Syftet med den här studien var att genom ett nu och då perspektiv analysera hur förskollärare utbildade före och efter läroplanen resonerar kring begreppet kreativitet och vilken plats den har i förskolan. För att närma sig detta intervjuade författaren tre förskollärare som fick sin utbildning på 70 och 80-talet, före läroplanen, samt tre förskollärare utbildade mellan 2008–2022, efter läroplanen. Med semistrukturerade intervjuer ställde författaren frågor om hur stor plats kreativiteten fick i deras utbildning och hur det sedan påverkade hur de arbetade med kreativitet. Vidare hur de tyckte att läroplanen hade påverkat deras undervisning i kreativitet. Samtliga förskollärare beskrev olika aspekter av begreppet kreativitet vilket visade att det inte är ett entydigt begrepp. Huvudpoängen i författarens analys av materialet är att kreativiteten i förskolan har gått från en expressiv, yttre, estetisk kreativitet till en mer produktiv, inre/yttre, utforskande kreativitet i alla ämnen.  Återkommande under studiens gång, var tidens inverkan på kreativitet. Kreativitet är något som behöver tid för att utvecklas och gynnas inte av tidseffektiva arbetsscheman. Flera av förskollärarna påtalade dilemmat med tidsbristen när de delade kreativitetsrum med flera andra avdelningar. Läroplanen förespråkar både spontana och planerade aktiviteter. Men med snävare tidsramar, underbemanning och stora barngrupper pressas kreativiteten från en spontan till en mer styrd kreativitet. Författaren drar slutsatsen att förskollärarna måste vara vaksamma så att den expressiva kreativiteten inte försvinner från förskolan för då försvinner främjandet av ett eget meningsskapande, det som gör oss till människor – frihet och individualitet. Förskollärarnas tankar och resonemang om begreppet kreativitet och hur det har utvecklats verkar inte ha kommit ifrån deras förskollärarutbildning, så författaren frågar sig var de har fått informationen ifrån. Med tanke på de varierande aspekterna av begreppet som förskollärarna lyfter så argumenterar författaren liksom tidigare forskning för att förskollärare behöver utbildning i begreppet kreativitet i förskollärarutbildningen. Detta för att säkra en kollegial samsyn, likvärdig undervisning samt för att de ska kunna identifiera och främja det i verksamheten. / The purpose of this study was to analyze, through a now-and-then perspective, how preschool teachers educated before and after the curriculum views the concept of creativity and what place it has in preschool. To approach this, the author interviewed three preschool teachers who received their education in the 70s and 80s, before the curriculum, as well as three preschool teachers educated between 2008-2022, after the curriculum. Using semi-structured interviews, the author asked questions about how big a part creativity had in their educational program and how it then affected how they worked with creativity. Furthermore, how they felt the curriculum had influenced their teaching of creativity. All preschool teachers described different aspects of the concept of creativity, which showed that it is not an unambiguous concept. The conclusion of the empirical analysis is that creativity in the preschool has gone from an expressive, external, aesthetic creativity to a more productive, internal/external, exploratory creativity in all subjects. Recurring throughout the course of the study was the impact of time on creativity. Creativity is something that needs time to develop and does not benefit from time-efficient work schedules. Several of the preschool teachers spoke of the dilemma of time constraints when they shared creativity rooms with several other preschool classes. The curriculum advocates both spontaneous and planned activity. But with tighter time frames, understaffing and large classes of pupils, creativity is pushed from a spontaneous to a more controlled creativity. The author concludes that preschool teachers must be vigilant so that expressive creativity does not disappear from the preschool, because then the promotion of one's own meaning-making and ultimately what makes us human - freedom and individuality – will disappear. The preschool teachers' thoughts and reasoning about the concept of creativity and how it has developed do not seem to have come from their preschool education, so the author wonders where they got the information from. Considering the varying aspects of the concept that the preschool teachers raise, the author along with previous researchers argues that preschool teachers need training in the concept of creativity. This is to ensure a collegial consensus, equal teaching and for them to be able to identify and support it in the classroom.

