No description available.

Uppsatsen undersöker en eventuell korrelation mellan arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning i samtliga svenska kommuner. Frågeställningar som ska besvaras är “Finns det en korrelation mellan arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning?” samt “Vad kan ett eventuellt samband bero på, för kvinnlig respektive manlig arbetslöshet?”. Arbetets beroende variabel är antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning per 100 000 invånare och oberoende variabel arbetslöshet, vilken kommer att uppdelas mellan kön. Ett antal kontrollvariabler, såsom medianinkomst och eftergymnasial utbildning, kommer även att användas. Tidigare forskning, vilken kommer att behandlas i framställningen, har visat samband mellan arbetslöshet och brottslighet; däremot finns det få studier som är inriktade på just grov kvinnofridskränkning. Resultat från vår studie tyder på att det föreligger en positiv korrelation mellan mäns arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning, samt en negativ korrelation mellan kvinnors arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning.

Kriminalitet bland ungdomar är ett förekommande problem i dagens samhälle. Denna uppsats redogör för vilka motiv som lett åtta före detta kriminella män från Vivalla i Örebro till en kriminell livsstil. Undersökningen har grundat sig på vilka motiv som fått männen att välja en kriminell livsstil samt vilka sociala konsekvenser som uppkommit. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och empiri har samlats med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer. Teorier som använts för analys av insamlad empiri är sociala band av Thomas Scheff, sociala band av Hirschi samt anomi av Emile Durkheim. Motiv som framkommit är bland annat bristande sociala band, sämre livsvillkor, sämre ekonomiska förutsättningar samt boendesegregation. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som bestått av åtta intervjuer med män som tidigare haft en kriminell bakgrund. / The crime rate continues to grow in our society. This paper document will show you why eight ex-criminals lived and had a criminal life style. This study has also been based on which motives that led these men to choose a criminal lifestyle as well as what social consequences have arisen. The study is based on a qualitative approach and empirical data have been gathered with the help of semi-structured in-depth interviews. Theories used for analusis of collected empirics are social ties by Thomas Scheff, social ties by Travis Hirschi and anomie by Emile Durkheim. Motives that has been emerged among other things is a lack of social ties, poorer living conditions when it comes to finances and resident’s segregation. This study has been completed with help by a qualitative

I den här uppsatsen har vägledning i koppling till kriminalvård undersökts. Syftet med arbetet har varit att granska hur vägledning kan fungera som resurs för att ge före detta kriminella möjlighet att återgå till arbetsmarknaden och undvika återfall till kriminalitet. För att ta reda på det har tre frågeställningar använts: 1) Vilka hämmande faktorer tarrespondenterna hänsyn till när de vägleder före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 2) Hur arbetar vägledare för att vägleda före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 3) Vilka faktorer spelar roll i lyckad vägledning av före detta kriminella? Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i vinjetter som vägledare svarat på. För att analysera det insamlade materialet har Social Cognitive Career Theory av Lent, Hackett och Brown samt Goffmans teori om stigma använts.       I resultatet framkommer det att de intervjuade vägledarna anser att före detta kriminella möter begränsningar både ur individ- och samhällsperspektiv. Utifrån respondenternas bedömningar av vinjetterna visar studien att omgivning, det sociala samspelet samt de sociala sammanhang som olika individer ingår i påverkar hur de uppfattas, och därmed även deras tillträde till arbetsmarknaden. Därtill anses personliga faktorer, såsom inställning, motivation och självkänsla vara väsentliga både för att vägledningen ska kunna bli gynnsam och för att klienterna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

There are many risk factors for youth regarding the development of a criminal behaviour. The purpose of this study is to examine how youth from families with low socio-economic status have a bigger risk of becoming criminals because of their low socio-economical background. The study is mainly focusing on the risk factor; low socio-economics and risk factors that are related to low socio-economics such as housing conditions and school. It’s a literature study that is based on previous research that is going to be interpreted by two different criminological theories. To give the reader an overall picture we are going to examine other risk factors as well. The result of the study shows that low socio-economics is an undeniable risk factor for developing a criminal behavior. It also shows that the residential area and the structural organization in the residential area can have a huge impact on the youth living there. Many times the whole area is a low socio-economic area which previous studies show is a usual risk factor. Meanwhile the structural organization in a residential area can sometimes make a risk factor while in other areas, it can be a protective factor, depending on how the structural organisation looks. The result also shows that children and youth in schools in these low socio-economic areas, present lower grades than the ones in other neighbourhoods. School results play a big role in the development of a criminal behaviour - low results are a big risk factor while good results can be a protective factor.

