No description available.

Problem solving is a big part of design, however a lot of emphasis is put on creativity in research related to the effects of stress. Research has shown that the amount of stress we feel affects idea generation. Stress may also affect the ability to solve problems, however the researchers don’t seem to agree about what the effect of stress actually does. The study was made through experimental sessions where the respondents were asked to solve 4 matchstick puzzles of similar difficulty. Depending on their outcome they experienced more or less stress. They all experienced greater amounts of stress in the puzzles that took them longer times to figure out. Along with the experimental sessions, I also interviewed the respondents about their personal relationship with problem solving in their daily and professional life. I found that problem solving is intertwined and compounded with creativity through both problem solving being a part of the creative process, and problem solving needing the creative elements to generate ideas for solutions. But more than anything the study showed that problem solving in fact could be a stress trigger.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om medarbetares samt ledares upplevelser av hur relationen mellan medarbetare och ledare påverkar kreativa arbetsprocesser. Som underlag för att närma oss syftet genomförde vi semistrukturerade intervjuer med nio personer, fördelade på två kommunikationsbyråer. Vi har intervjuat både ledare och medarbetare med olika befattning för att få ett brett svarsunderlag. Vi har utgått från det teoretiska ramverket Leader-Member Exchange (LMX) och har genom det perspektivet undersökt relationen mellan ledare och följare och sökt utkristallisera viktiga beståndsdelar i denna. Vi fann begreppen Autonomi, Handlingsutrymme samt Roller och rollfördelning som centrala. Genom dessa begrepp åskådliggör vi respondenternas uppfattningar av ledarskapets påverkan på kreativitet. Studiens resultat visar på att det är viktigt för ledare att ge relevant feedback och visa tillit till sina medarbetare för att främja kreativitet. Vidare bör ledare tillåta medarbetare vara experter inom sitt område genom att tillgodose dem med ett stort handlingsutrymme, inom givna ramar. Medarbetare och ledare har en samsyn om att auktoritära ledare har en negativ effekt på kreativitet då det leder till minskat handlingsutrymme för medarbetare. Ledare kan med fördel även frigöra tid för kreatörers huvudsakliga arbetsuppgifter genom att sköta administrativa uppgifter, vilket kan leda till minskad stress. Samtliga respondenter har överensstämmande upplevelser av att stress hämmar kreativitet. En medarbetare som känner ansvar för en uppgift har större benägenhet att känna lust inför arbetsuppgiften, det har i sin tur visat sig vara viktigt för kreativitet. Lust kan bl.a. ta sig uttryck i att ledare eftersträvar ett öppet arbetsklimat där dialog premieras. Ytterligare en viktig aspekt för kreativitet är respondenternas förhållningssätt till standardiserade processer. Om medarbetare arbetar efter en given mall ges inte upphov till innovativa idéer och får således inte utlopp för sin kreativitet. / The aim of the study is to develop knowledge about employees' and leaders' experiences of how the relationship between employees and leaders affect creativity. As a basis for achieving our goal, we have conducted semi-structured interviews with nine people on two advertising agencies. We have interviewed both managers and employees with different positions to get a broad response base. Based on the Leader-Member Exchange (LMX) theoretical framework, we have investigated the relationship between leaders and followers and sought to crystallize key elements of this. We found the concepts Autonomy, Space of action, and roles and role distribution as central aspects. Through these aspects we illustrate the respondents' perceptions of leadership's influence on creativity. The study's results indicate that it is important for managers to provide relevant feedback and to show faith in their employees to promote creativity. In addition, leaders should allow employees to be experts in their field by providing them with a large amount of latitude, within given limits. Both coworkers and leaders also agree that authoritarian leaders have a negative effect on creativity as it leads to reduced latitude for employees. Furthermore, leaders can advantageously emancipate time for creators' main tasks by managing administrative tasks, which can reduce the level of stress. All respondents have consistent experiences that stress inhibits creativity. A co- worker who is responsible for a task is more likely to feel comfortable with the task, which in turn has proved to be important for creativity. This may include emphasize that leaders seek an open working environment where dialogue is premiered. Another important aspect of creativity is the respondent's approach to standardized processes. If employees work is based on a given form, space is not given for innovative ideas, and employees do not get outlet for their creativity.

Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Analyserna av de två gruppernas svar visade att lärandemiljön kräver beteendeförändringar som utmanar ledarskapet och ifrågasätter nuvarande strukturer och institutionella tänkande. Resultatet relaterades till senare forskning – i fokus stod de centrala tankarna kring vad som kännetecknar dynamiska lärandemiljöer och adaptivt ledarskap. Slutsatserna indikerade att lärandemiljön och beteendeförändringar påverkar nytänkandet och den kollektiva kunskapsutvecklingen – och aktualiserar ett förändrat sätt att tänka och förstå ledarskap. / Theories on knowledge development, adaptation and innovation have connections to transforma-tional leadership and recent military research on contemporary warfare. The thesis explores the learning environment, and describes the behavioural changes that supports and fosters dynamic thinking and adaptive problem-solving in a military organization. In a survey, two groups of lead-ers conceptions of the Swedish Armed Forces (SwAF) prerequisites where compiled and com-pared. The survey consisted of quantitative and qualitative methods. The results indicated leader-ship challenges within SwAF.

Detta examensarbete är en studie i hur en kontorsmiljö i form utav fyra stycken cellkontor och ett konferensrum kan utformas för en myndighet. Med syfte att skapa ett gestaltningsförslag som visualiserar möjliga lösningar för kontorets arbetsgrupp, för att sedan utformas till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som ska stödja arbetsgruppens behov och arbetssätt. Samarbetet har varit tillsammans med Näringslivsenheten i Stadshuset, Eskilstuna. Arbetsgruppen på Näringslivsenheten upplever att de vill vara mer integrerade med varandra då det är en stor del av deras arbetssätt. Väggarna, som cellkontoren innebär, skapar barriärer mellan användarna och medför en påverkan av deras arbetssätt. Lokalerna som verksamheten befinner sig i saknar även en identitet som speglar verksamhetens arbete och värden. Studien baseras på teori och litteratur om den rumsliga miljön, aktivitetsbaserat kontor, zoner i kontorsmiljön, kognitivt perspektiv, affordans, färg, ljus och kreativitetens betydelse i kontorsmiljön. Metoderna som använts i studien är: Human centered-design, platsanalys, kvalitativ intervju, observation, workshop, 3D modell och analys av insamlad data. Resultatet av studien visar ett gestaltningsförslag på en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som innefattar funktioner som bygger på användarnas behov. Resultatet ska vara ett inspirationsmaterial till Näringslivsenheten för en eventuell framtida genomförning. Samtidigt som det även är ett inspirationsmaterial till övriga användare i kontorsmiljöer som är ute efter en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. / This is a study of how an office environment in the form of four cell offices and a conference room can be designed for a local authority. The purpose of the study is to provide a design proposal that visualizes possible solutions for the office's workgroup, which may then be transformed into an activity-based office that will support the users’ needs and working methods. This study was written in cooperation with the Business Unit in the City Hall, Eskilstuna. The working team at the Business Unit wants to be more integrated with each other as it is a major part of their way of working. The walls of the cell offices create barriers between users and negatively affect their preferred way of working. The premises in which the business is located also lacks an identity that reflects their work and their values. The study is based on theory and literature on the spatial environment, activity-based office, office environment zones, cognitive perspective, affordance, color, light and the importance of creativity in the office environment. The methods used in the study are: Human centered-design, site analysis, qualitative interview, observation, workshop, 3D model and analysis of collected data. The result of the study shows a design proposal in an activity-based office environment that includes features based on user needs. The result will be an inspiration to the Business Unit for a possible future implementation. At the same time, it is also an inspiration for other users in office environments that are looking for an activity-based office environment.

Inledning Hjärnan är det organ som påverkas mest av regelbunden träning. Genom att röra på sig ofta påverkar bland annat koncentrationen, minnet, sömnen och kreativiteten. Att ha en passiv livsstil ökar risken att utveckla många av våra vanliga folksjukdomar som fetma, diabetes, benskörhet och hjärt-och kärlsjukdomar. Metod Examensarbetet är baserat på en översiktlig litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har lästs, granskats och analyserats. Resultatet är byggt på vetenskapliga artiklar som var peer-reviewed. Resultat Samtliga artiklar bekräftar hypotes om ett samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter. Ett stort antal artiklar vittnar även om ett behov av ytterligare forskning på ämnet för att i sinom tid kunna etablera fysisk aktivitet som skyddsfaktor och alternativ behandling av välfärdssjukdomars symtom. Även för fysiskt och psykiskt välmående med förbättrad inlärning i både skola och på fritid. Diskussion En genomgång av tio vetenskapliga artiklar påvisar ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter. I ett längre perspektiv finns det potential för fysisk aktivitet att fungera som en erkänd behandlingsmetod för att lindra symtom som fetma, depression, psykisk ohälsa och nå ett bättre skolresultat. Nyckelord: cognitive ability, physical activity, exercise, learning, memory, accomplishment, creativity samt fysisk aktivitet, inlärning, minne, prestation, kreativitet och motion. / Introduction The brain is what is most affected by regular exercise in the human body. Exercise often affects the concentration, memory, sleep, and creativity. Having a passive lifestyle increases the risk of developing many of our common diseases, such as obesity, diabetes, osteoporosis, and cardiovascular diseases. Method This thesis is based on an overview of literature, where ten scientific articles have been read, examined, and analysed. The result is based on scientific articles that were peer-reviewed. Result All articles confirm the hypothesis of a connection between physical activity and positive effects. A large number of articles also suggest to the need for further research on the subject in order to eventually establish physical activity as a protective factor and alternative treatment for welfare disease symptoms. Also for physical and mental well-being with improved learning abilities in both school and at leisure. Discussion A review of ten scientific articles shows a strong connection between physical activity and positive effects. In a longer perspective there is potential for physical activity to become a recognized treatment method to alleviate symptoms such as obesity, depression, mental health, and to achieve a better average result in school.

