Syftet med studien är att beskriva hur eleverna värderar bildämnet i grundskolan åk 6-9, utifrån aspekten nytta för lärande och utveckling samt välmående. I undersökningen används en metod med kvantitativa och kvalitativa frågor där elever i årskurs 6-9 fått svara på en webbaserad enkät. Det sammanställda resultatet från enkäten visade likheter med tidigare ämnesutvärdering NU-03 (2005) och NÄU-13 (2015). De flesta eleverna tycker att ämnets undervisning har för lite tid och att kärnämnena dominerar och är viktigare för framtiden. Knappt hälften av eleverna ansåg att bildämnet har effekt på deras lärande, vilket inte stämmer överens med de litteratur och tidigare studier. Enligt tidigare studier och litteratur skapar bildämnet dessutom arbetsglädje, väcker kreativitet och är kommunikativt, vilket bekräftas av eleverna i den här uppsatsen. Eleverna beskriver att bildämnets kommunikativa sida även förstärker deras självkänsla. Ämnets nytta i och utanför skolan var däremot inte självklart för många elever, även om en ganska stor andel av eleverna anser att ämnet hjälper dem att tolka den visuella världen runt dem. Det sammanlagda resultatet av uppsatsen tyder på att bildämnet har flera positiva effekter på elevernas lärande och mående, men uppfattningen om bildämnet skiljer sig stort mellan eleverna i undersökningen. / The purpose of the study is to describe how students assess the subject Art in the elementary school years 6-9, based on the aspect of benefit for learning, development and well-being. The survey uses both a quantitative and qualitative method where students in grades 6-9 were asked to answer a web-based questionnaire. The compiled results from the survey showed similarities with previous subject evaluation NU-03 (2005) and NÄU-13 (2015). Most students think that the subject Art’s teaching has too little time and that the core subjects dominate and are more important for the future. Just under half of the students considered that Art has an effect on their learning, which is not in line with the literature and previous studies. According to previous studies and literature, Art creates job satisfaction, arouses creativity and is communicative, which is confirmed by the students in this essay. The students describe that Arts communicative ability   enhances their self-esteem. The benefit of Art however, was not obvious to many students, although a fairly large proportion of the students believe that the subject helps them to interpret the world around them. The overall result of the thesis indicates that Art has several positive effects on the students' learning and well-being, but the perception of the subject differs greatly between the students in the study.

Organisationsvärlden har under flera år stått inför utmaningen att anpassa sig efter den ökade digitaliseringen som sker i samhället, men när COVID-19 pandemin började sprida sig i världen i början av år 2020 fick många oförberedda företag ändra sina rutiner drastiskt. Studien syftar till att undersöka om och hur ledarskapssrollerna i kreativa team förändras av ett skifte från fysisk till virtuell arbetsmiljö. För att kunna besvara studiens frågeställning har en kvalitativ metod i form av fysiska intervjuer, intervjuer via videosamtal samt intervjuer via mejl använts. Totalt medverkade 12 respondenter på två olika företag, varav fyra av respondenterna hade olika ledarbefattningar och resterande var medarbetare med kreativa roller. Den insamlade datan har transkriberats och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Denna innehållsanalys resulterade i sex olika kategorier; ledarskap, kommunikation, gruppdynamik, motivation, produktivitet och kreativitet. Resultatet visade att ledarna på flera sätt anpassat sina ledarskapsroller efter skiftet från en fysisk till en virtuell arbetsmiljö men även att medarbetarna behövt anpassa sig på olika sätt. Ett virtuellt ledarskap kräver enligt studien mer struktur, tydlighet och medvetenhet än ett fysiskt ledarskap, samtidigt som medarbetarna också fått ett ökat ansvar och självledarskap. Medarbetarna kunde exempelvis i högre grad ses själva planera och överse det dagliga arbetet, samt ta mer egna initiativ till kommunikation och problemlösning. / For many years, organizations have tried to adapt to the increasing digitalization in the world. However, when the COVID-19 pandemic began to spread around the world in the beginning of 2020, many unprepared companies had to change their routines drastically. The purpose of this study is to examine whether and how leadership roles in creative teams are affected by a shift from a physical to a virtual work environment. In order to answer the research question a qualitative method with physical interviews, video interviews and interviews through email has been used. A total of 12 respondents participated from two different companies. Four of the respondents had management positions and the remaining were co-workers with creative roles. The collected data has been transcribed and analyzed using a content analysis method. This content analysis method resulted in six different categories; leadership, communication, group dynamics, motivation, productivity and creativity. The findings suggest that the leaders have adapted their leadership roles in several different ways since the shift from a physical to a virtual workplace, and that the co-workers’ roles also have been affected. Based on the results, a virtual leadership seems to require more structure, explicitness and awareness than a physical leadership. The co-workers were also given more responsibility and an increased self- leadership. They planned and reviewed their own daily work, as well as took more initiative when it came to communication and problem solving.