Den här studien ämnar ta reda på hur intagna på anstalter skildras i fiktiva fängelsemiljöer. Med hjälp av kritisk diskursanalys och med identifikation, konstruktion och intersektionalitet som utgångspunkt vill jag ta reda på hur bilden av den kriminella människan skapas och förmedlas till oss via television. Underhållningskulturen utgör en stor del av hur vi speglar verkligheten och vad vi uppfattar vara axiom. Det innehåll och information som förmedlas till oss är med och formar våra sociala övertygelser och inställningar – även när det kommer till fiktiv representation. Genom utförd analys och stöd från tidigare forskning visar uppsatsen att det innehåll som porträtteras är en överdriven konstruktion av fängelselivet och dess intagna och att den bild av dem som förmedlas tjänar till att bygga upp rädsla och skapa en ännu större klyfta mellan kriminella och samhället.

Ett växande intresse för uppkomsten av kriminalitet i samhället har i vissa fall bidragit till en negligering av före-detta kriminellas återanpassning i samhället. Studien fokuserar på individer som kallar sig för ex-kriminella där studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för ex-kriminella att ta sig ur en kriminell livsstil. Studiens frågeställning lyder vilka faktorer har betydelse för övergången från kriminell till icke-kriminell? Studien är baserad på fem intervjuer utförda på män som är medlemmar i kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället). Alla deltagare oavsett tidigare brottslighet, lever just nu ett liv utan kriminalitet. I studien används en kvalitativ metod som utformats av en tvärsnittsdesign, som innefattar semi-strukturerade intervjuer.  Respondenternas berättelser analyserades samt diskuterades utifrån Sampson och Laub’s åldersgraderande teori, likaså utifrån tidigare forskning som behandlar ämnet. Studiens resultat visar att det är individuellt vad som anses vara en viktig faktor för att ta sig ur en kriminell livsstil. Det som har kunnat igenkännas under intervjuerna är att det oftast är en eller flera faktorer som samspelar med varandra för att bidra till ett avståndstagande i kriminalitet. Tre faktorer har identifierats som betydelsefulla för att lämna en kriminell livsstil bakom sig; egen vilja, relationer samt stöd från samhället. Dessa behandlar centrala delar såsom motivation, relationer till familj, vänner och partner samt betydelsen av behandling, studier samt identitetsförändring. De centrala delarna utformades på grund av att dessa har genomgående i studien visat sig vara de mest ackurata för intervjudeltagarna. En försvagad anknytning till någon av dessa faktorer har visat sig öka risken för att individen återfaller i kriminalitet. Tidigare forskning samt åldersgraderande teorin stöds genomgående i studien då de vändpunkter som ansetts betydelsefulla för ex-kriminella att ta sig ur brottsligheten är de som varit av betydelse för deltagarna i studien. / A growing interest for the occurrence of criminality in society has in some cases contributed to a neglection of former-criminal’s reintegration in the society. The study focuses on individuals that call themselves ex-criminals where the purpose of the study is to investigate which factors that are of an importance meaning for ex-criminals to get out of a criminal lifestyle. The question formulation of the study is which factors have a meaning for the transformation from a criminal to an ex-criminal? The study is based on five interviews performed on men who are members of the Swedish association KRIS (Criminals Return Into Society). All participant’s regardless previous delinquency, are living currently a life without criminality. The study uses qualitative method that is shaped by a cross-section design, that comprises semi-structured interviews. The respondent’s stories were analysed and discussed from Sampson and Laub’s age-graded theory, as well as previous research dealing with the topic. The result of the study shows that it is individually to what is considered as an important factor to leave a criminal lifestyle. What has been recognized during the interviews is that there are usually one or more factors that interact with each other to contribute to a desistance in crime. Three factors have been identified as important to leave a criminal lifestyle behind; self-will, relations and community support. These address central parts as motivation, relationship to family, friends and partner but also the meaning of treatment, studies and identity change. These central sections were formulated because they throughout the study proved to be the most accurate for the interview participants. A weakened association to any of these factors has shown to increase the risk for the individual to relapse into criminality. Previous research as well as the age-graded theory are supported throughout the study because the turning points that are considered important for ex-criminals to get out of crime are those that have been of significance to the study participants.

