<p>Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.</p><p><em> </em></p>

Inom socialt arbete sker möten som berör insatser, förändringsarbete och motivation. De individer som lyckas vända på sina liv är inte längre i behov av socialtjänstens insatser. Föreliggande uppsats analyserar vilka faktorer som motiverade fyra unga män med en kriminell bakgrund att lämna från fortsatt kriminalitet. Genom kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer studerades individernas personliga upplevelser av denna process och detta analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Vägen mot ett liv fritt från kriminalitet har sett relativt lika ut för intervjupersonerna, de har vittnat om betydelsen av deras personliga nätverk, en betydelsefull sysselsättning samt den personliga motivationen. Några av männen poängterar också betydelsen av stora förändringar, som att få barn eller uppleva dödsfall i familjen. Vidare sammanfattas dock vägen bort från det brottsliga livet som en process där flera positiva inverkande faktorer lett fram till ett liv fritt från kriminalitet.

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser på, vad ett kriminellt ungdomsgäng betyder för den enskilde gängmedlemmen, även att få större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. Frågeställningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgäng har för påverkan på den enskilde gängmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgäng? Metoden vi använde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, två socialsekreterare, två behandlingspersonaler på ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lärare på en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgäng eftersom de sökte en tillhörighet, bekräftelse, att bli någon. De professionella menade att insatserna borde läggas på individnivå snarare än gruppnivå för att kunna splittra ungdomsgäng. Undersökningen kan vara nyttig för dem som kommer att möta ungdomar i sitt yrke och för de som söker en större förståelse för ungdomsgäng och grupptillhörighet.

Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet. Resultatet består i sex olika teman som beskriver det karaktäristiska i upplevelsen av detta fenomen. Dessa teman är: Villkor under uppväxten, det "normala", Resurser och krav, Gemenskap och tillhörighet, Utanförskap och yttre attribut och Självkänsla. Ett av dessa teman utgör en möjlig essens och handlar om resurser och krav kring de möjligheter till hjälp som Sverige erbjuder människor med denna typ av problematik. Hjälp som finns men inte fördelas rätt.

Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnat söka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inom samhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egna berättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deras livshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat in vårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med en hermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egna berättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilken betydelse de tillskriver KRIS och deras arbete. Vi har använt oss av Scheffs teorier för att tydliggöra vikten av att skapa sociala band till sin omgivning då vår studie visar att de flesta av intervjupersonerna beskriver bristande hemförhållanden där föräldrarna inte har axlat det ansvar som krävs för att bidra med en trygg uppväxt. Genom stämplingsteorin har vi fått en djupare insikt i hur en avvikarkarriär kan te sig samt påvisa vad det innebär att leva ett liv utanför de förespråkade normerna. Då de intervjuade sökte sig till äldre förebilder tycks de ha blivit mer inneslutna i en gemenskap som förmedlar en kriminell livsstil. Den kriminella livsstilens grepp om intervjupersonerna har för många av dem bidragit till att de haft det svårt att lämna det kriminella livsmönstret bakom sig. En trötthet till följd av ett destruktivt leverne beskrivs emellertid av de flesta som en avgörande faktor för att ta steget till att leva ett liv inom samhällets konventionella normer. Då intervjupersonerna bestämde sig för att lämna det kriminella livet har KRIS för samtliga varit en ovärderlig källa till positiv gemenskap där de nyknutna sociala banden tycks kännetecknas av stolthet och solidaritet. / The aim with this essay has been to examine ten individual stories about their way in and out of a criminal lifestyle. The aim has also been to study the importance of the organisation Criminals’ Return Into Society (CRIS) for these individuals that has chosen a drug-free and law-abiding life. We have applied qualitative (semiformal) interviews to sample data and adopted the hermeneutic circle to analyse the material. Our study shows that the majority of the interviewed individuals, according to themselves, have defective home conditions and that the parents have not taken the responsibility that is needed for a pleasant adolescence. When they entered school many of the interviewed seem to focus on making friends instead of putting effort into their studies. They searched attention among older pupils who became their significant others and role models. To illustrate the importance of social bonds we have adopted Scheffs terminology that gives a possible explanation for the continuously searching after these bonds. The wish of making social bonds among their role models did that the interviewed individuals became included in a community that contained a criminal and destructive way of living. The criminal lifestyle seems to have them in a grip that takes them further and further away from the conventional society. In most cases they seem to have difficulties to leave the criminal way of living, many of them says that they were overcome by tiredness and therefore choose a life within the conventional societies expectations. When the interviewed decided to not be a part of a criminal lifestyle they all, in one way or another, came to CRIS. CRIS has for all of them been an invaluable organisation that provides healthy social bonds and confidence to start a new life within the advocated norms.

Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet. Anknytningen till föräldrar och andra vuxna är något vi ser har en stor påverkan på ungdomarnas levnadssätt.

The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of. In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.

The aim of the study is to gain a deeper understanding of how young people's current identity is affected by their criminal background. We also want to understand the impact of resources in these young people’s social networks (that is their social capital) on their life course and formation and reformation of their identity. The theoretical frameworks used (as a tool to be able to analyze the empirical data) are theories of stigma, identity and social capital. The empirical study was conducted using semi-structured interviews that focused on questions about the life-story of informants. The empirical data is divided into different themes such as the informants' family relationships, neighborhood, friendship as well as their schooling. Further described is the informants’ first offense and the time spent at the prisons / "youth homes". We also discuss the informants’ distance from crime, the informants’ self-images at present and their idea about the future. Finally, we discuss how various factors during the life course shape and reshape the young criminal's identities, the factors that contributes to a break from criminal acts and the difficulties they encounter while dissociating from previous networks and life style.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc. Man kan bli bemött av samhället som icke trovärdig vilket ökar avståndet och klyftorna mellan den kriminella och den icke kriminella vilket försvårar återetableringen i samhällsgemenskapen. Att gå från ett utanförskap med stigmatisering till att ingå i en gemenskap är en komplex process. Utifrån vår uppsats ser vi att ett gott och respektfullt bemötande, där man inte bemöter individen utifrån dennes stigma, är en av flera betydande komponenter för individens förändringsprocess. KRIS har varit en plats för den kriminella att i lugn, trygg och respektfull miljö kunna återetablera sig i samhället. / The purpose of this study is to use qualitative methods to understand how it is possible for the former criminals to move from a closed system, characterized by alienation and loneliness, to a community in the organization KRIS. Based on ten semi-structured interviews of former criminals in the organization KRIS (Criminals Return into Society) in Gothenburg we collected our material. The results of the study show that criminals easily fall into exclusion and stigmatization which making it difficult for the individual to get a job or to have trusting relationships etc. The individual can be treated by the society as non-credible and increasing the distance and the gap between the criminal and the non criminal which impedes the re-establishment in the society. To go from an outsider with a stigma to being a part of a community is a complex process. A good and respectful treatment, which does not react to the individual based on their stigma, is one of several significant components of the individual change. KRIS has been a calm, safe and respectful environment for the individuals to re-establish themselves in the society.

The purpose of this study was to examine if there are common factors that lead to young people committing crimes according to professionals in social work, crime prevention and the police. The study also aims to examine if juveniles in Swedish suburbs commit more crimes, the consequences that follows and what actions socialworkers have for these juveniles. The study was conducted through qualitative interviews of five professionals in the area who were contacted from different units. In the analysis Goffmans (1971) theory of stigma was used and Goldberg's (2005) Conspiracy Theory. Some of the conclusions that could be drawn from the study was that there is not only one factor influencing young people to delinquency, but often combinations of different factors that lead to this. In the study it was also found that juveniles who commit crimes in general always faces consequences of this and the social services' actions are slightly different depending on which commune you live in and what they have invested on in that particular commune.