Examensarbete (4FE18E) i controller för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, vårterminen 2021.  Bakgrund och problem: Under senare år har förändrade kundbehov och globalisering blivit ett faktum i olika typer av verksamheter och branscher vilket ökat pressen på att organisationer behöver fokusera mer på förnyelse och utveckling. Därför har kreativitet bland organisationernas anställda blivit en viktig prioritet i organisationer samtidigt som de behöver nyttja kontroll för att skapa samordning för att de organisatoriska målsättningarna ska kunna uppnås. Kontroll har dock under lång tid utgjort verktyg för standardisering i verksamheter vilket konstaterats utgöra hinder för kreativitet eftersom medarbetarna är i behov av exempelvis handlingsfrihet och självbestämmande. Begreppet kontroll har därför allt mer blivit omdiskuterat i kreativitetssammanhang där frågan om hur mycket av den som ska förekomma i organisationer belysts. Numera kretsar dock inte diskussionen till lika stor del kring hur man ska minimera förekomsten av kontroll till fördel för ökad kreativitet, utan snarare hur dessa faktorer ska utformas för att kunna främja kreativitet. Eftersom det de anställdas kreativa beteenden som bidrar till utveckling i organisationerna är därför deras uppfattningar ytterligare viktiga att lyfta i diskussionen för att förstå hur ett samspel kan skapas mellan kontroll och kreativitet. Syfte: Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för samspelet mellan kontroll och kreativitet och hur dessa faktorer hanteras i olika typer av organisationer genom att utgå från medarbetares och chefers perspektiv och uppfattning. Studien avser därmed inte att konstatera det bästa sättet att styra en verksamhet eller hantera samspelet, utan snarare försöka ge goda exempel på hur ett samspel kan skapas genom styrningen. Metod: För att kunna uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Studien har utförts som en flerfallstudie med två fallföretag: en svensk storbanks innovationsavdelning och fordonstillverkaren Scania CV AB. Studien inleds med en litteraturgenomgång där tidigare forskning kring ämnet presenteras. Därefter följer en teoretisk referensram utifrån Adler och Borys (1996) ramverk kring möjliggörande och tvingande kontroll. Den empiriska materialinsamlingen har insamlats genom sexton semistrukturerade intervjuer och därefter har materialet analyserats genom en tematisk analys.  Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studien är att ett samspel mellan kontroll och kreativitet kan skapas genom att organisationer låter medarbetarna vara delaktiga genom hög inkludering, att ständiga dialoger förs regelbundet och att företag vågar tilldela medarbetarna frihet under ansvar. Kontrollen i fallföretagen kan också tänkas ha antagit dubbla roller genom att vara både möjliggörande och tvingande beroende på medarbetare och chefers attityder. Det är därför också viktigt att belysa de anställdas uppfattning av kontrollsystemet eftersom att deras förståelse för kontrollen och för sitt eget värde i organisationen kommer ha betydelse för samspelet.

