Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på kreativt skrivande i skolan och vilka aspekter de tar fasta på vid en bedömning av en kreativt skriven berättande text. Det empiriska materialet som samlats in i studien består av elevtexter skrivna av elever i årskurs 9 och lärarenkäter som besvarats av 7 svensklärare som undervisar på högstadiet. Genom att göra en kvalitativ analys av lärarnas självreflektioner om kreativt skrivande iskolan och bedömning av elevtexter inom kreativt skrivande kan studien belysa ett antal utmaningar förenade med dagens skrivundervisning och bedömning. Resultatet visar att svensklärarna förmedlar ett relativt mått av samsyn när det gäller inställning till kreativt skrivande och det pedagogiska värdet av det. De i studien medverkande svensklärarna betonar att handlingen i en kreativ text är extra viktig vid bedömning. De har över lag en positiv syn på kreativt skrivande och anser att det är ett arbetsområde som uppskattas av många elever. Enligt lärarna har emellertid utrymmet för inslag av kreativt skrivande minskat. De menar att det är en följd av att läroplanen idag fokuserar mer på att lära elever skriva i andra genrer. Studiens resultat visar också på att lärarna inte uppvisar samma enighet i faktiska bedömningar av elevtexter. Det är intressant eftersom just svårigheter med att göra objektiva bedömningar av kreativt skrivna texter ofta framhålls som en anledning till att det kreativa skrivandets försvagade ställning, särskilt i grundskolans högre nivåer och på gymnasiet.

The purpose of this study is to see how AI-mixing tools being integrated into mixing workflows can impact the decision-making process of mixers and their workflows. This is through six qualitative semi-structured interviews with experienced mixing and sound engineers who have experience with AI-mixing tools. The study also explores creativity, intuition and the role of experience in mixing and how that shapes interactions with AI-tools. The results show how AI-mixing tools can be used for as a tool for making more informed mixing decisions and as a learning process in mixing.

I detta självständiga arbete genomförs en analys av Gunilla Bergströms bok Alfons och hemlige Mållgan (1976) och Astrid Lindgrens, Nils Karlsson- Pyssling (1949) samt Lillebror och Karlsson på taket (1955) med motivet låtsaskompisar. Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för detta fenomen och dess funktioner. Arbetet utgår från tidigare forskning som visar att låtsaskompisar ofta intar olika funktioner hos barn. Det är av intresse att studera då studier har visat att av alla barn upp till sju år har 65% låtsaskompisar. I analysen kopplas de tre verken till psykologiska teorier som arbetet grundar sig på. Det undersöks för att se hur de kan kopplas till de påhittade låtsaskompisarna. Genom analysen framkommer det att funktionerna som presenteras går att relatera till de litterära verken. Arbetet ger kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan få förståelse för barns kreativitet och hur de på olika sätt kan framställa den. Det blir även tydligt hur något som föds ur barns behov och fantasi stödjer dem i deras verklighet.

I detta arbete undersöks workshops med barn som metod för kreativitet och mötet mellan barn och vuxnas skapande som inspiration till kreativitet inom scenproduktion. Det här arbetet har huvudfokus på design men rör sig inom flera områden inom scenproduktion då alla områden är likvärdigt beroende av kreativ förmåga hos den som utför dem. Arbetet undersöker skapande och metoder för skapande vilket ger kunskap om kreativitet som går att applicera på de flesta designorienterade områden. Syftet med uppsatsen är att undersöka om vuxna i samarbete med barn, kan få en ny syn på kreativitet och inspiration. I en workshop fick dansare och barn i olika åldrar samarbeta, skapa och gestalta tillsammans. Detta följdes upp med en fokusgruppsintervju där resultatet sedan analyserades och ställdes i dialog med teorier från angränsande områden. / This thesis examines workshops with children as a method for creativity and the encounter between children's and adult's creativity as inspiration for creativity in stage production. This thesis has the main focus on design, but is moving in several areas in the field of stage production since all areas are equally dependent on creative ability on those who perform them. The thesis explores the creation and methods of creation which gives knowledge ofcreativity that can be applied to most design oriented areas. The aim of this paper is toinvestigate whether adults, in collaboration with children, can get a new way of looking at,and find creativity and inspiration. In a workshop dancers and children of different ages got to collaborate, create and form together. This followed by a focus group interview where the results then were analyzed and summarized in dialogue with theories from neighboring areas.

