Syftet med denna studie är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys undersöka vilket utrymme kreativitet ges i läromedel inom pianoundervisning för nybörjare, samt hur denna kreativitet skildras och representeras. Studien definierar kreativitet som förmågan att skapa något nytt och studeras med utgångspunkt i tre olika kreativa aktiviteter: improvisation, komposition samt musikaliskt uttryck och fantasi. Läromedlen analyserades ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv med utgångspunkt i ett multimodalt textbegrepp och tog därför hänsyn till semiotiska resurser s.som notbilder, bilder, färg, textstorlek och rubriker. Resultaten visar att kreativa moment förekommer i relativt stor utsträckning. I alla utom ett läromedel finns kreativa moment representerat i 18 % eller mer av pianoskolornas totala antal övningar. Kreativa moment visade sig däremot oftast vara del i en annan övning och förekommer sällan självständigt, med undantag för ett läromedel där samtliga kreativa moment framstår som autonoma eller av lika stor vikt som övningens övriga innehåll. Resultaten visar även att den vanligaste formen av kreativitet i pianoskolor är musikaliskt uttryck och fantasi, följt av improvisation och sist komposition. I diskussionen diskuteras resultatet i form av frekvens av kreativa moment och deras representationer i relation till tidigare forskning. I mötet mellan dessa uppenbarar sig två huvudsakliga, kontrasterande diskurser där kreativitet framstår som medel kontra mål.

Distansabete är ett ständingt växande fenomen som idag är vanligt i flera olika branscher och förekommer därför ofta vid produktutveckling. Det kan innebära möjlighetför de anställda att bestämma sina egna arbetstider, arbeta hemifrån några dagar i veckan eller att man kan arbeta helt och hållet från en annan plats i världen. För att möjliggöra kommunikation och samarbete för arbetslag trots avståndet används i många fall olika digitala tjänster för att på så sätt skapa ett virtuellt kontor. Generellt sett uppskattar människor den frihet och tillit som distansarbete medför utöver det faktum att en del anser att vissa uppgifter är mer lämpade för hemarbete. Distansarbete tillåter även företag att bredda sin kunskapsbas då det är lättare att inkludera externa parter. Det finns även utmaningar med att arbeta på distans, som försämrad kommunikation, distans till produktion och varuprover samt brist på spontana möten mellan kollegor. Det finns forskning om hur produktutvecklingen och dess faser fungerar på distans jämfört med på plats på ett kontor, men hur dessa skillnader påverkar individers motivation och kreativitet kunde inte någon utbredd forskning hittas om. I detta kandidatexamensarbete har det med hjälp av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer undersökts hur företag har anpassat sin produktframtagningsprocess för att passa distansarbete, vilka styrkor och utmaningar finns samt hur detta påverkar motivationen och kreativiteten hos företagets medarbetare. I denna studie har sju ingenjörer från olika företag med olika upplägg för distansarbete intervjuats. Samtliga ställde sig positiva till distansarbete, men de var oeniga om hur mycket tid som var lagom till att spendera på kontoret. Detta berodde troligen på den varierande upplevelsen av styrkor och utmaningar som fanns bland respondenterna. Mängden anpassningar som gjorts på de företag som kontaktats under studien är relativt liten och den största förändringen på många arbetsplatser är att digitalamöten har blivit standard. Ur ett motivation och kreativitetsperspektiv varierar även där upplevelsen mellan olika respondenter. / Remote work is a rapidly growing phenomenon across different sectors, including product development. Working remotely can include the opportunity for employees to control their own working hours, working from home during parts of the week or completely remotely from different locations around the world. When enabling communication and cooperation for teams despite physical distance, many companies use digital applications and services in order to create a virtual office. People generally appreciate the flexibility and trust that remote work entails, apart from the fact that some tasks seem to be better suited to be executed from home. Additionally, teleworking enables companies to broaden their competence base and include external parts in projects. There are challenges that come with remote work such as lacking communication, distance to the production and product samples and also no spontaneous contact between colleagues. There is research on how product development and its many phases works from a distance versus in the office, but research regarding how those differences affect the individual’s motivation and creativity couldn’t be found. Based on a literature review and semi-structured interviews, this bachelor thesis has explored how companies have adapted their product development process to fit teleworking, what strengths and challenges face these companies and their employees, as well as how it affects their motivation and creativity. In this study the interviews have been conducted at seven different companies with varied opportunities for their engineers to telework. All of the answering employees had a positive attitude towards distance work, but they all disagreed on the preferred amount. The amount of changes made at the companies to make teleworking more accessible is relatively few, with the biggest change being that meetings are now always digital if nothing else is stated. From the motivation and creativity perspective, the experience also varies from person to person. Tasks where the team had to be creative together where found best carried out in the office, with the participants physically there.