Purpose: The purpose of the study is to contribute to a broader understanding regarding of how and whether flexible working conditions in terms of time and space affect the balance and the boundary between personal and work life for employees with a creative work. The study also aims to investigate if there are any clashes between the employee's personal and work life and where such clashes occur. Literature review: The study is based on previous organisational research. In the section we present flexible working conditions, creative work, boundaries, balance and strategies. Method: The study is a qualitative study with mainly deductive elements. Some inductive approaches have also been used during the study. Five semi-structured interviews were conducted to collect the study's empirical data. The interviews were transcribed to ease the presentation of the results and to thematize the key concepts for the analysis. Results: The results section of the study presents the themes that are relevant for managing an analysis together with the literature review. Conclusions: The conclusions that are presented in the study are that there are few clashes between personal and working life. Mainly because the worker has difficulty to tell what is imbalance and what is a matter of course, but also that the worker actually is satisfied with the work situation. How the clashes are handled in order to reduce the a potential crash is through clear boundaries regarding both personal and working life. It turned out that the limits for the personal life were stronger towards the sphere of working life than working life is towards the sphere of personal life. / Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur och om flexibla arbetsförhållanden vad gäller tid och rum, påverkar balansen och gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagare med ett kreativt arbete. Studien syftar också till att undersöka om det uppstår krockar mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagaren och var dessa krockar i sådant fall uppstår. Litteraturgenomgång: Studien baseras på tidigare forskning i ett format om vetenskapliga artiklar. Under avsnittet presenteras litteratur kring flexibla arbetsförhållanden, det kreativa arbetet, gränsdragning, balans och strategier. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med främst deduktivt inslag. Viss mån av induktivt angreppssätt har även använts under studiens gång. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamlandet av studiens empiri. Intervjuerna transkriberades för att underlätta vid framställningen av resultatet samt tematiseringen av nyckelbegrepp för analysen. Resultat: I studiens resultatavsnitt presenteras de teman som är av relevans för genomförandet av analysen tillsammans med litteraturgenomgången. Slutsatser: De slutsatser som presenteras i studien är att att det förekommer få krockar mellan privatliv och arbetsliv. Främst därför att arbetstagaren har svårt att urskilja vad som är obalans och vad som är en självklarhet, men därför också att personen ifråga är tillfreds med sin arbetssituation. För att minska kollisionen hanteras krockarna genom tydlig gränsdragning gällande privatlivet och arbetslivet. Det har visat sig att privatlivets gränser är starkare gentemot arbetslivets pol än vad arbetslivets dito är gentemot privatlivets pol.

Bakgrund: Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv är förmågan till anpassning en vital egenskap. Organisationens strävan efter stabilitet, konkurrenskraft och utveckling utgör motiv till anpassning av olika slag. I vår samtid är det angeläget att den virtuella arbetsmiljön fungerar väl eftersom att arbetssättet både normaliserats och vidhålls. Den virtuella arbetsmiljön normaliserades radikalt i och med restriktionerna under Covid-19 pandemin, särskilt inom vissa sektorer. Således har den virtuella arbetsmiljön varit etablerad i decennier tillbaka med anledning av den flexibilisering som följt globaliseringen. Inom det företagsekonomiska fältet är tillika kreativitet fundamentalt med allt från enkla problemlösningar till innovation av olika slag. Perspektivet studien antar är kreativitet hos team, eftersom att kreativiteten är starkare kollektivt än individuellt. Emedan den virtuella kontexten blivit vedertagen aktualiserar det att anpassade metoder etableras. Sålunda indikerar stor andel av det som tidigare beforskats att den virtuella arbetsmiljön verkar hämmande för kreativitetens potential. Det sistnämnda med motivering att samhörighet hämmas och individualism ökar när den fysiska samvaron uteblir. Följaktligen är det angeläget att utforska arbetsmetoder som kan främja kreativiteten hos virtuella team trots de upplevda förlusterna som den virtuella arbetsmiljön medför.  Syfte: Studiens syfte är att utforska arbetsmetoder som främjar kreativiteten hos virtuella team.  Metod: Genom kvalitativa intervjuer har arbetsmetoder beträffande hur kreativiteten hos virtuella team kan upprätthålls och främjas utforskats. Intervjufrågorna utgick från något som föranleder kreativitet, så kallade klimatfaktorer, eftersom att det är svårt att mäta och fastställa kreativitet med ett exakt värde. Dataanalysen genomfördes med hjälp av tematisk analys där empirin kodades och utmynnade i teman.  Empiri och slutsats: Respondenternas svar sammanfattades utifrån de sex klimatfaktorerna. Vidare kodades dessa och genererade tre teman som innefattar arbetsmetoder som kan främja och upprätthålla kreativitet hos virtuella team. Det empiriska materialet påvisar att kommunikation i olika form och uttryck essentiellt inom samtliga teman. / Background: From a business perspective, the ability to adapt is a vital trait. There are various kinds of motives for adaptation, for example an organization's pursuit of stability, competitiveness and development. Today it is important that the virtual work environment is well functioning since this way of working has been both normalized and maintained. The virtual work environment was radically normalized as a result of the restrictions during the Covid- 19 pandemic, in certain sectors. Thus, the virtual work environment has been established for decades due to the flexibility that followed globalization. Creativity is fundamental within the field of business economics and a foundation for simple problem solutions to innovation of various kinds. The perspective this study assumes is creativity within teams since creativity is stronger collectively than individually, in a virtual context. As the virtual context has become accepted, it becomes apparent that custom methods are being established. Thus, a large proportion of what has been previously researched indicates that the virtual work environment seems to inhibit the potential of creativity. The justification behind this is that affilition is limited and individualism increases when physical coexistence is absent. Consequently, it is important to identify work methods that promote creativity of virtual teams despite the perceived losses and limitation of affiliation that the virtual work environment entails. Purpose: The purpose of the study is to explore working methods that promote the creativity of virtual teams. Method: Through qualitative interviews, ways of working that allow creativity within virtual teams to be maintained and promoted have been explored. Since it is difficult to measure and determine creativity, the interview questions were based on things that encourage creativity, so-called climate factors. The data analysis was carried out with the help of thematic analysis where the empirical data was coded and resulted in themes. Empirical data and conclusion: The respondents' answers were summarized based on the six climate factors. Furthermore, these were coded and generated three themes that include appropriate working methods of virtual teams to promote creativity. The empirical material shows that communication in different forms and expressions is essential in all themes.