I denna undersökning studerar jag mig själv och mina behov som musikproducent för attförstå vilka förutsättningar jag behöver för att kunna utföra olika typer av arbeten. Undersökningen visar på vilka behov jag har som producent och vilka typer av uppdrag som skapar kreativitet och motiverar mig. Undersökningen baseras på mixandet av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar och ramar vilket jag därefter kommer jämföra och analysera samtpresentera mina slutsatser utifrån slutfört arbete. Musikerna vars låtar jag ska mixa går i samma utbildning som mig vilket jag tror är till en fördel då feedbacken jag önskar ska baseras på både tekniska och musikaliska förkunskaper.  Trots att förutsättningarna och ramarna kring låtarna kommer särskilja sig så kommer samma resultatmål och effektmål eftersträvas. Alltså att låtarna blir mixade med hög kvalité och att musikerna blir nöjda med resultatet. Men hur arbetets gång upplevs för mig i form av motivation och kreativitet kommer ligga till grund för själva undersökningen med hjälp av kommande frågeställningar. Som tidigare nämnts så är undersökningen baserad på mittmixande av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar, begränsningar och ramar. De tre olika metoderna utformades som varandras motsatser för att kunna göra det jämförbart. Fritt mixande, delvis fritt mixande och bestämt mixande var ramar jag fick förhålla mig till.Slutresultatet jag kom fram till är att de olika förutsättningarna medförde olika konsekvenser, framförallt när det kom till kommunikationen som i två av metoderna var begränsad. Detta fick mig att inse hur viktigt det är med kommunikation för mig i mitt arbete och påminde mig om varför jag älskar rollen som producent. Att få jobba mot andra kreatörers mål och visioner är det jag brinner för, vilket för mig är omöjligt utan en god kommunikation med kreatören vars verk jag mixar. Jag kom också fram till att frihet inte per automatik betyder kreativt, enkelt och roligt utan snarare tvärtom. Att få mixa andra kreatörers verk med helt fria tyglar sätter en press på mig som producent att kunna göra det perfekta jobbet utan att egentligen veta vad kreatören vill ha eller vilka visioner hen har. Parallellt med mixandet så dokumenterades arbetet genom att kombinera Abraham H. Maslows behovshierarki med Paul Roger Lawrence & Nitin Nohrias fyrhjulsprincip och Cato R. P. Bjørndals processloggbok. Både utifrån frågeställningarna, det klingande och skriftliga visar slutresultatet att jag hittat metoder och arbetssätt som matchar den jag är och vilka behov jag har som producent. Jag tror att många kreatörer inom olika kategorier kan finna stor nytta genom att läsa denna uppsats och bredda perspektivet kring de olika teorierna jag använt mig av och mina tillvägagångssätt som lett till det ovan nämnda slutresultatet

I denna undersökning har jag skrivit och producerat låtar med olika begränsningar, i syfte att se hur dessa påverkar min kreativitet och mitt skapande. De begränsningar jag undersökte var begränsning i antalet tillåtna element i en produktion och begränsning i mängden tid tillåten att skriva och producera en låt. Till hjälp har jag använt litteratur kring flow och psykologin kring begränsningar och kreativitet. Jag skapade fyra låtar totalt. Två låtar med elementbegränsningar där en låt fick ha maximalt 5 element och en låt maximalt 10. Två låtar med tidsbegränsning, där jag bara fick arbeta med den ena låten en dag och den andra låten i en vecka. Under arbetets gång skrev jag loggbok för att dokumentera mina upplevelser i stunden. Dessa har jag sedan analyserat och kunnat se hur min kreativitet påverkades av respektive begränsning.  Resultatet av studien var att tidsbegränsningar påverkade min kreativitet positivt och linjärt, ju kortare tidsbegränsning desto mer kreativ blev jag. Elementbegränsningarna påverkade min kreativitet positivt så länge jag hade rätt tillvägagångssätt, annars påverkade det snarare min kreativitet negativt. Detta ligger i linje med den tidigare forskning som gjorts kring kreativitet, begränsningar och flow.  Undersökningen har gett mig ett nytt synsätt att skapa musik på och verktyg att använda för att öka min kreativitet när det behövs. Den har även gett insikter kring vad jag behöver generellt i mitt skapande för att kunna vara kreati