Denna studie syftar till att undersöka hur en DAW och datorfokuserad musikskaparekan främja kreativitet med begränsningar, i detta fall att begränsa sig till ett fysisktinstrument. Tre datormusiker har fått spendera tid med en groovebox där vi tillsammansundersökt deras kreativa processer och hur denna typ av instrument kan tillföra till den.Detta har gjorts genom metoden fokusgrupper över en längre tid. Avsnittet tidigareforskning och teori innehåller en övergripande bild av fenomenen kreativitet och flowmed teorier kring kreativa begränsningar och flow i människa-datorinteraktion (MDI).Studiens mål är att bidra med kunskap om hur skapandeprocesser och kreativa projektkan ändras och förbättras. Det övergripande resultatet tyder på att det finns moment somkan förenklas och att begränsningen är en hjälp. Diskussionen lyfter fram att dettaområde föreslås utforskas vidare

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilken inverkan skolan har på elevers kreativa utveckling och inlärning där fokus ligger på elever som studerar eller tidigare studerat estetiska ämnen på gymnasial nivå. I studien jämförs två pedagogiska tillvägagångssätt för undervisning, kommunal pedagogik och Waldorfpedagogik. Detta fullföljdes medelst sex muntliga intervjuer med lärare och elever från ett kommunalt gymnasium samt ett Waldorfgymnasium. Eleverna tillfrågades huvudsakligen om hur de upplevt att skolan påverkat deras kreativa utveckling och inlärning medan lärarna huvudsakligen tillfrågades hur de upplever sig påverka sina elever.Det övergripande resultatet visar på att skolan erhåller kvalifikationer som påverkar elevernas kreativa utveckling och inlärning både positivt och negativt. Eleverna upplever bland annat att lärare generellt främjar deras kreativa utveckling och inlärning medan de upplever saker såsom betygsystemet som hämmande. Resultatet visar även på att elever påverkas i olika grad av samhälleliga faktorer, såsom synen på misslyckanden och oro för framtiden.

Detta är en fenomenologisk självstudie som undersöker hur begränsning av mediekonsumtion i vardagen påverkar upplevelsen av komponerandet av musik. I studien undersöks detta i relation till fenomenen stress, distraktion och motivation. Detta har undersökts genom skrivandet av en ostrukturerad loggbok, ifyllandet av enkätformulär och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Jag begränsade min egna mediekonsumtion under två veckor, och i resultatet framgick det att jag vid komponerandet distraherades mindre under de perioderna. Jag upplevde då även mer inre motivation och hade lättare för att hålla fokus på komponerandet. Vid perioderna av obegränsad mediekonsumtion upplevde jag i synnerhet stress och distraktioner som att de hindrade mitt komponerande. I diskussionen tas det upp att det finns en oklarhet kring huruvida kvaliteten på kompositionerna påverkats, samt att positiva effekter som påvisats i studiens resultat på grund av begränsad mediekonsumtion skulle kunna bestå i utvecklade förmågor som gynnar min kreativa process även utanför de perioderna. / This is a phenomenological self-study which examines the effects of limiting daily media consumption in relation to the experience of composing music. In the study, this is examined in relation to the phenomenona stress, distraction and motivation. This has been examined using the methods of keeping an unstructured journal and through filling out survey forms, and has been analyzed using thematic analysis. I limited my own media consumption during two weeks, and in the result of the study it appeared that I was distracted less during those two weeks. I experienced more inner motivation and more ease to stay focused on the task of composing. During the periods of unlimited media consumption I experienced that stress and distractions were limiting my composing. In the discussion I bring up that it is unclear whether the quality of the compositions were better during the weeks of limited consumption. Furthermore, the positive effects of limiting media consumption might consist of developed skills that might benefit my creative process, even outside of the periods of limited consumption.

Förskollärare har ett undervisningsuppdrag, det innefattar att även göra didaktiska övervägande gällande det pedagogiska materialet. Tidigare forskning kring förskollärares didaktiska val i relation till undervisningsmaterialets urval, placering och användning är begränsad. Forskningen har fokuserat på att miljön tillsammans med pedagogens närvaro och medforskande roll är viktig. Vidare beskrivs att en rik variation av material främjar barns lärande och utveckling. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förskollärares didaktiska överväganden kring det pedagogiska materialet samt de möjligheter och begränsningar som ges barn i förskolan. Genom en kvalitativ ansats har sex förskollärare intervjuats i en halvstrukturerad Stimulated Recall intervju, där fotografier av undervisningsmaterialet har använts som underlag.Studiens resultat pekar på att faktorer såsom tid, barngruppens storlek och sammansättning samt fysiska miljö påverkar förskollärarnas förutsättningar att skapa goda och genomtänkta miljöer. Dessa faktorer kan ses som förskolans ramfaktorer som styr förskollärares didaktiska överväganden i relation till det pedagogiska materialet. Studien visar att förskollärarna intar olika perspektiv som påverkar barns möte med materialet. Utifrån detta skapas möjligheter och begränsningar för barn i deras lek och samspel, självständighet och kreativitet.