Brottslighet är ett ständigt eskalerande samhällsproblem vilket leder till både ekonomisk såväl som psykisk samt fysisk skada för befolkningen i samhället. “Att lägga sin kriminella karriär på hyllan” är en studie som genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer ämnar undersöka varför aktuella informanter valt att avsluta sina kriminella karriärer. Vad låg bakom deras beslut att istället välja en prosocial/icke-kriminell väg och vilka var de bakomliggande orsakerna till deras beslut att avsluta den kriminella karriären? Studien bidrar till att bredda kunskapsläget kring kriminella karriärers avslut, något som är av stor vikt att undersöka vidare eftersom tidigare forskning på området främst är inriktat på övriga delar av kriminella karriärer än just dess avslut. Analysen av resultatet utmynnade i fem teman vilka alla grundar sig i olika bakomliggande orsaker till avslutet av den kriminella karriären och som var återkommande i intervjuerna med informanterna. Dessa var följande: “alkohol, narkotika och ohälsa” där finansieringen av narkotikamissbruket menades vara den främsta bakomliggande orsaken till att den kriminella karriären fortgått varav att upphöra med missbruk i sin tur blev en vändpunkt eller process för att upphöra även med kriminalitet; “sociala band” vilket innefattade anknytningen till familj samt prosociala vänner; “sysselsättning” innebärande vikten av att hitta ett arbete eller en hobby; “stöd från samhället” genom olika behandlingsprogram och gemenskapen som föreningslivet skapade; “straffhot” innefattande främst fängelsestraff. Resultatet i denna studie ämnas bidra till att fler lämpliga verktyg kan upprättas i syfte att minska de negativa konsekvenser som individers kriminella karriärer orsakar i samhället. / Crime is an ever-escalating societal problem, a problem which induces both economic as well as mental and physical damage to the population of our society. “To lay one's criminal career on the shelf” is a study, which through qualitative semi-structured interviews, intends to investigate why the informants have chosen to end their criminal careers. What instigated their decision to choose a prosocial/non-criminal path and which were the turning points that influenced their decision to end the criminal career? This study contributes to broadening the state of knowledge about the end of criminal careers, something that is of great importance to investigate further as earlier research in the field has mainly focused on other parts of criminal careers. Through our analysis of our results, we identified five themes that were recurring in the informants' interviews: The crime's link to addiction and poor health where funding for drug abuse was thought to be the main reason why the criminal career continued and terminating the addiction in turn became a turning point for ending crime; social bonds including the connection to family and prosocial friends; employment emphasizing the importance of finding a job or a hobby; support from society through various treatment programs and the community created by the association; threat of punishment mainly including imprisonment. The result of this study aims to contribute to the establishment of more suitable tools to mitigate the negative consequences for society which criminal careers of individuals cause.

I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete. Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS. I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002). Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från missbruksproblematik var det även mycket lättare att lämna kriminalitet. Enligt G.H Mead (2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar och erfarenheter yrkesverksamma inom Kriminalvården har av hälsofrämjande arbete, i relation till deras syn på fängelseklienterna. Studien utfördes med hjälp utav kvalitativa intervjuer med fem respondenter inom urvalsgruppen (tre frivårdsinspektörer och två kriminalvårdare). Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys, mot bakgrund av tidigare studier av yrkesverksammas uppfattningar av deras hälsofrämjande arbete, syn på fängelseklienter, samt en litteraturstudie om politikers uppfattningar av vad som krävs för att gynna både samhälle och individ beträffande brottslighet. Vidare har datamaterialet även analyserats utifrån stämplingsteorin, där de yrkesverksamma ses som potentiella stämplingskällor. Resultaten indikerar att respondenterna främst ser utmaningar i brist på tid med klienter, resursbrister samt ett svagt politiskt gehör. Vidare visar resultaten även att respondenterna från anstalten anser att ett mer fokuserat hälsofrämjande arbete är någonting som fungerar där de arbetar, och att de gärna vill sprida vidare deras uppfattningar och erfarenheter kring detta. Genom att synliggöra de yrkesverksammas perspektiv kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad förståelse av hur de ser på klienterna, samt varför detta synsätt är gynnsamt ur ett samhällsperspektiv.