Företag möter idag ökad konkurrens från mer än bara lokala företag, varpå även vikten av att stå ut från sina konkurrenter och upprätthålla ett högt innovationstempo har ökat. Således faller det på företag att utforma sin organisation för att möjliggöra tillvaratagandet av sina medarbetares innovationsförslag och på så sätt undvika att stagnera. Ett sätt att göra detta på är att forma en intraprenörskapskultur inom företaget, något som dock inte är utan utmaningar. Syftet med denna studie är att med grund i medarbetarutsagor genomföra en organisationskulturell analys av hur ett väletablerat svenskt företag fångar upp medarbetares innovativa idéer, samt möjligheter och svårigheter med intraprenörskap. Studien genomfördes som en kvalitativ, interpretivistisk, fallstudie med en induktiv ansats, vars empiriska data inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och interna dokument. Fynden tolkades abduktivt med hjälp av Scheins flernivåmodell av organisationskultur. Den delar in kultur i tre nivåer vilka exemplifieras enligt följande: artefakter – innovationsförslagsmallar och innovationsprocesser, övertygelser och värderingar – officiellt uttalade målbilder och publicerade värderingar, samt grundläggande antaganden – att standardisering hämmar specialisering, och vilken roll IT kan och bör spela inom organisationen. Studien visar att decentraliserade och självstyrande verksamhetsområden kan hantera och värdera innovation och intraprenörskap på väldigt olika sätt. En slutsats är att decentraliserade och självbestämda målsättningar kan leda till att en obalans uppstår, där ett verksamhetsområde står för större delen av organisationens totala innovationsarbete. Till följd av organisationens silostruktur uppstår viss problematik gällande verksamhetsområdenas förmåga att dela lärdomar relaterade till innovationsprocesser. Detta innebär att processen inom vilken medarbetare lämnar innovationsförslag, och således även dess förutsättningar att göra så, varierar beroende på var inom organisationen individen arbetar. Organisationens IT-avdelning skulle i större utsträckning kunna bistå i innovations- och digitaliseringsarbete, varpå relationen mellan IT och organisationskultur även belysts. Vidare fann studien en övervägande enhetlighet mellan organisationens tre kulturella nivåer, där artefakter till stor del gick i linje med dess hyllade värderingar av försiktighet och långsiktighet, samt grundantaganden kring optimal riskhantering. / Companies today face increased competition from more than just local companies, whereupon the importance of standing out from their competitors and maintaining a high pace of innovation has also increased. Thus, it is up to companies to design their organization to enable the utilization of their employees' innovation proposals and thus avoid stagnation. One way to do this is to shape an intrapreneurship culture within the company, something that is not without challenges. The purpose of the following study was to, on the basis of employee statements, carry out an organizational cultural analysis of how a well-established Swedish company captures employees' innovative ideas, as well as opportunities and difficulties with intrapreneurship. The study was conducted as a qualitative, interpretevistic, case study with an inductive approach, whose empirical data were obtained through semi-structured interviews and internal documents. The findings were interpreted abductively using Schein's multilevel model of organizational culture that divides culture into three levels which are exemplified as follows: artifacts – innovation proposal templates and innovation processes, beliefs and values – officially stated goals and published values, as well as basic assumptions – that standardization inhibits specialization, and the role IT can and should play within the organization. The study shows that decentralized and self-governing areas of business can simultaneously handle and evaluate innovation and intrapreneurship in very different ways. One conclusion is that decentralized and self-determined goals can lead to an imbalance, where one area of business accounts for the majority of the organization's total innovation work. As a result of its silo structure, certain problems arise regarding the business areas' ability to share lessons related to innovation processes. This means that the process within which employees submit innovation proposals, and thus also their conditions for doing so, varies depending on where within the organization the individual works. The organization's IT department could to a greater extent assist in innovation and digitalization work, whereupon the relationship between IT and organizational culture is also highlighted. Furthermore, the study found a predominant uniformity between the organization's three cultural levels, where artifacts were largely in line with its acclaimed values of caution and long-term perspective, as well as basic assumptions about optimal risk management.

This project is researching how a comedy show on insanity could be created and aims to research the subject of madness and the performance of insanity. What is the creative idiot? How can play be an option for understanding the Other? The research is the phenomenology of crazy as the unknown, the stranger and the other.  This research questions the ethics of the performance as well as its aesthetics. How can crazy perform itself in an international performative arts context? The focus is to understand the Other as the unknown as unavailable to reason and therefore impossible to perform as understandable. The object of research is the conflict between reason and its negation as the unknown stranger.  The result of this project is an idea on how to create this performance, as a way of practicing madness in a safe space and enjoy insanity as a way of producing the not yet known, as a way of playing life. / Det här examensarbetet önskar resultera i en idé till en humorföreställning. Det undersöker tematiken kring galenskap och på vilket sätt det går att gestalta den. Undersökningens fokus är vansinnets fenomenologi och möjligheten till dess gestaltning inom internationell scenkonst.  Detta examensarbete undersöker föreställningens förutsättningar både etiskt och estetiskt via teori och praktik. Hur kan galenskapen gestaltas oavsett tid, plats och form? Fokus kommer först och främst att ligga på själva researchfasen i projektet men delar av materialet kan komma att användas i den framtida föreställningen. Resultatet är en idé till en humorföreställning som gestaltar galenskap och dess bakomliggande teorier om humor som en konflikt mellan förnuft och oförnuft.

