<p>Syfte<br />Syftet med uppatsen är att studera de idéer som ligger bakom<br />Innovationsmaskinen, en modell som Innovation Stockholm<br />använder sig av i rådgivningen för att förverkliga nya idéer. Vidare<br />kommer jag att undersöka hur denna modell implementeras hos de<br />innovationsrådgivare som arbetar för Innovation Stockholm, och<br />vilka förutsättningar Innovationsmaskinen har att spridas.</p><p>Teoretiskt perspektiv <br />Grunden för uppsatsen lades genom att studera de kreativa<br />begreppen som möjliga att systematisera. Därefter undersökte jag<br />med ett organisationsteoretiskt synsätt hur ett koncept uppnår status<br />som ett recept, och därefter hur ett sådant recept har möjlighet att<br />spridas och översättas.</p><p>Metod<br />Uppsatsen har en deduktiv ansats där kvalitativa metoder ansetts<br />lämpliga för att fylla uppsatsens syfte. Primärdata utgörs av<br />intervjuer och är huvuddelen i empirin.</p><p>Slutsatser<br />Innovationsmaskinen innehåller många av de ”framgångskriterier”<br />som finns för att uppnå status som ett framgångsrikt recept.<br />Men det finns även luckor i konceptet som skapar konsekvenser för<br />resten av ”maskinen”. Som receptet idag är utformat är den en stor<br />”apparat” som kräver stora resurser och kompetens att installera,<br />vilket försvårar en implentering i andra organisationer. Men receptet<br />är fortarande under utveckling och försök till spridning görs för att få<br />Innovationsmaskinen”ready to wear”. Kanske kan ett välkommet<br />tillskott av ingrediensen konceptlitteratur bidra till att ”maskinen”<br />börjar jäsa.</p>

No description available.

No description available.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this investigation is to find out how the pupils can discover and to feel joy in their creative art activity and also to believe in their own ability. The aim is to figure out if creative art activity is able to raise the pupil’s self-image. By literature, pedagogue interviews, and interviews with pupils at the age of ten years old and by action research is the way that I have searched for an answer for my question. The main result is that fantasy, creativity, courage and lust are important parts to develop in the job of raising the self-image. The literature and the result of the interviews are unit and points at the feeling to succeed are decisive. As a pedagogue you have to create an allowing environment, give the pupil praise that is concrete and to have an attitude that means to be confident in the subject to teach. Through joint discussion about the creative art activity is also contributing to raise the pupil’s self-image. My conclusion is that the pedagogue has a big responsibility in the job of raising the pupil’s self-image through creating the correct conditions.</p><p>Keywords: self-image, creative art activity, creativity, expressio</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att utforska hur eleverna kan upptäcka och känna glädje i sitt bildskapande, och även tro på sin förmåga. Meningen är att ta reda på om bildskapande kan vara ett redskap för att stärka elevens självuppfattning. Genom utvald litteratur och intervju med pedagoger, intervju med elever i år 4 samt aktionsforskning i samband med elevintervjuerna har jag sökt svar på min frågeställning. Huvudresultatet i min undersökning är att fantasi, kreativitet, mod och lust är viktiga delar att locka fram, för att stärka elevers självuppfattning. Litteraturen och intervjuerna påtalar också enigt att känslan av att lyckas är avgörande. Som pedagog ska man skapa en tillåtande miljö, ge konkret uppmuntran och att ha en attityd som innebär bland annat att vara bekväm med det medium man undervisar i. Gemensam bearbetning av elevernas skapande stärker elevernas självuppfattning ytterligare. Slutsats är att pedagogen har ett stort ansvar i arbetet med att stärka elevernas självuppfattning, i att skapa rätt förutsättningar. Då kan redskapet absolut vara bildskapande.</p><p>Nyckelord: Självuppfattning, bildskapande, kreativitet, uttryck</p>