This essay will address the introduction of programming as an element in the compulsory school curriculum and examine the extent to which teachers have been affected by the introduction of programming in curriculaand syllabi. The essay is based on two questions: "What difficulties and opportunities have arisen in the teaching after programming was implemented in the syllabus?" and "What forms of pedagogy can teachers use to best support the development of logical thinking, problem solving, creativity and a structured approach through programming skills?". The questions are answered using scientific literature and analysis of previous scientific research. The results of the study are, among other things, that there is a great deal of uncertainty in how programming should be implemented in the students' syllabi, but also how the teachers should feel comfortable in teaching such a new subject when there is a lack of proper training for the teachers. Another conclusion is that the biggest reason for the introduction of programming in schools is to strengthen students' digital skills as society becomes increasingly digital.

I takt med Covid-19-pandemins framväxt har de flesta företag tvingats till en mer virtuell kommunikationsform där möjligheten till traditionella, fysiska interaktioner kraftigt minskat. Denna studie undersöker hur globala, multikulturella team upplever omställningen till ett mer virtuellt arbete och hur det påverkar deras möjlighet att vara kreativa. Det har tidigare genomförts en mängd forskning på kreativitetsrelaterade utmaningar som multikulturella team ställs inför. Det saknas däremot studier på de utmaningar som virtuella globala, multikulturella team möter, vars tillgång till traditionell kommunikation är begränsad. För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts. De tre kreativitetsrelaterade huvudkomponenterna, kulturell mångfald, kommunikation och konflikt, har undersökts. Med bakgrund i dessas samspel och förhållandet till virtualitet och kreativitet resulterar studien i att omställningen till en mer virtuell miljö upplevs, av teamen, vara hämmande för kreativitet. Framför allt avsaknaden av informell kommunikation visas vara den huvudsakliga anledningen till detta. / Along with the Covid-19-pandemic, most companies across the globe have been forced to work in a more virtual way, where access to traditional, physical interactions has been reduced. This study therefore investigates how global, multicultural teams experience the adjustment to more virtual work and how it affects their perceived possibility to be creative. Previously, numerous studies have been conducted regarding creativity-related challenges that global, multicultural teams face. However, what seems to be missing is research on the challenges that virtual global, multicultural teams face, whose access to traditional communication is limited. To examine this a qualitative study has been conducted. The three creativity-related key components, cultural diversity, communication, and conflict have been analyzed. With a background in their interplay and their liaison to virtuality and creativity, this thesis concludes that the change to a more virtual way to work is perceived by the teams to have an inhibitory effect on creativity. The deprivation of informal communication is especially shown to be the primary reason for this.