The development of Artificial Intelligence (AI) is advancing by the day and AI is now a major part of our daily lives. As it evolves, new applications are being introduced and created to make the user's everyday life easier. The aim of our study is to review the potential for generative AI to act as a tool to support co-creation for designers in creative, exploratory processes. The methodology of the study was a qualitative investigation in the form of an experiment and a subsequent interview with five participants, comparing the experience of traditional individual idea generation with idea generation supported by a generative AI. The results show a generally positive attitude towards AI as a co-creation tool, especially for independent idea generation and in freelancing. It was found that users can be reminded of details that are easily overlooked. We also found that inconsistency can be used as a tool,even though it deviates from the general guidelines for AI systems that exist today. / Utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) går framåt för varje dag som går och AI utgör idag en stor del av vår vardag. I takt med utvecklingen introduceras nya användningsområden som skapas för att underlätta användarens vardag. Syftet med vår undersökning är att se över möjligheterna för generativ AI att fungera som ett verktyg för att stödja samskapande för designers i kreativa, explorativa processer. Metoden för studien var en kvalitativ undersökning i form av ett experiment och en efterföljande intervju med fem deltagare, där upplevelsen av traditionell individuell idégnerering jämförs med idégenerering med stöd frånen generativ AI. Resultatet visar en generell, positiv inställning till AI som ett samskapande verktyg för självständig idégenerering. Det framkom bland annat att användare kan bli påminda om detaljer som lätt annars förbises, samt att inkonsekvens kan användas som ett verktyg trots att det frångår de generella riktlinjer för AI-system som finns idag.

This essay examines the content in the Artworks: the arts & business journal with the aim to find out what economic models and business ideas are presented to be applied by the artists and the artworld. The method being used is a material context analysis, together with Marxist capitalist theories, with ‘speculation as a mode of production’ according to Marina Vishmidt, as a philosophical analysis tool. The results show that the opinions and suggestions that appear in the material correlates with the political and economic development of the modern western society: arts should work more closely with the business, and also it should be a business itself. Internet and technology appear as a main field of opportunities suggested for the artworld in order to increase their businesses and autonomy. The results of the analysis also show ‘speculation as a mode of production’ in action and explains how art and creative work can be measured and used in a business plan. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Uppsatsen undersöker innehållet i tidskriften Artworks: the arts & business journal, för att se vilka förslag och lösningar som där i föreslås som ekonomiska modeller för konst och konstvärlden. Metoden som använts till undersökningen är en materialistisk kontextanalys, med teori där spekulation som produktionssätt med utgångspunkt i marxistisk teori om kapitalism har använts enligt Marina Vishmidt. Resultaten av undersökningen visar att aktörerna i materialet föreslår att konst och konstvärlden samarbetar mer med vinstdrivande företag, samt att de själva mer bör agera som företag. Resultaten sammanfaller med den för tiden aktuella diskursen om ”samhällets ekonomisering” vilket innebär att tidigare autonoma fält som konstens fält nu underordnats det ekonomiska fältet. Internet och teknologi framträder i undersökningen som en arena eller marknadsplats av möjligheter där de kreativa aktörerna kan förverkliga sitt skapande och nå ut till kunderna direkt utan att behöva vara beroende av andra parter. Uppsatsens resultat visar också på hur Vishmidts teori om spekulation som produktionssätt fungerar när konst och konstnärligt arbete ska mätas och användas i en affärsplan.

Through interviews with copywriters, this essay examines how AI technologies may influence the creative process their work. We must also look at whether AI can be creative in order to provide an answer to the study topic. Therefor the paper explores the concept of creativity.The conclusion according to the study, shows that AI can be creative when collaborating with humans. For a copywriter, using AI streamlines and simplifies their process. The study also demonstrates that co-creativity, or human and AI collaboration in the creative process, is advantageous to both copywriters and AI.Furthermore, the study demonstrates that copywriters are not necessarily threatened by AI. Certain simple aspects of the process, such swiftly collecting and compiling data, can be replaced by AI systems. A collaboration primarily shows beneficial consequences for a copywriter. They have more time for creativity in their job process. Although most of the study's interviewees are supportive of a wider use of AI technologies in the media sector, there are concerns regarding AI's limited capacity for critical engagement with its own creations. It is also argued that AI lacks other crucial characteristics like warmth and soul, which are essentials aspects of creativity.