<p>This examination is about storyline and children who has problem to focus and concentrate in school. The premier aim of this survey is to look into the storylinemethod and investigate what it means methodical. I am also going to look more into how this children feels about this method and how they adjust to it.</p><p>In my empirical examintion through qualitative interviews with teatchers and also questionnaires with thirtynine children participated i got a great result. My conclusions is that this method can be demanding and also confusing for this children but the good part is that it is subjectintegrated and it is easy to motivate this children.</p><p>This examintation has given me an insight how teatchers can teatch in a storyline inspirated education.</p><p>The storylinemethod is aiming to individual adjustment and these children maybe needs that moust of all.</p> / <p>Detta arbete handlar om storyline och barn med koncentrationssvårigheter. Mitt främsta syfte med detta arbete är att undersöka metoden och vad den innebär metodiskt. Jag ska även undersöka hur barn med koncentrationssvårigheter upplever storylinemetoden och titta lite närmare på storylinemetodens anpassningsbarhet till dess barn.</p><p>I mina empiriska undersökningar genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever har jag fått en bra bild hur storylinemetoden kan fungera i praktiken och hur barn med koncentrationssvårigheter kan motiveras till lärandet. I undersökningen deltog sammanlagt trettionio barn. Det jag har kommit fram till i min undersökning är att storyline är en bra inlärningsmetod där ämnesintegrering ett viktigt inslag i undervisningen. Samtidigt som denna metod kan bli krävande och rörig, för de barn som har bl.a. koncentrationssvårigheter. Däremot att arbeta ämnesintegrerat verkar passa många barn även de som har någon form av koncentrationssvårigheter.</p><p>Min undersökning har gett mig en inblick i hur lärare kan bemöta barn i en storylineinspirerad undervisning och även hur de har gått tillväga för att tillgodose barns olika behov av inlärning. Då denna metod bl.a. syftar till individanpassning verkar det vara en metod som skulle kunna passa barn med bl.a. koncentrationssvårigheter, men då krävs det dock att alla pedagoger i arbetslaget är motiverade och arbetar mot samma mål.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja <em>vad</em> de skulle göra men i viss mån <em>hur</em>. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.</p><p> </p><p>Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla.</p> / <p>The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.</p><p> </p><p>My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.</p>

<p>I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det är betydelsefullt att man som lärare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur jag som lärare ska inspirera och få eleverna intresserade av slöjd. För att få fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i Skellefteå samt läst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information på Internet. Jag har funnit att det är leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lärare måste skapa förutsättningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla. Slöjden är viktig i skolan för att barnen tränar sin motoriska förmåga och man får använda båda hjärnhalvorna, vilket leder till bättre resultat i övriga ämnen också. Jag har kommit fram till att det är handens enkla arbete som skapar kreativitet och lust hos barn och ungdomar.</p>

<p>This essay discusses organizational culture and focus on corporate creativity and innovation. The aim is to see which organizational factors that foster creativity and innovation in organizations. The essay will provide answer on how organizational culture can encourage creativity and innovation and how organizations can promote the rise of a creative work environment. The research design of this essay is a qualitative case study with interviews at Gotland Energi AB (GEAB). The interviews provided insight in factors that can foster creativity and innovation in organizations. The five factors recognised are; the organizations desire of creativity represented in the firm, encouragement, independence and freedom, quick testing of new ideas and economic assets. These factors are seen as part of the organizational culture as they contribute shared values and guidelines to the members of the organization. Creativity and innovation are seen as essential in the success of organizations therefore the result of this essay can help firms identify factors that foster creativity.</p>

Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget är det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anställda. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan skapa förutsättningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag på ett bra sätt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgränsar oss från de anställdas perspektiv. Vår ansats har liknat fallstudiens. Vi har intervjuat sex personer från lika många företag. Vårt resultat visar att för utveckling av innovativ kraft krävs en helhetssyn på individen och tillfredsställelse av dennes behov. Ledarskapet spelar här en viktig roll. Organisationen bör präglas av flexibilitet och decentralisering. Vidare bör det finnas en beredskap för att ta hand om och utveckla idéer. Klimatet i företaget bör främja spontanitet, nyfikenhet och lekfullhet för att tillvarata den innovativa kraften.

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik. Mitt resultat är baserat på två uppgifter utförda utomhus, där endast den ena uppgiften är vidoefilmad. Uppgifterna handlade om att introducera begreppet area och kvadratmeter och att mäta höjden av ett träd. Jag har genom mitt resultat kommit fram i diskussionen att elevers kreativitet blir större i utomhusmatematik. Det skedde en kommunikation mellan eleverna som till större delen var genom kroppsspråket. Jag har även sett att den formella matematiken kan förstås bättre genom användning av den informella utomhus.