<p>I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och</p><p>att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.</p><p>Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,</p><p>uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var</p><p>att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och</p><p>rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till</p><p>en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett</p><p>frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.</p><p>Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har</p><p>signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är</p><p>individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,</p><p>autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att</p><p>både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.</p>

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare. Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ, uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer. Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat, autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.

Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor. I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning. Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning. / Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning. Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements. In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education. Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.

<p>Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande.</p><p>Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor.</p><p>I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen. Vi har även funnit spår av de medierande aspekterna där lärare som mediator har en aktiv roll, men att de samtidigt förespråkar en traditionell katederundervisning.</p><p>Vår slutsats är att lärare inte stödjer sig på någon specifik vetenskaplig teori i sin syn på lärande. Vi har emellertid tolkat det som att lärare vid sina didaktiska val i undervisningen väljer att reflektera över hur elever tillägnar sig kunskap framför vad elever ska lära och utveckla. Den syn på lärande som vi kan skönja utifrån lärares utsagor är en blandning av olika teorier som färgats av Vygotskijs teoribildning.</p> / <p>Aim with the study was that through high teachers’ statements apply for tracks of basic thoughts of Vygotsky’s theory education in their sights on learning. This is to ascertain what criteria teachers assume when they do their didactic choices in the education and how Vygotsky’s basic thoughts are reflected in teachers’ sights on learning.</p><p>Our study bases itself on qualitative interviews where four teachers from two high schools were participated. After the transcription, the analysis was done on the basis of the four aspects that characterize the socio-cultural perspective according to Vygotsky’s theory of education: the social, the mediated, the situated and the creative aspects. We chose to use the hermeneutic method for analyze of our result where we used relevant research in order to strengthen our interpretation of teachers’ statements.</p><p>In the study the teachers expressed that interaction and dialogue are important elements in the education. We also have found tracks from the mediated aspects there teachers as a mediator has an active role, but that they at the same time recommend a traditional education.</p><p>Our conclusion is that teachers are not based their learning on some specific scientific theory. We however have interpreted that the teachers when they choose a method, prefer to reflect over how students are getting knowledge instead of what students shall learn and develop. That sight on learning as we possibly can discern on the basis of teachers’ statements is a mixture of different theories that has been influenced by Vygotsky’s theory of education.</p>

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger. Vårt examensarbete utgår från ett sociohistoriskt och -kulturellt perspektiv, vilket enligt Strandberg (2006) med utgångspunkt i Vygotskij (1978) innefattar detsociala (interaktionen med andra människor), det medierade (artefakter; verktyg och tecken), det situerade (i kulturella kontexter och speciella situationer) och detkreativa (baserat på barns fantasi och kreativitet). Vår studie är även baserad på didaktik och filosofier som Montessori och Reggio Emilia. Den tidigare forskning som ligger till grund för vår undersökning är forskning om identitet, flerspråkighet, vårdnadshavarens roll och betydelse samt språkutveckling hos yngre barn. Resultaten visar att barnets sociala samspel med vårdnadshavare, pedagoger och med andra barn har haft betydelse för barnets språkutveckling och stärkandet av identiteten. Resultaten visar även att samlärande i en stimulerande miljö med hjälp av skapandet av pedagogiska leksaker och spel utifrån barnets kontext, samt att barnen använt sin kreativitet har varit av vikt för studiens resultat. Slutligen har resultatet lett till skapande av ett metodhäfte som dels utgår från informanternas gemensamma aktiviteter, men även från det urval av metoder och perspektiv, som beskrivs i vår teoretiska bakgrund. Metodhäftet kan användas i hemmen, i förskolor och i kontakt mellan förskola och hemmen.

No description available.

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.