Covid-19, också benämnt som coronaviruset, som bröt ut år 2020 drabbade inte enbart hälso- och sjukvården på ett kritiskt sätt, utan hela arbetsmarknaden sattes ur spel. På grund av tvingande restriktioner i många länder var människor tvungna att hålla sig hemma. Företag i alla olika branscher tvingades att digitalisera sin verksamhet i en mycket högre takt än tidigare planerat. Framtidens arbetssätt kom under pandemin att i en högre grad bli en verklighet och vardag för alla eftersom i princip alla arbetsplatser fick ställa om utefter de nya förutsättningarna. Pandemin har inte endast förändrat sättet att arbeta utan nya behov har också vuxit fram. Vi lever idag i en arbetssituation där hybridkontor ofta är det nya ”vanliga” och fler och fler arbetsgivare erbjuder distansarbete till sina medarbetare. I sin tur tenderar det att arbetsgivaren och ledarna ställs inför nya utmaningar eftersom krav och behov från medarbetare ser annorlunda ut idag än innan pandemin utbröt. Det är därför viktigt för organisationer, som idag erbjuder distansarbete, att skapa förutsättningar för att kunna påverka motivationen hos medarbetare som idag arbetar på distans. Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara hur mänskliga kritiska framgångsfaktorer bidrar till att påverka yttre och inre motivationsgrader hos konsulter, interna projektledare och ledare när de i högre grad samarbetar via ett digitalt verktyg, ur ett-till-många perspektiv inom en konsultorganisation. I denna kandidatuppsats tillämpas fallstudiemetoden och en litteraturstudie har genomförts, som i sin tur har använts som grund för skapandet av en analysmodell. Utifrån analysmodellen upprättades en semistrukturerad intervjuguide som användes till de personliga intervjuerna. Fem personliga intervjuer genomfördes med fallorganisationens medarbetare som representerar de olika aktörerna i analysmodellen. Kandidatuppsatsens viktigaste slutsatser är att en upplevd känsla av gemenskap genom gemensamma aktiviteter bidrar till trygghetskänsla och arbetstillfredsställelse. Att ha en nära dialog med sina medarbetare och lyhörda ledare främjar ett gott samarbete på distans och ökar samtidigt motivationsgraden. För ett gott samarbete på distans är en viktig framgångsfaktor att även ha möjligheten till fysiska träffar. Det är också viktigt att främja en medarbetares personliga utveckling för att öka graden av självkänsla och påverka motivationsgraden positivt.

Denna studie undersöker deltagarnas upplevelser av ett separatistiskt tryggt rum för musikproduktion, specifikt för tjejer, transpersoner och ickebinära personer. Målet är att förstå hur deltagandet i dessa rum påverkar individernas självkänsla och kreativa utveckling. Genom intervjuer och deltagande observationer utforskar studien vad ett tryggt rum innebär för deltagarna och hur det bäst kan skapas och upprätthållas. Vidare analyseras hur hierarkier manifesterar sig inom detta rum och hur de påverkar gemenskapsupplevelsen. Fältstudien har baserats på material som insamlats genom öppna, löst strukturerade intervjuer med tre deltagare samt en organisatör av det Berlinbaserade, separatistiska rummet för musikproduktion Éclat Crew. Intervjuerna har kompletterats med öppna deltagande observationer av två workshoptillfällen i rummet som undersöks. Resultaten presenteras i tre huvudavsnitt: analys av Eclat Crew som ett tryggt rum, problematik kring teknisk kunskapsutveckling och kreativitet, samt interaktioner och hierarkier inom Éclat Crews kollektiv.  Materialet är tolkat utifrån Focaults teorier om övervakning och självkorrigerande beteende samt Judith Butlers teorier om genus och performativitet. Studien har en teoretisk grund baserad på feministisk teori, queerteori och intersektionalitet. Begreppet tryggt rum undersöks och sätts i förhållande till resultatet. Studien lyfter även fram tidigare forskning inom teknik och komposition i förhållande till makt och genus samt forskning kring rum, kollektiv och subkulturer. Deltagarnas berättelser betonar vikten av en gemenskap som stödjer deras olika identiteter och kreativa uttryck, samtidigt som utmaningar identifieras. Upprepade positiva handlingar och regler, såsom introduktionsrundor och positiv kritik, bidrar till att skapa en lyckad och inkluderande atmosfär. Eclat Crew framstår som övervägande uppfyllande av deltagarnas kriterier för ett tryggt rum, men kan inte klassas som ett rum helt utan