Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev världsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU. Regleringen inom EU har under kort tid tagit form av en förordning och två ändringsförordningar. Jag redogör också i uppsatsen för hur USA har valt att reglera för att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. En jämförelse mellan dessa två rättsordningar har visat att de till stora delar överensstämmer med varandra, dock med undantag att EU-rätten tenderar sträcka sig lite längre än den amerikanska rätten gör. Det  min jämförelse och undersökning resulterat i är en slutsats om att intressekonflikter som uppstår på grund av stora abonnenters inflytande och betalningsmodellen ”emittenten  betalar” inte är till fullo regulatoriskt motverkade i EU-rätten. Detta till skillnad från övriga intressekonflikter på såväl institut- som analytikernivå, vars effekter jag anser motverkas på ett bra sätt genom de regler som finns idag. Denna undersökning har också resulterat i att  jag uppmärksammat tre olika regler som kan få en betydande negativ effekt. Dessa är  reglerna om extern rotation, intern rotation och förbudet att ta en arbetsposition hos en  värderad enhet inom sex månader. Samtliga tre regler återfinns endast i EU-rätten och har ingen motsvarighet i amerikansk rätt. Dessa tre regler anser jag kan få betydande negativa effekter bl.a. för kreditbetygens kvalitet.

Bakgrund: Kreditvärderingsinstituten har genom åren fått en del kritik. Under finanskrisen kring 2008 var en bidragande orsak till att kraschen blev så allvarlig på grund av felaktiga kreditvärderingar. Detta var dock endast möjligt på grund av att banker i stor utsträckning ignorerade riskerna med de felaktiga kreditbetygen, som de med hög sannolikhet var medvetna om. Med bakgrund som denna anser författarna att det är av intresse och nytta att granska huruvida kreditbedömningar på banker påverkar aktiekursen och på så sätt bolagsvärdet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kreditbetygsförändringar på de svenska storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank påverkar respektive banks aktiekurs. Ett delsyfte är att studera eventuell omfattning av denna påverkan på aktiekursen. Ett vidare delsyfte är att undersöka om det finns en skillnad i hur kreditbetygsförändringar påverkar aktiepriset hos de svenska storbankerna i hög- respektive lågkonjunktur. Metod: Denna kvantitativa studie grundas i en deduktiv ansats och hypoteser har utformats med hjälp av författarnas utvalda teorier: Effektiva marknadshypotesen (EMH), Agentteori och Signalteori. Studien har sedan genomförts i form av en eventstudie och det har uppmätts om det finns signifikanta avvikelser i aktiekursen vid publicerandet av en kreditbetygsförändring. Resultat: Resultatet i studien visar på att det finns signifikant påverkan på aktiekursen vid kreditbetygsnedgraderingar på eventdagen. Det påvisades även att lågkonjunktur var en bidragande faktor till aktieutvecklingen. Slutsats: Denna studie finner att kreditbetygsförändringar utgör en effekt på aktiekursen hos de svenska storbankerna. Det kan dock inte fastställas om det finns någon skillnad mellan upp- och nedgraderingar i denna studie. Resultatet visar istället på att lågkonjunktur är den bakomliggande orsaken till att aktiekursen påverkas signifikant. Resultatet tyder även på att aktiekursen har anpassat sig snabbare än i tidigare studier, vilket kan vara en följd av en mer digitaliserad marknad. / Background: Credit rating agencies have received a lot of criticism over the years. During the financial crisis, a contributing cause to why the crash became so serious was due to incorrect credit ratings. This was although only possible because banks generally ignored the risk in the incorrect credit ratings, which they with high probability knew of. With a background like this, the authors believe that it is of interest and benefit to examine whether credit assessments on banks affect the stock price and thus the company value. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether credit rating changes on the major swedish banks; Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank affect each bank's stock price. One part of the purpose is to study the extent of this impact on the stock price. A further part of the purpose is to study if there is a difference in the effect credit rating changes have on the major swedish banks stock price in a economic expansion respective recession. Methodology: This quantitative study is based on a deductive approach and hypotheses have been designed using the authors' selected theories: The Effective Market Hypothesis (EMH), Agent Theory and Signal Theory. The study is then implemented in the form of an event study and it has been tested if there are any significant deviations in the stock price connected to the credit rating changes. Results: The result of the study indicates that there is significant effect on the stock price during the event day when a credit rating downgrade is announced. The results also show that recession is a contributing factor to the significant effect on the stock price. Conclusions: This study finds that changes of credit ratings constitute an effect on the stock price among the big Swedish banks. It can however not be established if there is a difference between up- and downgrades. The result indicates instead that recession is the contributing factor to the significant effect on the stock price. The results also indicate that the stock price has adjusted faster than in earlier studies, which can be an effect of a more digitized market.

