. Therefore, companies and organizations must constantly be renewed and developed for continued existence. Creativity and innovation are two terms often used in connection with development and renewal in organizations. The purpose of this study was to describe and analyze the overall factors that leaders perceive influence creativity and innovation in the organization. The aim was also to examine how leaders perceive the relationship between creativity and health. Four leaders in different positions from two organizations were interviewed. In the analysis of the interview material, an approach inspired by phenomenography was used to find out the leaders' perceptions of creativity, innovation and health in the organization. The result illustrated that both <em>freedom</em> and <em>structure</em> and a <em>balance</em> between these extremes is needed to create creativity and innovation in the organization. The results also showed that <em>leadership</em> and <em>organizational culture</em> affect balance. A pedagogical leadership and an open organizational culture were seen as particularly favorable for the balance between freedom and structure. One of the most urgent subjects to develop was to improve the competence of how to balance between freedom and structure, and how the balance between management and leadership can be created. The leaders stated that there is a connection between creativity and health, and that those concepts affect each other in a positive spiral. One obstacle in the development of creativity, innovation and health in the organization was reported to be lack of time.  Bringing creativity and health into a single development organization could create more space for this work in organizations, in accordance with previous research in the subject.</p>

<p>Since the mid 1900s the organizational perspective in media producing companies has changed. The focus has shifted from just being a laborer to the person behind the effort. The most important for an efficient and smooth organization is the motivation of the employees and the social working environment. Former research argues that managers must be coaches and that crucial factors for the survival of organizations are creativity, innovation and adaptability. With this study we investigate what motivates employees to use their creative skills. We also examine the leader’s importance concerning motivation and how this could lead to a more pleasant and productive organization. The focus is on media producing companies to obtain the media management perspective. The method we have chosen is qualitative research interviews. We have interviewed three leaders in three different media producing companies. We have used questionnaires where staff members were asked questions about their motivation, creativity, communication and experience of leadership. The analysis is based on our collected data and earlier research in this field. Our conclusions are that employees with careers in media producing organizations have many factors that affect motivation and creativity at work. Leaders have great influence and significant impact on these factors. Managers and people with leadership positions need an understanding and awareness of the employee’s whishes and their demands of the executives and the organization. To have a continuous assessment of employee satisfaction and their wishes is very effective. To educate both new and existing managers of the factors which affect the employees could be a winning concept.</p>

Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande omställningar. Företag och organisationer måste ständigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. Två begrepp som används i samband med utveckling och förnyelse i organisationer är kreativitet och innovation. Syftet med den här undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar påverka kreativitet och innovation i organisationen. Syftet var även att undersöka hur ledarna uppfattar sambandet mellan kreativitet och hälsa. Fyra ledare på skiljda positioner i två olika organisationer intervjuades. Vid analysen av intervjumaterialet användes en fenomenografisk inspirerad ansats för att identifiera ledares uppfattningar om kreativitet, innovation och hälsa i organisationen. Resultatet åskådliggjorde sammanfattningsvis att både frihet och struktur samt en balans mellan dessa ytterligheter behövs för att skapa kreativitet och innovation i en organisation. Resultatet visade även att ledarskapet och organisationskulturen påverkar balansen. Ett pedagogiskt ledarskap och en öppen organisationskultur ansågs vara särskilt gynnande för balans mellan frihet och struktur. Ett angeläget utvecklingsområde ansågs vara att öka kompetensen kring hur balans mellan frihet och struktur samt hur balans mellan ledarskap och chefskap kan skapas. Ledarna uppgav att det finns ett samband mellan kreativitet och hälsa och att de båda begreppen påverkar varandra i en positiv spiral. Ett hinder i utvecklandet av kreativitet, innovation och hälsa i organisationen uppgavs vara tidsbrist. Att sammanföra kreativitet och hälsa till en gemensam utvecklingsorganisation skulle kunna skapa mer utrymme för detta arbete i organisationer, i enlighet med tidigare forskning inom området. / Society is changing and is influenced by global factors. The work life is forced to continuous development and adaptation to current conversions. Therefore, companies and organizations must constantly be renewed and developed for continued existence. Creativity and innovation are two terms often used in connection with development and renewal in organizations. The purpose of this study was to describe and analyze the overall factors that leaders perceive influence creativity and innovation in the organization. The aim was also to examine how leaders perceive the relationship between creativity and health. Four leaders in different positions from two organizations were interviewed. In the analysis of the interview material, an approach inspired by phenomenography was used to find out the leaders' perceptions of creativity, innovation and health in the organization. The result illustrated that both freedom and structure and a balance between these extremes is needed to create creativity and innovation in the organization. The results also showed that leadership and organizational culture affect balance. A pedagogical leadership and an open organizational culture were seen as particularly favorable for the balance between freedom and structure. One of the most urgent subjects to develop was to improve the competence of how to balance between freedom and structure, and how the balance between management and leadership can be created. The leaders stated that there is a connection between creativity and health, and that those concepts affect each other in a positive spiral. One obstacle in the development of creativity, innovation and health in the organization was reported to be lack of time.  Bringing creativity and health into a single development organization could create more space for this work in organizations, in accordance with previous research in the subject.