hierarkier. / This study explores participants' experiences in a separatist safe space for music production, specifically designed for women, transgender individuals, and non-binary persons. The aim is to understand how engagement in these spaces influences individuals' self-esteem and creative development. Through interviews and participant observations, the study examines what a safe space means for participants and how it can be best established and maintained. Furthermore, it analyzes how hierarchies manifest within this space and affect the sense of community. The field study is based on material collected through open, loosely structured interviews with three participants and an organizer from the Berlin-based separatist music production space, Éclat Crew. The interviews are complemented by open participant observations of two workshop sessions within the examined space. The results are presented in three main sections: an analysis of Éclat Crew as a safe space, issues regarding technical knowledge development and creativity, and interactions and hierarchies within Éclat Crew's collective. The material is interpreted through Foucault's theories of surveillance and self-correcting behavior, as well as Judith Butler's theories of gender and performativity. The study has a theoretical foundation based on feminist theory, queer theory, and intersectionality. The concept of a safe space is examined and related to the results. The study also highlights previous research in technology and composition in relation to power and gender, as well as research on spaces, collectives, and subcultures. Participants' narratives emphasize the importance of a community that supports their diverse identities and creative expressions, while challenges are identified. Repeated positive actions and rules, such as introduction rounds and positive criticism, contribute to creating a successful and inclusive atmosphere. Éclat Crew appears predominantly fulfilling of participants' criteria for a safe space, but it cannot be classified as a space entirely without hierarchies.

I denna uppsats har jag undersökt kreativitet i förhållande till rekvisitörens arbete. Detta har jag gjort genom att vara ansvarig rekvisitör för Malmö Operas turnéproduktion ”Jag blir nog aldrig bjuden dit igen” och på så sätt får yrkeserfarenhet som jag kunnat jämföra med de textanalyser jag gjort kring begreppet kreativitet. När jag gick in i detta projekt så var jag övertygad om att en rekvisitörs arbete var kreativt men ju mer kunskap jag fick i området så blev jag mer ifrågasättande då det fanns många förutsättningar som skulle uppfyllas för att något skulle få räknas som kreativt. Efter mycket diskuterande och analyserande fick jag dra de slutsatser jag kunde utifrån det material jag hade tillgång till och har kommit fram till att en rekvisitörs arbete är kreativt men hur mycket beror på situationen. Det finns olika förutsättningar för att kreativitet ska uppstå, ju mindre styrd och friare en rekvisitör är i sina arbetsuppgifter desto mer kreativ är hen.

What does inspiration mean to creative amateurs? Inspiration as a concept has been hard to define in information science terms. Several theories of information-seeking behavior have also been proposed to be applicable to inspiration-seeking, but have not seen empirical testing. While previous researchers on inspiration have mostly focused on artists and designers, this essay has studied amateurs and makers engaged in creative hobbies. Based on a survey distributed to study circles organized under Swedish adult educational associations, the grounded theory analysis indicated that inspiration is important as a feeling of motivation, joy, well-being and productivity, a source of ideas, and a driving force in the creative process. The results of the survey also showed that more passive information-seeking strategies, such as serendipitous encounters, browsing, and social interaction, were more commonly associated with finding inspiration than active strategies, such as systematic searches and question-based seeking, within the group. The responses showed that the respondents’ perceptions of inspiration were somewhat idiosyncratic, and future research based on individual or focus group interviews would be needed to explore the more ambiguous concepts and answers gleaned in this study. This is a two years master's thesis in Library and information science.