The purpose of the thesis is to investigate and draw attention to current discussions around the use of artificial intelligence to produce images, as well as to examine different ways to perceive the relationship between artificial intelligence and creativity. The thesis’ theoretical framework consists of an account on the historical understanding of the concepts regarding creativity and art, as well as the theories that have dominated the Western world in terms of understanding the internal processes of creativity and art. Six articles published by various newspapers regarding AI-generative art have been examined by use of a modified Toulmin method. The result shows that the authors behind the articles regard AI-generative art to be considered as art and the process to be creative. Their view seems to indicate that the relationship between creativity and artificial intelligence may have several societal and ethical implications that need to be addressed in the future.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur de entreprenöriella förmågorna kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande, relationsskapande, samarbete och kommunikation kan framträda under planerade aktiviteter på fritidshemmet. På två olika fritidshemsavdelningar iscensätts tre olika aktiviteter som vidareutvecklas utifrån elever och lärares olika intressen. Med stöd av en cyklisk process inspirerad av aktionsforskning, utvecklas den egna professionella praktiken genom att genomföra aktiviteter, reflektera över resultat, applicera förändringar och genomföra igen.  Resultatet av genomförda aktiviteter visar att elever är naturliga entreprenörer och när tillfälle ges av lärare, visar elever en mängd tecken på ovannämnda förmågor som forskare skulle definiera som entreprenöriella. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of how the entrepreneurial abilities, creativity, curiosity, initiative, relation-building, cooperation and communication can appear during planned activities during the extended school leisure time center. Three different activities are staged at two different leisure time centers, these activities can develop futher by the varied interests of the pupils and teachers. Supported by the cyclical process insired by action-research the professional practice is developed through implementing activities, reflect the results, applicate changes and re-implement. The results of the implemented activities show the pupils are natural entrepreneurs and when opportunity is given by the teachers can exhibit a number of the forementioned abilities that scientists would define as entrepreneurial.

Genom ramverk i en bearbetning av Papaneks funktionskomplex och Ingolds slöjdande som brevväxling undersöker den här studien hur man kan arbeta både kreativt undersökande och miljömässigt hållbart i slöjdundervisningen, genom att ställa frågorna hur fungerar Papaneks funktionskomplex för slöjdande i materialkombinationer, och vilka konsekvenser har arbetet med materialkombinationer för ett möjligt lärande. Resultatet indikerar att funktionskomplexet bidrar till ett hållbarhetsfokus i slöjdande och främjar kreativitet, men motivation inför materialen och tekniken spelar stor roll. Funktionskomplexet bidrar också till en reflektion kring estetik. Under arbetet identifierades både positiva och negativa konsekvenser för ett möjligt lärande. Om elever fritt får söka inspiration till produkter riskerar idéerna att bli för komplicerade, vilket kan leda till svåra handledningssituationer. Att hitta en lösning i materialen eller tekniken kan främja kreativiteten och utveckla en förmåga att uppfatta estetiska kvaliteter, medan utgångspunkt i livscykelslut kan träna förmågan att tänka abstrakt. Arbete i ovanliga material och tekniker kan frustrera och leda elever att ge upp; eller att lyckas förhandla sig vidare med materialen och stärkas i sin tilltro till sin förmåga att lösa problem. Tempot kan växla mellan (sviktande) entusiasm och ett meditationsliknande lugn. Bägge dessa motpoler kan ha konsekvenser för viljan att experimentera i material och för hur lång tid arbetet kan väntas ta. Att reflektera över produktens miljömässiga hållbarhet innebar ett faktasamlande som kan leda till insikter och en lust att förändra; eller en ovilja att skapa någonting alls.