No description available.

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla – att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors. Genom att undersöka områdena kreativitet, design och konst har vi distingerat ett antal olika steg som är teoretiskt möjliga att applicera på både design och konst. Genom att ställa samma frågor till samtliga informanter och genom att kategorisera de händelser som dokumenteras vid observationerna hoppas vi på att kunna dra slutsatser om likheter och olikheter inom de kreativa processerna i konst och designarbete. Vi hoppas även att våra resultat kan tillämpas på senare studier samt av designers och konstnärer som vill lära sig av varandras arbete. / Art directing in a digital communication agency and working as a full or part-time artist is two occupations that have one thing in common. Both professional roles has one key assignment that they need to fulfill – to be creative. In this paper we will focus on the creative process when generating ideas in the areas of digital media and arts to see if there are any significant differences or similarities between how the creative work is done in both areas. To compare the creative process between the two parts we have done several interviews and observations with working creators within the areas. By exploring the concepts of creativity, design and art we have distinguished several steps which theoretically could be applied to both design work and arts. By asking the same questions to all informants and by categorizing the events documented in the observations we hopeto be able to come up with conclusions about what differences there are between the processes in artand design work. We also hope that our results can be adapted in later studies and by designers andartists who want to learn something from each other's work.

Denna essä kan läsas som en reflektion över tre års arbete med och utveckling av estetiska lärprocesser på lärarutbildningen. Även om exemplen är hämtade från matematikdidaktiken rör sig diskussionen huvudsakligen på en mer generell nivå än detta specifika ämne. På många sätt handlar essän lika mycket om lärande i allmänhet som om matematikdidaktik. Utifrån den fenomenologiska undersökningen rör sig diskussionen mellan mina personliga erfarenheter och den filosofiska teorin. Jag använder mig av tankar från Aristoteles, Hans-­‐Georg Gadamer och John Dewey och låter dem möta några av de svenska forskare som under de senaste åren bidragit till det aktuella fältet eller till angränsande fält. Jag hoppas i denna essä kunna synliggöra olika aspekter av erfarenhetsbaserad undervisning och lärande likväl som de problem och möjligheter som finns i fenomenet estetiska lärprocesser – förhoppningsvis kan mina iakttagelser och reflektioner vara av värde vid en utveckling av såväl matematikdidaktiken som av andra ämnen på lärarutbildningen / This essay can be red as a reflection over three years of working with and developing methods for using art in the process of learning at the teacher education at a swedish university. Even though the subject from where the examples come is the mathematics education, the discussion forms itself at a more general level than this specific subject. In many aspects this essay is more about learning in general than specificly about mathematics. By using the phenomenological method my discussion forms itself moving between my personal experiences and philosophical theory. I use the work and thougts of John Dewey, Hans-­‐Georg Gadamer and Aristoteles in close dialogue with swedish scientists who during the last years has given contribution to the actual and the surrounding fields. By writing this essay I hope to enlighten certain aspects of experience based teaching and learning as well as the troubles and wonders of using art learning processes – both hopefully useful in developing the university teaching in the mathematics education as well as in other subjects at the teachers education.