Kreditvärderingsinstitut arbetar med att göra analyser och bedömningar om vad bolag har för kreditvärdighet genom att tilldela ett kreditbetyg. Bolagen kan välja vilket kreditbetyg de vill publicera till allmänheten. Kreditbetygen används som ett verktyg på obligationsmarknaden för att prissätta dessa, och har därför betydelse för fastighetsbolagens kreditvärdighet. Obligationsmarknaden är en viktig finansieringskälla för större fastighetsbolag. Syftet med detta arbete är att ge läsaren en övergripande bild av de dominerande kreditvärderingsinstituten på den svenska fastighetsmarknaden och eventuella likheter, skillnader och potentiella svagheter. Detta för att identifiera eventuella påföljder som de dominerande kreditvärderingsinstituten kan medföra. Arbetet utgår från både kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av ett teoretiskt ramverk som innehåller institutens betygsskalor, kreditvärderingsprocess, policys och disclaimer. Kvantitativa metoden innefattar mejlintervjuer, som skickats ut till 30 svenska fastighetsbolag med publika kreditbetyg. Resultaten visar att det finns likheter, skillnader och svagheter mellan de olika kreditvärderingsinstituten. Trots dominerande likheter hos instituten visade resultatet från mejlintervjuerna en skillnad på fyra betygssteg i snitt-kreditbetyg hos fastighetsföretagen och skillnader i kreditbetyg till Danske Bank. Likheterna och skillnaderna kan leda till svagheter som att fastighetsbolag betalar mycket pengar för ett eller flera kreditbetyg som instituten inte tar ansvar över, och som investerare eventuellt fattar investeringsbeslut baserat på. / Credit rating agencies work to make analyzers and assessments of what companies' creditworthiness is by assigning a credit rating. Companies can choose which credit ratings they want to publish to the public. The credit ratings are used as a tool for obligations to price these and are important for the real estate companies' creditworthiness. Liabilities market is an important source of financing for major real estate companies.   The purpose of this Bachelor Thesis is to give the reader an overall picture of the dominant credit rating agency in the Swedish real estate market and point out any similarities, differences and potential weaknesses. This is to identify any penalties that the dominant credit rating agencies may incur. This work is based on both qualitative and quantitative methods. The qualitative method consists of a theoretical framework that contains the institutions' grading scales, credit rating process, policies and disclaimer. The quantitative method includes email interviews, which have been sent out to 30 Swedish real estate companies with public credit ratings.  Results show that there are similarities, differences and weaknesses between the different credit rating agencies. The dominant similarities between the institutions showed the results from the email interviews and the difference between four rating steps in the average credit rating of the real estate companies and differences in credit ratings to Danske Bank. The similarities and differences can lead to weaknesses such as real estate companies paying a lot of money for one or more credit ratings, which the institutions do not take responsibility for, and on which investors may make investment decisions based on.

Kreditvärderingsinstituten marknadsför sig som oberoende aktörer som ska vägleda investerare att övervinna informationsasymmetrier på kapitalmarknaden. Kreditvärderingsinstituten har på det sättet skaffat sig en framträdande roll på kapitalmarknaden. Kreditvärderingsinstituten ger en förenklad spegling av verkligheten samtidigt som de besitter en stor makt. Kommersiella fastighetsbolag kan förbättra sin kreditvärdighet om de överensstämmer med kreditvärderingsinstitutets normer. Analysen använder sig av en Foucaultinspirerade maktanalys för att beskriva hur maktrelationen ser ut och vilka effekter den får.  Syftet med studien är att undersöka hur de kommersiella fastighetsbolag som tagit upp ett officiellt kreditbetyg har påverkats av kreditvärderingsinstitutets normer och vilka inverkningar det har haft på organisationen. På så sätt kan det ge en ökad förståelse för hur yttre påtryckningar kan normaliseras och leda till ett självreglerande beteende inom en organisation.   Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med ett abduktivt arbetssätt. Den befintliga forskningen har varit vägledande i studien men inte styrande utan studien har löpande stämt av observationerna mot den. Studiens primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer av fyra finanschefer och en medarbetare på finansavdelningen på fem kommersiella fastighetsbolag i Sverige. Därigenom utforskas huruvida kreditvärderingsinstitutets normer och metodologi har internaliserats och bidragit till organisatoriska förändringar.  Resultatet visade att kreditvärderingsinstitutets normer i form av deras metodologi för kreditvärdighet hade införts av organisationerna i varierad utsträckning. / The credit rating agencies market themselves as independent actors who should guide investors to overcome information asymmetries in the capital market. In this way, the credit rating agencies have acquired a prominent role in the capital market. The credit rating agencies provide a simplified reflection of reality while exercising power. Commercial real estate companies can improve their credit rating if they comply with the credit rating agency's standards. The analysis uses a Foucault-inspired power analysis to try to describe what the power relationship looks like and what effects it has. The purpose of the study is to investigate how the commercial real estate companies that have taken up an official credit rating experience the credit rating agency's standards and how it affects the organization. In this way, it can provide an increased understanding of how external pressures can be normalized and transformed into self-regulating behavior within an organization. The study has adopted a qualitative research strategy with an abductive approach. The existing research has been guiding in the study but not governing, but the study has continuously adjusted the observations against it. The study's primary data has been collected through semi-structured interviews of four finance managers and one employee in the finance department at five commercial real estate companies in Sweden. In doing so, it is explored whether the credit rating agency's standards and methodology have been internalized and contributed to organizational changes. The result showed that the credit rating institute's standards in the form of their methodology for creditworthiness had been introduced by the organizations to a varying extent.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.