Syftet med denna studie är att bidra till kunskapandet om förskolebarns möjligheter till att skapa frizoner för egeninitierade lekaktiviteter. Förskolans hall utgör ett exempel på en sådan frizon och vi vill därför bidra till diskussionen om vad detta rum kan erbjuda. De frågeställningar som har väglett studien är ”vad och hur leker barnen i förskolans hall?” samt ”på vilket sätt använder de hallens materialiteter i sina lekaktiviteter?”. För att undersöka detta har vi genom en minietnografisk studie observerat lekaktiviteter i en förskolas hall och samtalat med barn och pedagoger. Vid analysen av det insamlade datamaterialet har vi använt oss av de teoretiska begreppen materialitet, performativa agenter och agens från den intra-aktiva pedagogiken. Begreppen har synliggjort hur olika faktorer påverkar varandra och med hjälp av dem kunde vi se hur de påverkade barnens egeninitierade lek. Resultatet i vår studie visar att barnen förvandlar sin omgivning, och materialet i den, till det de behöver i sin lek. Det materiellt-diskursiva såsom pedagogernas förhållningssätt, ramar och outtalade regler skapade ett handlingsutrymme för barnen som påverkade lekaktiviteterna. Studien synliggör att hallen, eller frizoner för barn, ger möjligheter för barnens egeninitierade lekar i livet på förskolan.

Syftet med föreliggande uppsats arbete är att undersöka gymnasiekursernas, Instrument eller sång 1-3 inom musikämnet i Lgy11 (Skolverket 2011), påverkan på elevers musikalitet inom tre aspekter; musicerande på fritiden (påverkan), musikaliskt personligt uttryck (inflytande) och musikalisk kreativitet. De frågeställningar som ställts har eftersträvat att få svar relevanta för mängd och utsträckning. Undersökningen är ute efter att få inblick i elevers perspektiv på Instrument eller sång-kurserna (InSå) och deras reflektioner kring kursinnehållets värde utifrån ett pragmatiskt synsätt, inom tidigare nämnda aspekter. Den metod som använts för att undersöka detta har varit en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät som distribuerats till olika gymnasieskolor som erbjuder dessa kurser. Enkäten bestod av 13 frågor som handlade om musicerande på fritid, musikalisk kreativitet, samt reflektioner kring kursernas påverkan i utvecklandet av musikaliskt personligt uttryck. Utöver dessa samlades in empiri kring respondenternas årskurs och vilka av de tre kurserna de studerat eller för närvarande studerar. Frågorna i enkäten som distribuerats har haft utrymme för variation i svaren. Denna enkät fick 51 respondenter.

Genom en skriftlig och en gestaltande del ger undersökningen inblick i hur två aktiva bildlärare och två bild lärarstudenter förhåller sig till begreppet kreativitet. Undersökningens syfte är att få mer kunskap om begreppet kreativitet, då det är ett väsentligt begrepp inom bildämnet. Jag har haft semistrukturerade intervjuer med bildlärarna och studenterna där jag ställt frågor som handlar om begreppet kreativitet. Deltagarna var ombedda att ta med sig ett alster som hen tyckte var kreativt, och sedan förklara varför. Resultatet av undersökningen gestaltas genom en egen sammanställning som jag själv har gjort, där jag använt mig av bilderna som deltagarna tog med sig till intervjun. I gestaltningen har jag tagit med citat ur intervjuerna, och även bilder som jag själv ritat under uppsatsens gång. Undersökningen visade att kreativitet beskrevs som något positivt, men också på flera olika sätt. Problemlösning och nyskapande nämndes, men när vi pratade om kalkering var inte deltagarna lika överens om det var kreativt eller inte.