In today's modern work environment, the demand for innovation and creativity is crucial for the survival and success of organizations. The role of leadership is central in creating an environment that promotes creativity and idea generation among employees. This study aims to investigate the role of transformational leadership in creating an environment that promotes creativity and idea generation among employees in technology companies. The method section carefully describes the research methodology and the selection of respondents, as well as the conduct of the interviews and the J&D test. In the study, three different respondent groups were interviewed: two employees, two managers and an informant, in order to answer the research question. The results of these interviews provided insights into how transformative leadership promotes creativity and idea generation in the workplace. Furthermore, issues related to research ethics and how these have been handled and taken into account during the research process are also discussed. In the theory section, the concept of leadership is defined and three different leadership styles are discussed: transformative, transactional and servant leadership. Furthermore, the concept of creativity is explored, including individual, group and organizational creativity, as well as innovation and idea generation. In the empirical section, the results of the interviews and the J&D test are presented. The interviews have been analyzed using the thematic analysis method and organized under different themes, each of which is linked to a specific overarching theme. The analysis from the interviews shows that transformative leaders create an environment that inspires and engages employees, while challenging traditional thought patterns and encouraging divergent thinking. The results of the J&D test provide further insight into the creative abilities of the participants and show that these technology companies with a transformative leadership have a favorable work environment for individual creativity and idea generation. The conclusion is that transformative leadership is crucial for fostering creativity and idea generation within technology companies, and such a leadership style is a key factor for successful innovation processes. / I dagens moderna arbetsmiljö är kravet på innovation och kreativitet avgörande för organisationers överlevnad och framgång. Ledarskapets roll är central i skapandet av en miljö som främjar kreativitet och idégenerering bland anställda. Denna studie syftar till att undersöka vilken roll transformativt ledarskap spelar i att skapa en miljö som främjar kreativitet och idégenerering bland anställda inom teknikföretag. Metodavsnittet beskriver noggrant forskningsmetodiken och urvalet av respondenter, samt genomförandet av intervjuerna och J&D-testet. I studien har tre olika respondentgrupper intervjuats: två anställda, två ledare och en informant, för att kunna svara på forskningsfrågan. Resultaten från dessa intervjuer gav insikter om hur ett transformativt ledarskap främjar kreativitet och idégenerering på arbetsplatsen. Vidare diskuteras även frågor som rör forskningsetik och hur dessa har hanterats och beaktats under forskningsprocessen. I teoriavsnittet definieras begreppet ledarskap och tre olika ledarstilar diskuteras: transformativt, transaktionellt och tjänande ledarskap. Vidare utforskas begreppet kreativitet, inklusive individuell, grupp och organisatorisk kreativitet, samt innovation och idegenerering. I empiriavsnittet presenteras resultaten av intervjuerna och J&D-testet. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och organiserats under olika teman, som var och ett är kopplat till ett specifikt övergripande tema. Analysen från intervjuerna visar att transformativa ledare skapar en miljö som inspirerar och engagerar medarbetarna, samtidigt som de utmanar traditionella tankemönster och uppmuntrar divergent tänkande. Resultaten från J&D-testet ger ytterligare insikter i deltagarnas kreativa förmågor och visar att dessa teknikföretag med ett transformativt ledarskap har en gynnsam arbetsmiljö för individuell kreativitet och idégenerering. Slutsatsen är att ett transformativt ledarskap är avgörande för att främja kreativitet och idegenerering inom teknikföretag, och att en sådan ledarstil är en nyckelfaktor för framgångsrika innovationsprocesser.

Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi, syftar denna studie till att undersöka vad som hindrar och främjar innovationsförmågan och kreativiteten hos ett urval anställda som arbetar på distans och i Energimyndighetens aktivitetsbaserade kontor. Empirin bygger på sekundärdata från Energimyndighetens egen enkätundersökning, fotoelicitering och sju semistrukturerade intervjuer på anställda från Energimyndigheten. Resultatet visar att flexibla arbetsformer på Energimyndigheten, som distansarbete och aktivitetsbaserade kontor, ökar innovation genom bättre arbetsbalans och tillfredsställelse. Begränsningar inkluderar mötesintensitet och traditionella rutiner som minskar spontanitet och kreativitet. Förbättringar föreslås genom bättre balans mellan formella och informella möten, starkare ledarskap och system för återhämtning. / Based on a qualitative research strategy, this study aims to investigate what hinders and drives the innovativeness and creativity of a sample of employees working remotely and in Energimyndighetens activity-based offices. The empirical work is based on secondary data from Energimyndighetens own survey, photo elicitation and seven semi-structured interviews with employees from the Energimyndiheten. The results show that a flexible work environment and a corporate culture characterized by trust promote creativity, while a culture with a lot of meetings and routines and old thought patterns hinders. Flexible working arrangements at Energimyndigheten, such as remote work and activity-based offices, boost innovation by improving work-life balance and satisfaction. Limitations include meeting intensity and traditional routines that reduce spontaneity and creativity. Improvements are suggested through better balance between formal and informal meetings, stronger leadership, and recovery systems.

Denna studie undersöker hur det kreativa arbetsklimatet på Fabriken ser ut och hur både medarbetareoch chefer upplever det. För att mäta kreativiteten har vi använt verktyget “The Creative ClimateQuestionnaire” som utvecklats av Göran Ekvall. I denna studie har vi valt att fokusera på sju av tiodimensioner för att mäta det kreativa arbetsklimatet. Ekvall har fått en hel del kritik för sin modell ochmed hjälp av studien hoppas vi att bidra lite mer till modellens trovärdighet. Studien genomfördes somen fallstudie där både kreativa och kvantitativa metoder användes för att samla in data. Enkäterdelades ut till medarbetare för att kvantitativt mäta medarbetarnas uppfattning om det kreativaarbetsklimatet i organisationen. För att få djupare insikter och få flera perspektiv och infallsvinklargenomfördes det också semistrukturerade intervjuer med olika chefer från organisationensavdelningar. Sedan så analyserades dessa intervjuer med hjälp av tematisk analys för att identifieraåterkommande mönster och teman i svaren. Resultaten visar att både cheferna och medarbetarna haren liknande uppfattning om det kreativa arbetsklimatet inom organisationen. Studien visar även attFabriken har ett starkt kreativt arbetsklimat vilket visade sig genom att medarbetarna på Fabriken gavhöga värden på deras upplevelse av dimensionerna. För att ytterligare förstå dessa resultat jämfördesde med resultaten från en annan studie som också använde sig av Ekvalls modell. / This study examines what the creative work climate at Fabriken looks like and how both employeesand managers experience it. To measure creativity, we have used the tool “The Creative ClimateQuestionnaire” developed by Göran Ekvall. In this study, we have chosen to focus on seven of tendimensions to measure the creative work climate. Ekvall has received a lot of criticism for his modeland with the help of the study we hope to contribute a little more to the credibility of the model. Thestudy was conducted as a case study where both creative and quantitative methods were used to collectdata. Surveys were distributed to employees to quantitatively measure employees' perception of thecreative work climate in the organization. To gain deeper insights and multiple perspectives andangles, semi-structured interviews were also conducted with various managers from the organization'sdepartments. These interviews were then analyzed using thematic analysis to identify recurringpatterns and themes in the responses. The results show that both managers and employees have asimilar perception of the creative work climate within the organization. The study also shows thatFabriken has a strong creative work climate, as evidenced by the fact that employees at Fabriken gavehigh scores on their perception of the dimensions. To further understand these results, they werecompared with the results of another study that also used Ekvall's model.