Under 2018–20 har jag under min masterutbildning i komposition inkluderat mina egna erfarenheter av synestesi och associerad synestesi i komponerandet och här även försökt att beskriva mina metoder för detta. Jag har försökt överföra upplevelser av text, färg, form och rörelse till musik. Detta är delvis inspirerat av pedagogen Gertrud Grunows arbete på Bauhaus för 100 år sedan men även av mina tidigare arbeten med kollage, grafiska partitur och dans. De ensembler jag skrivit för har varit mycket varierade idiomatiskt och storleksmässigt. För mig som komponist, sångare och improvisatör, men också pedagog är de synestetiska (associativa eller konkreta) metoderna en för mig oändlig källa till inspiration och ett praktiskt sätt att närma sig det kreativa arbetet. Min roll som utövande improvisationsmusiker är också en del av det, då improvisationen aktiverar så många delar av sinnet. Visuell, auditiv, kinestetisk och taktil inlärning påverkar hur vi förnimmer världen. Om du förstår individens unika perception får du större medkänsla och dessutom ett mindre prestationsladdat förhållande till ditt eget skapande. Det bild- eller textmaterial jag skapar hjälper mej att minnas mina grundidéer. Syftet med att vandra mellan olika medium, idiom och förnimmelser är att hitta ett sätt att komma kreativiteten nära – i smyg. / During the years 2018–20 I have included my own experiences of synesthesia and associated synesthesia in my composition processes, and in this essay I am describing the methods I have been using. I have tried to transform experiences of words, color, texture, form, and movement to music. This is, to some extent, inspired by the work of the pedagogue Gertrud Grunow at the Bauhaus art school in Germany 100 years ago, but also by my own earlier works with collages, graphic scores and dance. The ensembles I have been writing for have been varied idiomatically and in size. To me, as a composer, singer and improviser, but also as a pedagogue, synesthetic methods (both associative or concrete) are an endless source of inspiration and a practical way to approach the creative work. My role as a performing, improvising musician also takes a part of it since the improvisation activates so many different sections of the sensory system. Our different ways of learning, through the visual, audiative, kinesthetic and tactile, affect how we perceive the world. If you can learn to recognize different modes of individual perception, you will get a greater respect for your fellow humans, and also diminish the performance anxiety you might have in relation to the creativity. The texts and visual material I create in my processes help me to remember the original sources of inspiration. The purpose of wandering in between different media, idioms and sensations is to find practical ways to stealthily approach creativity. / <p>"From Ash to Birch" Lina Nyberg, KMH Symphony Orchestra, conducted by Simon Bång</p><p></p>