Det finns studier som visar på att kreativiteten och fantasin minskar hos människor i dagens samhälle. Kreativitet och fantasi är en betydande del som lyfts i förskolans styrdokument och är någonting som barnen på förskolan skall få tillgång till samt att förskollärarna ska utveckla hos barnen. Då vi intresserat oss av hur förskollärare uppfattar begreppen kreativitet och fantasi, ville vi också se hur dessa uppfattningar kan skapa möjligheter samt hinder för kreativt lärande på förskolorna. Pedagogerna fick samtala i fokusgrupper, kring olika citat som behandlar fenomenen kreativitet, fantasi och lärande. I resultatet visade det sig att förskollärarna uppfattar kreativitet som individuellt, uppfattningarna visar även hur förskollärarnas tankar kring kreativitet kan vara ett stöd för lärandet. Vidare i resultatet så framkom det även tankar som att en del förskollärare stoppade kreativiteten genom att inte se utanför ramarna om vad som kan vara kreativt, eller så såg förskollärarna det kreativa som en process som tar tid. Förskollärarna upplevde även att genom dessa diskussioner så fick de en ny förståelse om hur andra tänker och att detta kan var nyttigt då samspel ses som en viktig aspekt på förskolan. Det framkom att miljön har en stor betydelse för det kreativa på så vis att den ska inspirera, inbjuda och tillåta. Syftet med studien är att analysera dessa uppfattningar och tankar pedagoger har om begreppen samt hur detta kan tänkas påverka barnen på förskolorna. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning har visat att autonomi är viktigt för att medarbetare ska kunna känna sig kreativa på sin arbetsplats. Samtidigt vill medarbetare känna sig kontrollerade till viss del för att inte känna sig övergivna. Det krävs därför att ledningen försöker balansera dessa två motsatta kraftfält. Syftet med denna studie är således att få förståelse för hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö.   Metod: Studien präglas av en hermeneutisk forskningstradition och har ett abduktivt tankesätt. Vidare har studien en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i olika branscher i Sverige. Strukturen i den teoretiska referensram, empirin och analysen är uppbyggd på samma sätt, med teman som skapades utifrån syftet.   Resultat &amp; slutsats: Denna studie tyder på att en balansering av hög autonomi och låg kontroll är den styrning som gynnar en kreativ arbetsmiljö mest. Förtroende mellan ledning och medarbetare visade sig också vara av stor vikt vid balanseringen av autonomi och kontroll. Examensarbetets bidrag: Från ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att balanseringen mellan autonomi och kontroll även påverkas av förtroende. Detta utgör således en tredje variabel som ledare måste ta hänsyn till. Om man sedan ser det ur ett praktiskt perspektiv ger vi rådet att fundera på vilka avsikterna med sin styrning är. Det som dock framkommer i denna studie är att om man vill skapa en kreativ arbetsmiljö bör man balansera sin styrning med hjälp av hög autonomi och låg kontroll. Förslag till fortsatt forskning: Fler kvalitativa studier som belyser hur ledare balanserar autonomi och kontroll för att uppnå en kreativ arbetsmiljö behövs för att ge en djupare förståelse. Vidare anser vi att framtida forskning bör fokusera på den tredje variabeln, förtroende, som vi fann vara viktig i balanseringen. En intressant synvinkel är också hur medarbetarna upplever att förtroende påverkar deras arbete med koppling till autonomi och kontroll. / Background and Aim: Previous research has shown that autonomy is important for employees to be able to feel creative at their workplace. Employees want to feel controlled to some extent so they not feel abandoned. It is therefore required that the management tries to balance these two opposing force fields. The purpose of this study is thus to gain an understanding of how leaders balance autonomy and control in order to achieve a creative work environment. Method: The study is characterized by a hermeneutical research tradition and has an abductive mindset. Furthermore, the study has a qualitative approach in which nine semi structured interviews were conducted in different sectors in Sweden. The structure of the theoretical frame of reference, empirical and the analysis is structured in the same way, with themes created from the purpose. Result &amp; Conclusions: This study suggests that balancing high autonomy and low control is the guiding that favors a creative work environment the most. Confidence between management and employees also proved to be of great importance when balancing autonomy and control. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes to the fact that the balance between autonomy and control is also influenced by trust. This therefore constitutes a third variable that leaders must take into account. If we then see it from a practical perspective, we advise the council to think about what the intentions of their management are. However, what emerges from this study is that if you want to create a creative work environment, you should balance your guiding with the help of high autonomy and low control. Suggestions for future research: More qualitative studies that illustrate how leaders balance autonomy and control to achieve a creative work environment is needed to provide a deeper understanding. Furthermore, we believe that future research should focus on the third variable, trust, which we found important in balancing. An interesting point of view is also how employees feel that trust affects their work with connection to autonomy and control.

Studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever som studerar teknikprogrammet inriktning design och produktutveckling uppfattar bildämnets relevans i relation till sitt gymnasieprogram. I sex kvalitativa intervjuer får eleverna berätta om sina uppfattningar och erfarenheter kring bildämnets användbarhet i andra kurser där designprocessen används. Resultatet analyseras och tolkas sedan utifrån pragmatismens syn på lärande och forskning kring kreativitet, lärande och designprocessen. Studien visar att eleverna uppfattar två nyttiga aspekter av bildundervisningen i förhållande till deras programinriktning; teckningstekniker och kreativitet. Vissa elever anser att teckningstekniker som skissande var förlegade eftersom man med digitala medier smidigare och lättare kunde åstadkomma samma resultat. Om kreativitet anser eleverna att det var en förutsättningen för att kunna skapa någonting originellt, vilket i sin tur är syftet med design. Därför är det något eleverna antingen anser att de fått med sig eller önskar att de fått med sig från bildundervisning. Färglära uppfattar inte eleverna som användbart.