I dagens samhälle är det oerhört betydelsefullt för organisationer att värna om sina nätverk, digitalisering skapar relationer snabbare än vad det tidigare gjorts i människans historia. Inte minst är det lika viktigt för organisationer att fokusera på sitt interna nätverk, med sina egna medarbetare. Ett nätverk byggs på relationer och har därmed en djupare innebörd än vad ett partnerskap skulle innebära, inom ett internt nätverk förflyttas viktig information, värdefulla idéer samt behövs en stark källa av kommunikation. Eftersom ett internt nätverk byggs på relationer, skapar det i sin tur en annan innebörd för människorna inom nätverket, nätverket kräver mer av medarbetarna, det vill säga tillit. Tilliten stärker relationerna inom de interna nätverket och är en byggsten för att en relation skall kunna fungera. Det blir därför av stor innebörd att förstå hur viktig tilliten är inom ett internt nätverk och hur det påverkar effektiviteten.  Denna studies syfte har varit att undersöka hur tillit kan påverka effektiviteten i ett internt nätverk ur ett ledarskapsperspektiv. För att förstå perspektiven internt nätverk, tillit och effektivitet, har skribenterna intervjuat fem ledare i svenska organisationer. Valen av respondenterna är gjotda utan någon form av kriterier, därmed har aspekter som kön, ålder , typ av organisation saknat relevans för denna studie. Det enda kriteriet skribenterna hade var att ledarna skulle ha minst 20 medarbetare under sig. I denna studie definieras en ledare som person med någon form av makt för att fatta viktigt beslutstagande. De fem olika ledarna har roller som platschef, restaurangschef, delägare, styrelsemedlem inom ideell förening, samt teamleader. Studien har gjorts genom en kvalitativ metod, deduktiv ansats, samt semistrukturerade intervjuer för att samla empiri.  Resultatet av studien visar att ledarna har ett förhållandevis lika tankesätt när det kommer till vikten av tillit inom det interna nätverket hos sina medarbetare, Ledare B benämner tillit som att det är det viktigaste man kan ha inom en organisation, men även det sköraste. Att ha tillit är utav otroligt stor vikt, men att arbeta för att bibehålla och fortsätta stärka den är minst lika betydelsefullt. Som teoretisk bidrag visar studien ledare ska ge sina medarbetare frihet som skapar effektivitet i form av att det uppmanar till kreativitet och innovation.

Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer. Många av lärarna talar om seendet som det viktiga, att kunna bedöma det man ser och sitt eget arbete. Det är få elever som går vidare till högre studier inom konstområdet av dem som läser på estetiska programmet med bildinriktning. Anledningen till att de inte vågar satsa på något estetiskt yrke verkar vara den tuffa arbetsmarknaden och att de saknar stöd från sin närmaste omgivning, det vill säga familjen och skolan.

Syftet med följande uppsats är att undersöka och beskriva förutsättningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhållandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet.MetodUppsatsens syfte har undersökts med hjälp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras föreställning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer är gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skådespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt på det konstpedagogiska perspektivet. ResultatDet framgår av resultatet att gruppen Sort Samvittighed värderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och föreställningen Hvid Magi utgår ifrån. Resultatet visar på flera förutsättningar för kreativitet där faktorer som trygghet och öppna kreativa processer spelar centrala roller. Det framgår att det var viktigt att föreställningen Hvid Magi blev bra men att det inte var viktigare än själva processen. Sort Samvittighed söker ett gemensamt uttryck i mötet med publiken och säger sig sträva efter icke-perfektion. Icke-perfektion framstår vara den centrala förutsättning som ger föreställningen dess liv, gör den nyskapande samt det som utgör länken mellan aktörer och publik. Resultatet har utmynnat i en kreativitetspyramid som illustrerar fem förutsättningar för kreativitet i drama- och teaterarbete.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker. Utöver detta har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju för att få svar på våra frågeställningar. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att loggboken är ett verktyg som man kan använda för att eleverna ska kunna få insikt i och reflektera över sitt lärande. Vi är övertygade om att flera faktorer är viktiga i elevens reflektion som t ex vilken ledarstilar pedagogen använder och gruppens sammansättning.