PROBLEMATISERING: Innovation beskrivs som nödvändigt för företags framgång, överlevnad och tillväxt, och kreativitet anses vara en kritisk grundpelare för innovation. Kreativitet beskrivs i sin tur som skapandet av nya och användbara idéer, och har gått från att betraktas ur ett individualistiskt perspektiv till att anses vara något som sker när en grupp individer interagerar med varandra. Interaktion spelar således en central roll för kreativitet, som också anses beroende av den sociokulturella kontexten. En förändring av kontexten kan således påverka kreativiteten. Ett exempel på en sådan förändring går att utläsa för arbetsgrupper i Sverige då mängden virtuellt arbete drastiskt har ökat, och till följd av det även användningen av digitala hjälpmedel. Sammantaget samarbetar svenskar allt mer virtuellt i sitt arbete och via digitala hjälpmedel, vilket innebär att deras sociokulturella kontext förändras och därmed eventuellt kreativiteten. En följdfråga blir således hur arbetsgruppers kreativa process påverkas när den genomförs i detta sammanhang, och vilka utmaningar och möjligheter som arbetsgrupper ställs inför när de ska utföra processen virtuellt. Detta är inte klarlagt, varken akademiskt eller praktiskt, och vi ser därför en problematik att vi inte vet hur organisationer på gruppnivå kan arbetamed kreativitet i en virtuell kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka situationer som virtuella grupper kan ställas inför i det kreativa arbetet. METOD: En kvalitativ fallstudie har genomförts för att uppfylla studiens syfte, från ett interpretivistiskt och konstruktionistiskt perspektiv där en virtuell workshop med tekniskt oerfaren vårdpersonal utgör fallet. En abduktiv ansats har tillämpats och empirin har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudier. Observationen utgör primär bas och övriga metoder agerar komplement. Som analysmetod har tematisk bearbetning använts utifrån hermeneutiken. RESULTAT: Studien resulterade i följande tre huvudsakliga utmaningar som virtuella grupperkan ställas inför i sin kreativa arbetsprocess: överbelastning, splittrade visioner och bristande närhet. Tidsbegränsning, låg teknisk erfarenhet och hybridgruppering påvisades även som tre katalysatorer för utmaningarna. Reflexivitet, förmedling och bidragande identifierades på motsvarande sätt som möjligheter, och även potentiella möjligheter identifierades i form av för-dialog och brainstorming.

I det här arbetet har jag undersökt hur konceptet art journal och art journaling på ett metodiskt och strukturerat sätt skulle kunna användas som redskap och verktyg i bildundervisning för att främja uppstarten av en konstnärlig och kreativ process. Studien har också haft som syfte att undersöka hur en kreativ lärandeprocess kan se ut. Det empiriska materialet består i enskilda semistrukturerade intervjuer med fem deltagare efter att de genomfört olika uppgifter. Detta material har analyserats utifrån tematisk metod. I studien framkom att när de arbetade i sin art journal och det fanns utrymme att testa nya tekniker och material så upplevde deltagarna det som positivt i processen. Att deras arbete i boken inte bedömdes upplevde de som befriande för deras process. Det gjorde att de vågade prova mer och inte bromsade sig på grund av bedömningen. Erfarenheten kunde de sedan ta med sig till kommande bilduppgifter som skulle bedömas. Det framkom också att tiden är en av de avgörande faktorerna för ett konstnärligt processarbete. I den gestaltande delen har jag arbetat med en egen art journal. Denna art journal presenterades på Konstfacks vårutställning i maj 2021.

Betoningen i fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag ligger på det som många gånger är oförutsägbart – lek, utforskande och kreativa arbetssätt samt att främja elevers fantasi och kreativitet. Fritidshemmet är även en fysisk plats – en komplex miljö där förväntningar om informellt lärande och omsorg ska iscensättas och ta plats. Den fysiska inomhusmiljön i fritidshemmet och pedagogernas roll i att använda den som en del av det pedagogiska uppdraget finns inte i detalj specificerat i styrdokumenten och är ett område som inte tidigare prioriterats högt i akademisk forskning, men kan ses vara på tydlig uppgång. Studien, som genomförts i form av samtalspromenader tillsammans med pedagoger på fyra fritidshem i Skåne syftar till att – genom ett designteoretiskt och sociokulturellt perspektiv – belysa pedagogers intentioner och praktiker kring att främja elevers kreativitet och fantasi i och genom den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Den ställer även frågan kring vilka artefakter som används för detta syfte och på vilket sätt de presenteras för eleverna. Studiens resultat visar en samstämmig bild av både det utbud av artefakter som presenteras för elever i syfte att främja kreativitet och fantasi, och ett ospecificerat uppdrag som i högsta grad är levande för pedagogerna men många gånger är marginaliserat. / The emphasis of Swedish leisure-time teachers assignment lies in the unpredictable characteristics of play, explorative and creative ways of working and encouraging child fantasy and creativity. The leisure time centre is also a physical space where a complex mix of expectations of informal learning and care takes place.   The physical learning environment of Swedish leisure-time centres, and the teacher’s assignment concerning it, is neither in detail regulated in steering documents nor well documented in academic research but seems to be an upcoming subject of attention.   This study, which has been executed as walking interviews with teachers in four Swedish leisure-time centres, aims to – through a sociocultural and multimodal theoretical perspective – illustrate the intention and applied practices concerning the encouraging of child fantasy and creativity in and through physical learning environment. It also aims to explore the use and range of artifacts and how they are presented to children.   The results of this study present a unanimous picture of the range of artifacts used and an assignment highly vivid to the teachers but still unspecified as well as marginalized.