Flow, writers block och mindfulness sätts i sammanhang med låtskrivande. Författaren skriver tre låtar och för loggbok över tankar som påverkar processen. Problematiska tankemönster som uppstått i samband med låtskrivandet i studien kategoriseras och analyseras ur ett flow/writers block-perspektiv. Det föreslås att låtskrivare kan nå flow och undvika writers block genom att välja som främsta målsättning att vara medvetet närvarande i låtskrivarprocessen. Några förslag ges på hur en låtskrivare kan sköta manövreringen av sina tankeprocesser under låtskrivarprocessen, samt på hur motiv till låtskrivandet kan rationaliseras. Författaren utvärderar hur han upplever att undersökningen påverkat hans låtskrivarprocess och ger förslag på fortsatt forskning.

Den här uppsatsen handlar om hur några gymnasieelever som studerar dans på estetiska programmet upplever kreativitet och eget skapande. Syftet med studien var att undersöka elevernas upplevelse av kreativt skapande inom skolans ramar med fokus på kurserna Dansgestaltning 1 och Koreografi. Det som undersöktes var vilka faktorer som bidrar till att skapa en kreativ miljö och vilka som kan hindra det egna skapandet. Insamlade data bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt gjordes fem enskilda intervjuer med elever från årskurs två och tre på en gymnasieskola i Sverige. Dessa intervjuer transkriberades sedan och analyserades för att hitta olika teman. Temana kodades sedan i olika undergrupper som analyserades. Det som kom fram i resultatet var att eleverna upplevde skapande av dans i skolan som något positivt. När de skapande uppkom känslor som glädje, entusiasm och lugn. Det framkom även vad eleverna behövde för hjälpmedel för att kunna skapa dans. De behövde ha en förförståelse för olika danssteg, en stor lokal med speglar, musik och rätt sinnesstämning. Faktorer som kunde hindra dem var liten yta, klasskamrater, dålig självkänsla, och höga krav på sig själv. Min slutsats var att eleverna ser skapandet som något positivt och de flesta hjälpmedel de behöver finns redan i skolan. Det framkom även att faktorer som hindrar vissa elever i deras skapande kan ha en positiv effekt på andra elevers skapande. Något som också framkom var att eleverna påverkades ytterst lite av betygen.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ”Art and Design City”. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur. Teorier och koncept om informationssamhället, kreativa städer och den ”kreativa klassen” har använts för att diskutera en trend inom samhällsplaneringen som tillsammans med en global marknad, ny teknologi och livsstilar ställer krav på den fysiska miljön. Flera faktorer visar att Arabiastranden långsiktigt är ett exempel på en urban trend att marknadsföra städer med redan existerande värden i en allt högre global konkurrens.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram de yngsta barnen i förskolan. Vi har velat undersöka samspelet mellan barnen och förutsättningarna att göra det i förskolan. Tyngdpunkten har legat på att försöka ta reda på hur detta samspel kan se ut, vad som kan gynna respektive missgynna det samt pedagogernas syn på och förhållningssätt till detta. Studien bygger på forskning som haft betydelse för den förändrade synen på små barns samspel. Denna syn har ändrats från att ha betraktat små barn som egocentriska till att idag se på dem som kompetenta till samspel. I resultatdelen redovisar vi dels egna observationer som vi utfört på förskolor och dels intervjuer som vi genomfört med tre förskollärare. I resultatet kunde vi se en motsättning mellan förskolans struktur och pedagogernas intentioner att barnen ska få möjlighet att samspela. I den efterföljande analysen och diskussionen jämför vi aktuell forskning med intervjuerna och observationerna för att kunna besvara våra frågeställningar. I vår undersökning kom vi fram till att samspelen ofta innehöll rörelser och känslor. Pedagogernas arbetssätt och förhållningssätt till samspel kan påverka förutsättningarna för detta. För att kunna utveckla samspelet är det viktigt att vara fokuserad på de oftast korta möten som sker mellan barnen och att inte avbryta det i onödan. Vi fann att pedagogernas sätt att planera miljön också är betydelsefullt för att samspelet ska få utrymme.</p>