I denna studie har jag undersökt den visuella fantasins effekt på den kreativa processen i bildsalen, vilken roll den visuella fantasin spelar och vad som kan påverka en elevs visuella fantasi. Studien har med hjälp av en kvalitativ undersökning via enkäter försökt ta reda på effekten av visuell fantasi och om det påverkar elevens kreativitet och motivation i bildskapande och bildstudier och bildsamtal. Jag har även undersökt andra möjliga orsaker till vad som kan påverka en elevs kreativitet och motivation i bildsalen. I mitt försök att komma fram till svar har jag använt mig av enkätundersökning designad för att mäta visuell fantasi genom att undersöka en mindre grupp elever, samt en uppföljande enkät med frågor kring elevernas kreativa process och intressen. Fantasi är ett av de fenomen som enligt många forskare skiljer oss människor från djur. Den låter oss skapa och uppleva det som inte finns och är det som till exempel konstnärer nyttjar för att utveckla sitt skapande av till exempel nya världar eller gestalta både redan existerande och nya ting i förevigad form på duk. Enligt studier som har gjorts är fantasi ett slags spektrum, och det finns enligt dessa studier individer med total avsaknad av vissa typer av fantasi. Avsaknad av den visuella fantasin kallas av forskare för afantasi och dess motsatts kallas för hyperfantasi (Zeman et. al., 2020). Resultatet av min studie visar enligt min uppfattning att den visuella fantasin inte alltid är kopplat till en hög motivation, utan att även andra orsaker kan ha en stor påverkan.

Rapporten undersöker hur iPaden och applikationen Logic Pro för iPad påverkar kreativiteten och arbetsflödet inom musikproduktion. Den nya applikationens gränssnitt möjliggör en mer direkt och taktil interaktion som skapar ökad flexibilitet och spontanitet för sina användare. Genom en litteraturstudie som inkluderar vetenskapliga artiklar och icke-vetenskapliga källor som YouTube, breddar jag förståelsen av ämnet. Rapporten presenterar en kort historik över hur iPaden har använts som ett verktyg inom musikproduktion tidigare. Jag diskuterar funktioner som Roundtrip, möjligheten att flytta projekt mellan iPad och Mac, och betonar användbarheten och smidigheten för musikproducenter. För att fördjupa förståelsen av kreativitet och mobil musikproduktion, refererar jag till tidigare forskning som betonar hur mobila verktyg påverkar kreativiteten genom dynamiska interaktioner. Slutligen delger jag min personliga erfarenhet av att använda Logic Pro för iPad och diskuterar hur applikationen öppnade nya möjligheter och ökade min produktivitet. Jag konstaterar att min rapport besvarar mina frågeställningar men föreslår att ytterligare forskning genomförs för att undersöka hur användningen av applikationen Logic Pro för iPad kan påverka kreativiteten inom musikproduktion över en längre tid. Om fler och större utvecklare lockas till plattformen skulle det vara intressant att se hur detta kan komma att påverka kreativiteten och arbetsflödet inom området.

Denna uppsatts undersöker hur min kreativitet påverkas av digitalt och analogt mixande i två olika miljöer. Syftet är att förstå hur och varför kreativitet påverkas av olika arbetssätt, samt om miljön arbetet sker i också har en påverkan på kreativitet. I arbetet har samma låt mixats två gånger, en digitalt och en analogt. Undersökningen tar upp psykologiska aspekter som riktar in sig på kreativitet och miljö, dessa ligger till grund för hur arbetet har analyserats och jämförts i resultatet. Min frågeställning har, genom val av metod, kunnat ge svar på att min kreativitet påverkas både positivt och negativt när arbetssätt skiljer sig. Det jag har kommit fram till är att kunskap, intresse och miljö är viktiga byggstenar för att främja kreativitet och flow.

Genom en autoetnografisk undersökning är syftet att studera hur den elektroakustiska musikens ramverk och kreativa processer påverkar mitt konstnärliga skapande såväl som mitt konstnärliga uttryck. Genom den elektroakustiska genren handlar undersökningen om att hitta nya dimensioner av det musikaliska skapandet för att berika mitt konstnärskap. Detta sker genom en deskriptiv process, där jag belyser teorier som berör obestämdhet och kreativitet inom ljudområdet. Utifrån processen utläste jag ett mönster i skapandet som blev kategorier för min metod som jag sedan analyserar ingående i resultatet. I och med detta innebar skapandet att utforska nya vägar och oförutsedda frågor som uppkom över tid. Resultatet av denna utforskning avspeglade sig i oväntade utfall som berikat min förståelse för min konstnärliga praktik. Det påverkade mitt skapande genom att lyfta betydelsen hos ljud, lyssnande, slumpmässighet och begränsningar. Under processens gång upptäcktes oväntade sidospår såsom hur genreöverskridande element påverkar skapandet och musiken, vilket ledde till en reflektion kring ramverket för olika musikaliska definitioner. Vidare hur rollerna som lyssnare och kompositör påverkar det musikaliska tog en större del av undersökningen än vad jag hade förväntat mig. Sammanfattningsvis har denna autoetnografiska undersökning bidragit till en djupare förståelse för mitt eget konstnärliga arbete samt för den elektroakustiska komponerandets dynamik och mångfald.