Kreativitet är en av de mest eftertraktade och värderade mänskliga förmågorna, särskilt inom konst, teknologi och vetenskap. Vetenskapliga studier av kreativitet har visat svaga samband med personlighet och intelligens, egenskaper som annars är starka prediktorer för prestation. Kreativitet är dock rimligtvis kopplad till någon typ av prestationsaspekt av hjärnans funktion. En sådan aspekt är förmågan till timing, dvs beteenden och bedömningar som har med tid och tidsprecision att göra. Syftet med denna studie var att undersöka om timing är associerat med kreativitet, kontrollerat för personlighet och intelligens. Guilford’s Alternative Uses Task användes för att mäta kreativ originalitet och Inventory of Creative Activities and Achievements för att mäta kreativ effektivitet på 66 personer mellan 20-40 år som även testades för timingförmåga, psykometrisk intelligens och personlighet (the Big Five). Trots en signifikant korrelation mellan kreativ effektivitet och timing visade en multipel regression att personlighetsdimensionen öppenhet (O) förklarade mest varians (R2 = 13%) varvid timing utgjorde 2% (icke-signifikant) av den totalt drygt 30% förklarade variansen. Kreativ originalitet uppvisade inga signifikanta korrelationer med någon annan variabel. Ytterligare forskning kring tänkbara egenskaper som skulle kunna bidra med förståelse för kreativitet är önskvärd. / Creativity is one of the most desired and valued human abilities, particularly within art, technology and science. Scientific studies of creativity exhibit weak associations with personality as well as intelligence, traits that are otherwise strong predictors for achievement. Creativity is, however, reasonably linked to some performance aspect of brains function. One such aspect is timing ability, behaviours and assessments that include time and temporal precision. The purpose of this study was to assess whether creativity is associated with creativity, controlling for intelligence and personality. Guilford’s Alternative Uses Task was used for measuring creative originality and Inventory of Creative Activities and Achievements was used for measuring creative effectiveness for 66 participants between 20 and 40 years of age, who were also tested for timing ability, psychometric intelligence, and personality (the Big Five). While there was a significant correlation between creative effectiveness and timing, multiple regression showed that the personality dimension openness (O) explained most of the variance (R2 = 13%), wherewith timing accounted for 2% of about 30% explained variance for all other variables. Creative originality exhibited no significant correlations with any other variable. Further research on traits that may influence creativity is desirable.

Syftet med denna studie är att undersöka sammanfogningsmöjligheterna mellan skaft och redskap med tånge som förutsättning. Följande frågor ställs i rapporten: Hur kan skaft och redskap sammanfogas med hjälp av tånge?  Hur kan man förstå de praktiska dilemman och möjligheter som uppstår när man ska sammanfoga ett skaft och en tånge? För att svara på frågorna tillverkade jag fyra skaft efter skriftliga instruktioner, och applicerade sedan de kunskaper jag förvärvat i tillverkandet av ytterligare åtta skaft. Jag dokumenterade observationer under arbetet, och sammanställde de steg som ingick i skaftningen. Processen analyserades efter Esko Mäkeläs perspektiv på kreativa processer i slöjden. Förutsatt att man väljer att forma skaftet efter att det limmats på tången, kan man säga att en skaftning består av sex steg: skissning, 2. förberedelse, 3. bearbetning, 4. limning, 5. utformning och 6. ytbehandling. Tången påverkar främst vilken metod som är lämplig eller enklast för att bearbeta skaftämnet och göra plats för tången, det vill säga steg 3. De tekniker som finns för att skafta ett redskap kan med få undantag delas in i två huvudgrupper, baserat på om steg 3 bearbetning- är grundat på sågning eller borrning. Under de olika stegen i skaftningen präglades arbetet och valen jag gjorde av olika kreativa och gestaltande överväganden och berodde helt på hur ett steg påverkade slutresultatet.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en estetisk anknytning skapas till materialet. Genom en djupare förståelse av lärpotentialen i och det didaktiska värdet av elevers estetiska läsning, kan lärare vidga sina val av böcker i litteraturundervisningen för att bättre spegla elevernas intressen och behov, och samtidigt lyfta fram konstens egenvärde och därmed visa för eleverna den sköna litteraturens möjligheter.

Denna artikel utforskar artificiell intelligens (AI) som en kreativ partner inom digitalbildproduktion och dess potential att förändra och komplettera traditionella designmetoder.Artikeln undersöker AI:s roll inom designprocessen, främst inriktat mot AI-baserade systemsom kan syntetisera visuellt material, diskuterar dess styrkor, svagheter och begränsningarsamt reflekterar över hur AI påverkar kreativitet, effektivisering och idégenerering. Som ettkomplement till artikeln har en fotobok skapats för att på ett visuellt engagerande sättpresentera resultaten av en AI:s försök till tolkning av textbeskrivningar, med hjälp avAI-verktyget Midjourney och GPT-4. Vidare granskas hur AI-drivna designprocesser kansamverka med traditionella metoder och på så sätt belysa hur AI kan integreras i designerskreativa verktygslåda och därmed utnyttjas för att skapa intressanta och unika resultat.Artikeln bidrar till förståelsen av AI:s växande roll inom designområdet och erbjuder insikter ihur designers kan använda AI som en kreativ partner.