To be creative or innovative is a highly praised trait within the labor market of today. Though it has often been seen as a talent only granted to a chosen few, most evidence imply that it is something that we all possess and can develop. Creativity within education also appears to have positive impacts on school-results, attendance and confidence among students. Yet creativity has a low status within the current education system, making the opportunities to develop our creative ability insufficient.  Architectural projects and development strategies focused around creativity have occurred frequently on the agenda since the release of Richard Floridas book “The Rise of the Creative Class” in 2002. An increase of creative activity has been linked to growth but lately also to gentrification, as if this was an inevitable result. The focus has been on economic growth and increased tourism, instead of what creativity can bring to the individual and the community.  This thesis aims to answer two main questions: First, how can creative places benefit the schools and communities in socio-economically challenged areas? Second, how can these creative places best be designed to achieve these benefits? Creative places refer in this thesis to public spaces that encourages creativity, which can be places for creative production but also places for experiencing creative works of others. The aim is also to implement the learnings into a design proposal, where the area Vivalla in Örebro is chosen as the site for implementation. In order to answer the first question, the paper examines the existing conditions of vulnerable areas in Sweden and some of the available research on creativity in relation to education. To gain knowledge about design aspects four existing projects that aims to be places for creativity are analyzed. The local conditions of Vivalla are mainly researched through qualitative methods of observation, interviews and a workshop with students from the local school. Finally, the ideas and findings are implemented into a design-proposal, which is a vision for a new creative platform. Rather than a finished project, the proposal should be seen as a vision showing the potentials of the site that can be used as a basis for discussion with the local actors, This paper provides some useful arguments to why creative places in socio-economically challenged areas are worth investing in and highlights the importance of an inclusive development process. Finally, it also provides a diverse view of one of Sweden’s most segregated areas.