Purpose: The purpose of this study is to find out how much influence underlying factors have in connection to the internationalization of Born Global firms. Methodology: This study has a qualitative approach in which data is obtained mainly through interviews and secondary data which consists previous theories about the internationalization in small and medium sized firms and recent theories that entitle these firms as Born Global. Conclusion: Based on the existing theories and the qualitative data, we have concluded that the underlying factors for the Born Global firm’s internationalization are abilities and opportunities to create insidership in relevant networks. The most crucial underlying factors for Born Global firm’s internationalization are the ability to create processes to break old patterns of thoughts and the ability to ally with right partners. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur stor påverkan olika bakomliggande faktorer haft i samband med en internationalisering av Born Global-företag. Metod: Denna studie är av kvalitativ ansats där data har samlats in främst genom djupintervjuer och av tidigare teorier om små- och medelstora företags internationalisering samt senare teorier som benämner dessa företag som Born Global. Slutsats: Vi har utifrån befintliga teorier och empiri kommit fram till att bakomliggande faktorer som personliga förmågor och möjligheter behövs för att kunna skapa innanförskap i relevanta nätverk. De mest avgörande bakomliggande faktorerna för Born Global-företags internationalisering är förmågan att kunna skapa processer för att bryta invanda tankemönster samt förmågan att alliera sig med rätt partners.

Since the mid 1900s the organizational perspective in media producing companies has changed. The focus has shifted from just being a laborer to the person behind the effort. The most important for an efficient and smooth organization is the motivation of the employees and the social working environment. Former research argues that managers must be coaches and that crucial factors for the survival of organizations are creativity, innovation and adaptability. With this study we investigate what motivates employees to use their creative skills. We also examine the leader’s importance concerning motivation and how this could lead to a more pleasant and productive organization. The focus is on media producing companies to obtain the media management perspective. The method we have chosen is qualitative research interviews. We have interviewed three leaders in three different media producing companies. We have used questionnaires where staff members were asked questions about their motivation, creativity, communication and experience of leadership. The analysis is based on our collected data and earlier research in this field. Our conclusions are that employees with careers in media producing organizations have many factors that affect motivation and creativity at work. Leaders have great influence and significant impact on these factors. Managers and people with leadership positions need an understanding and awareness of the employee’s whishes and their demands of the executives and the organization. To have a continuous assessment of employee satisfaction and their wishes is very effective. To educate both new and existing managers of the factors which affect the employees could be a winning concept.

Syftet med min uppsats är att studera hur den jungianska psykologins teorier används inom dansterapin och i synnerhet dansen som uttrycksform i aktiv imagination. De frågor jag har ställt mig är: Hur använder sig de dansterapeuter, vars texter ingår i min litteraturstudie, av den jungianska psykologins teorier i sitt arbete? Hur arbetar dessa dansterapeuter med rörelse och dans som aktiv imagination? Aktiv imagination är Jungs metod att öppna upp för det omedvetna genom att ge fritt utrymme för fantasin samtidigt som man behåller en medveten uppmärksamhet. Att gestalta fantasierna är ett sätt att konkretisera och bearbeta det uppkomna materialet. En viktig aspekt är att klienten i detta arbete blir aktiv och ger form åt sig själv. Att följa en inre impuls/fantasi och tillåta den att ta fysisk form är aktiv imagination i rörelse/dans. För Chodorow är detta den fundamentala metoden i analytisk tillämpning och alla tre dansterapeuterna använder sig av den. Att följa den inre impulsen och tillåta den att ta en fysisk form är aktiv imagination i rörelse. Dansen ger form åt de inre fantasierna som därigenom kan medvetandegöras. Dansaren kan, genom en trygg relation till dansterapeuten, både ge sig hän åt rörelsen och gradvis lära sig att samtidigt medvetet kunna uppmärksamma vad kroppen gör. En påtaglig fysisk träning i detta är att kunna växla mellan att hålla ögonen stängda och att hålla dem öppna. Återigen är kroppen ett fantastiskt redskap i arbetet med det medvetna och det omedvetna. Dansen blir verktyget för att gestalta inre skeenden och kroppen visar att detta är en process som går via den egna erfarenheten. En genuin närvaro i en rörelse kan återge mer än vad ord någonsin kan uttrycka. Som jag uppfattar det så är Jungs utforskande av det omedvetna, och det värde han ger till spontana kreativa uttryck som ett sätt att kommunicera med det omedvetna, det allra viktigaste bidraget till de jungianskt influerade dansterapeuternas arbete.