Samhället är under konstant utveckling och vi börjar sakta få upp ögonen för mångfald, jämlikhet och inkludering. Ack är det många normer som är djupt rotade i vårt samhälle. Dessa normer är helt oundvikliga. Kreativa arbeten som till exempel produktframtagning är inget undantag. Antaganden och förutfattade meningar begränsar oss och exkluderar individer trots att målet är att innovera och underlätta för människor. Syftet med arbetet är att undersöka vilka angreppssätt organisationer har för att stimulerakreativitet samt hur de förhåller sig till normbrytande idéer i sin produkt- och tjänsteutveckling. Arbetet baseras på en litteraturstudie som bygger på ett urval av artiklar och tidigare studier. Dessa används som teoretisk referensram för hur olika metoder och processer appliceras för att uppnå innovation och vad som hindrar den. Användarinvolvering och personas beskrivs också i teorin och diskuteras i studien. Ytterligare redogörs hur normer existerar, påverkar och kan användas i produktutvecklingen kopplat till samhället. Denna teoretiska referensram kompletteras av en empirisk studie där fem respondenter från fem olika organisationer, alla i produkt- och tjänsteutvecklingsbranschen, intervjuats semistrukturellt. Datan som inhämtats i arbetet har analyserats, jämförts, diskuterats och sammanställts. Utifrån litteraturstudien och den empiriska studien kunde några slutsatser dras. När det gäller vilka metoder organisationerna använder för att främja kreativitet går det att dra slutsatsen att det är högst varierat. Gemensamt för alla organisationer var vikten av att ha högt i tak mellan de anställda för att möjliggöra och våga komma med nya idéer och innovationer. När det gällde normer så var de flesta respondenter medvetna om normer men förklarade att de inte hade möjlighet att förverkliga normbrytande idéer. Den främsta anledningen till detta var ekonomiska skäl. Organisationerna har inte alltid råd att satsa resurser på något som inte garanterat ger utdelning, därför gjordes snarare små förbättringar på tidigare produkter, så kallad inkrementell innovation. / Society is constantly evolving on all fronts. We are slowly starting to open our eyes to diversity, equality, and inclusion. However, many norms are deeply rooted in our society. These norms are completely inevitable. Creative work such as product development is no exception. Assumptions and preconceived notions limit us and exclude individuals even though the goal is to innovate and facilitate for people. The purpose of the work is to investigate what approaches organizations use to stimulate creativity and how they relate to norm-breaking ideas in their product and service development. The work is based on a literature study built on a selection of articles and previous studies. These are used as a theoretical frame of reference for how different methods and processes are applied to achieve innovation and what hinders it. User involvement and personas are also described in the theory and discussed in the study. It also explains how norms exist, affect, and can be used in product development linked to society. This theoretical frame of reference is complemented by an empirical study in which five respondents from five different organizations, all in the product and service development industry, were interviewed semi-structurally. The data obtained in the work have been analysed, compared, discussed, and compiled. Based on the literature study and the empirical study, some conclusions could be drawn. When it comes to the methods the organizations use to promote creativity, it can be concluded that it is highly individual which methods are suitable. However, all respondents stated that they emphasized the importance of having an open-minded atmosphere to enable and have the courage to welcome new ideas and innovations. When it came to norms, most respondents were aware of norms but explained that they did not have the opportunity to realize norm-breaking ideas. The main reason for this was financial reasons. Organizations cannot always afford to invest resources in something that is not guaranteed to pay dividends, so rather small improvements were made to previous products, so-called incremental innovation.

Denna studie undersöker användningen och effekten av generativ AI inom digitalmarknadsföring, med fokus på dess påverkan på kreativa processer. Genom kvalitativa intervjuermed yrkesverksamma inom branschen identifieras hur generativ AI kan effektivisera arbetsflödengenom att automatisera vissa uppgifter och bidra med nya idéer. AI-verktygen fungerar som stödi skapandet av marknadsföringskampanjer, vilket underlättar för marknadsförare att utforska ochutveckla kreativa koncept. Samtidigt belyser studien behovet av mänsklig övervakning för attsäkerställa innehållets kvalitet och etiska användning. Resultaten visar på både möjligheter ochutmaningar med att integrera generativ AI i det dagliga marknadsföringsarbetet. / This study examines the use and impact of generative AI in digital marketing, focusing on its effecton creative processes. Through qualitative interviews with industry professionals, the researchidentifies how generative AI can streamline workflows by automating certain tasks and providingnew ideas. AI tools support the creation of marketing campaigns, making it easier for marketersto explore and develop creative concepts. The study also highlights the need for human oversightto ensure the quality and ethical use of content. The findings present both opportunities andchallenges in integrating generative AI into daily marketing activities