The current concerns about global warming are increasing the demands for electric vehicles (Ou- chi, Bando, Kodani, Hirata &amp; Mubin, 2012).With the increasing demands, electric boats have now come into focus (Sierzchula, 2014). However, there is yet to be developed standards for charging of electric boats.This is where this thesis project comes in, as this thesis is a part of the E-Sea Power project,which is a project to develop a new and safe standard for charging of electric boats.The thesis project was completed at the company No Picnic in Stockholm, through the work of my final master degree course, in the education of Industrial Design Engineering, taught at Luleå Uni- versity of Technology. The objective of the thesis project was to provide a basis for the facilitation of the standardization of chargers for boats, with the possibility of full-scale tests. Where the final aim of the project was to develop both a normal charger standard and a quick charger that is to be mounted in a harbor, being able to utilize the harbor’s own electricity grid.Where in this context, a normal charger is a slower charger that charges with the users own cord and where a quick charger is a fast charger which has a built-in charger cord and handle. The project was divided into need, design, and function to make it structured and easy to follow, going through the design phases Immersion, Ideation, and Implementation.Throughout the project the current state was firsts analyzed, going on to several brainstorming and evaluation techniques and then ending with the building of final CAD prototypes, of both a normal charger and a quick charger, through the use of the software Solidworks, Keyshot, Photoshop and Maxwell.The projects focus has been on finding creative and ergonomic new solutions, with good user experience and accessibility. The final result of the project is two modular new chargers, with belonging to the same product family. Both a quick charger, which has had the thesis main focus and a normal charger, which has also been developed. The quick charger is a tall charging post that has a built-in lamp consisting of four fluorescent lamps and a, on the outside hanging, charging cord mounted at the top.The charger has two component houses which house necessary components. One that houses the CCS charger female and infor- mation label and one that houses the screen, IR sensor and emergency stop. The main feature of the final quick charger is its charging arm, which bends down with a hidden hinge, enabling the required total reach of 5 meters, while helping lift the charging cord for the user and giving the best possible light were the user is. The normal charger is also a charging post with the same type of house as the quick charger. How- ever the charger post is much shorter and it has only one house, which houses two Type 2 females instead of one CCS female.The normal charger also has a different lamp consisting of small LEDs, so that the user is not disturbed by its brightness at its lower hight, but still gaining enough light during use, where the surrounding light is lacking. / Den nuvarande oron för global uppvärmning ökar kraven på el-fordon (Ouchi, Bando, Kodani, Hirata &amp; Mubin, 2012). Med de ökande kraven har nu de elektriska båtarna kommit i fokus (Sier- zchula, 2014). Det har emellertid ännu inte utvecklats standarder för laddning av elektriska båtar. Det är här det här master projektet kommer in, då detta projekt ingår i E-Sea Power-projektet, som är ett projekt för att utveckla en ny och säker standard för laddning av elektriska båtar. Projektet slutfördes på företaget No Picnic i Stockholm, genom mitt examensarbete, vid utbildningen civil- ingenjörsutbildningen i teknisk design, undervisad vid Luleå tekniska universitet. Målet med projektet var att skapa en grund för att underlätta standardiseringen av laddare för båtar, med möjlighet till fullskaliga tester. Där det slutliga målet med projektet var att utveckla både en normalladdare standard och en snabbladdare som ska monteras i en hamn och kunna utnyttja ham- nens egna elnät. I det här sammanhanget är en normalladdare en långsammare laddare som laddar med användarens egen kabel och en snabbladdare är en snabb laddare som har en egen inbyggd kabel med ett handtag. Projektet var uppdelat i behov, design och funktion för att göra det strukturerat och lätt att följa. Det gick även igenom designfaserna Immersion, Ideation och Implementation. Hela projektet bör- jade med analyseradet av det nuvarande tillståndet och fortsatte sedan med diverse brainstorming och utvärderingstekniker och slutade sedan med byggandet av slutliga CAD-prototyper, både av en normalladdare och en snabbladdare, med hjälp av programmen Solidworks, Keyshot, Photoshop och Maxwell. Projektets fokus har varit att hitta kreativa och ergonomiska nya lösningar med bra användarupplevelse och tillgänglighet. Det slutliga resultatet av projektet är två modulära nya laddare, som tillhör samma produktfamilj. Både en snabbladdare, som har haft huvudfokus och en normalladdare, som också har utvecklats. Snabbladdaren är en hög laddningsstolpe som har en inbyggd lampa som består av fyra lysrörslam- por och en utvändigt hängande laddningssladd monterad på toppen. Laddaren har två komponent- hus ett som rymmer CCS laddarens hona och informationsetikett och ett som rymmer skärmen, IR sensorn och nödstoppet. Huvudfunktionen hos den slutliga snabbladdaren är dess laddarm som böjer sig ned med ett dolt gångjärn, vilket möjliggör den totala räckvidden på 5 meter, samtidigt som den hjälper till att lyfta laddkabeln åt användaren och ger bästa möjliga ljus där användaren är. Den vanliga laddaren är också en laddstolpe med samma typ av hus som snabbladdaren. Laddstolpen är dock mycket kortare och den har bara ett hus, som rymmer två Type 2-honor i stället för en CCS-hona. Normalladdaren har också en annan lampa än snabbladdaren som består av små lysdio- der, så att användaren inte störs av ljusstyrkan vid dess lägre placering, men fortfarande får tillräckligt med ljus vid användning, där det omgivande ljuset är bristande.

En grafisk designer måste kunna producera oavsett vilka förhållanden som råder. Rapporten behandlar vad korta och långa deadlines har för inverkan på denna förmåga och hur kreativiteten kan främjas vid stressiga situationer. Semistrukturerade djupintervjuer utfördes med åtta Art- och Creative directors i Gävledala-regionen för att undersöka hur de upplevde att vara kreativa under stressiga förhållanden. Resultatet visade att det generellt inte var ett problem för studiens respondenter att vara kreativa på beställning men att de inte heller följde några specifika metoder för att underlätta arbetsflödet. Det visade sig även att det snarare var arbetsbördan och mängden arbetsuppgifter som påverkade stressfaktorn än en specifik tidsram. / A graphic designer must be able to create and produce regardless of conditions. The present study addresses what impact short and long deadlines have on this ability and how creativity can be encouraged in stressful situations. Semistructured interviews were conducted with eight Art and Creative directors in GävleDala region to examine how they felt about being creative under stressful conditions. The results showed that there is generally not a problem for the interviewees to be creative on demand, but they do not follow any specific methods to ease the workflow. It was also found that it was rather the workload and the amount of assignments that affect the stress factor rather than a specific time frame.