A specific account of bonding in creative circumstances – a study of releasing music is a scientific essay which examines the relationship between will, context and creativity in the process of releasing music.  The focus for the examination is the process of finalizing musical works in a release format. This passage in the publishing process is understood as a collective creative management consisting of the publishing artist, the record company and their intended target group of users. An act of work by many where different ideas and values meet and are measured towards the actual realization of the release. The purpose of releasing music is understood as reaching a target group of users. The method to optimize the musical works and use other creative modalities to optimize the publishing of the release as a whole for a maximization of possible bonds to targeted users.  The process of contextual optimization is understood as an event of both conditionality and construction of room for maneuver. The process can either redeem or inhibit creativity depending on how relationships are constructed in the processes. The creative outcome of a publishing process is seen as dependent on how the connection of different bonds between artist and record company is constructed through a recognition of purpose and goal for a release, the participants’ experience of room for maneuver and care and respect for other participants’ room for maneuver. The theoretical reflection is based on Giordano Bruno's concepts of bonds and binding. The essay examines in a hermeneutical manner Brunos account of binding as a concept for understanding action as sprung from a collective faculty of different wills. Bruno's theory of how action is led by bonds between people and his understanding of emotions as a genus of knowledge is tested as a theory in understanding practical knowledge.  The essay intends to contribute with an experience-based reflection to continued scientific research on professional knowledge in creativity and music publishing. / Bindandets betydelse för det kreativa sammanhanget – en studie av musikutgivning är en vetenskaplig essä vilken undersöker relationen mellan vilja, sammanhang och kreativitet i musikaliska utgivningsprocesser. Utgångspunkten är det formatarbete som äger rum i utgivningsprocesser, när idéer kring en utgivnings värden möts och måttas mot en realisering. Syftet med en utgivning förstås som att nå en målgrupp. I formatarbetet anpassas och paketeras en artists verk därför för ett optimalt potentiellt bindande utgivningsformat.  Utgivningsprocessen förstås som ett skeende där framförda tankar och handlingar av de i konstnärlig ledning resulterar i en slutgiltig utgivning. Ett skeende av både villkorande och konstruerande av handlingsutrymme. I arbetet mot detta slutgiltiga format kan kreativitet både förlösas och hämmas beroende av hur relationer är konstruerade och konstrueras i processen.  Uppsatsen undersöker därmed utgivningsprocessen som en kollektiv, kreativ handling av den utgivande artisten, skivbolaget och deras tänkta målgrupp av brukare. Utifrån denna position förstås sammanhanget för en utgivning konstruerat av olika relativa band av mening byggda av känslor för verken, upplevd förståelse för verk och deltagarnas viljor med verkens utgivning. Uppsatsen skriver fram en förståelse för hur en utgivningsprocess utfall är avhängigt hur sammanhang av olika band mellan artist och skivbolag är konstruerat och konstrueras genom ett inkännande av syfte och mål, upplevt eget handlingsutrymme samt omsorg och respekt för den andres handlingsutrymme.     Essäns teoretiska reflektion utgår till stor del från Giordano Brunos begrepp band och bindande. Band och bindande testas som ett koncept för att förstå handling som sprungen ur en kollektiv tankepraktik av olika viljor. För vidgad förståelse av kunskap i handling, praktisk kunskap testas Brunos teori om hur handling leds av band mellan människor och kännande som en kunskapspraktik. Bruno beskriver känsla som en praktisk form av kunskap. En praktisk kunskap vilken påverkar hur vi tillsammans med andra och i olika skeenden gradvis leder och leds i och till handling. Essäns metod är delvis den vetenskapliga essän som skrivform i sig. Ett dialektiskt pendlande mellan erfarenhetsbaserat och teoretiskt understött reflekterande. Reflektionen utgår i grunden från modern hermeneutisk filosofi och dess syn på förståelse som sammansmältningar av förståelsehorisonter vilket sker genom framläggning och främmandegörande av tidigare förståelse. Skrivande, läsning och teoretisk analys har i uppsatsarbetet använts för att främmandegöra den förförståelse kring exempelvis kreativitet som skrivits fram i subjektivt gestaltade skeenden och i den tidigare forskning uppsatsen utgår från.  Essän avser att bidra med en erfarenhetsbaserad reflektion till fortsatt vetenskaplig forskning kring yrkeskunskap inom kreativitet och musikutgivning.