Abstract Titel:” It's a wonder you've survived everything you've done "- a qualitative study of four young men's stories of going in and out of crime. Authors: Ahmed Abdi & Therese Hildemar Institution: University of Gävle, Department of Social Work and Criminology, VT 2020.   Juvenile crime is a debated topic in society. The purpose of this study was to investigate the experiences of ex-criminals on the factors that have contributed to how they developed and got out of their criminal lifestyle. The study has been conducted by semi-structured interviews with four young men, former criminals. The results of the interviews showed that several factors worked together as to why the men developed a criminal lifestyle: growing up with a single mother, narcotics abuse, defective education and the feeling of wanting to belong to a community. The reason why these young men get out of criminality varies. Factors that did play apart were imprisonment, treatment of substance abuse or that they were no longer able to maintain a criminal lifestyle. The conclusion is that it is not possible to point out a factor as decisive, but there are various factors that play a crucial role in informants' development and termination of criminal behavior.

Den här studien ämnar besvara frågeställningen om kriminalitet har en inverkan på företagandet i Sveriges kommuner mellan 2008 och 2018, studien använder sig av teorier från New institutional economics och resultat från tre tidigare studier för att underbygga sin hypotes om att kriminaliteten påverkar företagandet negativt. Kriminalitet operationaliseras genom antalet rån, inbrott och fall av skadegörelse per capita. Företagande operationaliseras genom antalet anställda i handelsnäringen per capita. Hypotesen testas i resultatet genom OLS-regressionsanalyser med fem olika kontrollvariabler. Studien kommer till slutsatsen att kriminaliteten har en svagt negativ effekt på företagandet, men att denna effekt troligtvis beror på bakomliggande variabler i en kedja av kausala mekanismer snarare än ett särskilt stort direkt samband. / This study tries to answer the question if criminality has an effect on business in Swedish municipalities between the years of 2008 and 2018. The study uses theories from New institutional economics and results from three earlier studies to reinforce the hypothesis that criminality affects businesses negatively. Criminality is operationalized as the number of robberies, burglary and vandalism per capita. Businesses are operationalized as the number of people hired within the trade and market sector per capita. The hypothesis is tested through OLS-regression analysis with five different control variables. The study comes to the conclusion that criminality has a weak negative effect on business, but that this effect probably is caused by underlying variables in a chain of causal mechanisms rather than by a considerable amount of direct connection.

Kriminalitet sjunker allt lägre ner i åldrarna och idag är det ett aktuellt samhällsproblem med det eskalerande skjutvapenvåldet i Sverige. Skolans brottsförebyggande effekt är sedan tidigare etablerad, men studie- och yrkesvägledningens roll är relativt outforskad. Syftet med studien är att få kunskap om studie- och yrkesvägledningens möjligheter att bidra till skolans brottsförebyggande arbete hos unga med ett särskilt fokus på studie- och yrkesvägledares erfarenheter av arbetet med grundskoleelever i ett antal utsatta områden i Sverige.Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som klassificerats av polisen som särskilt präglat av kriminalitet. Studien består av sju kvalitativa intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare på F – 9 skolor inom Polisens kartgränser för utsatta områden. Empirin granskades genom en tematisk analys som stöds av risk- och skyddsfaktorer samt ett teoretiskt ramverk bestående av Careership och Social Cognitive Career Theory. De centrala fynd som framkommit är att studie- och yrkesvägledningsrelaterade insatser behövs i lägre åldrar för att ha en brottsförebyggande effekt. Dessutom framkom särskilda utmaningar i arbetet som studie- och yrkesvägledare i utsatta områden, där unga har andra förutsättningar vilket påverkar deras framtidstro, självtillit och handlingshorisont. Ytterligare en utmaning i det är relationsskapande, främst på grund av tidsbrist men också i kombination med det habitus som gör att de unga inte anförtror sig vuxna. Slutligen har det framkommit att studie- och yrkesvägledning har en roll i det brottsförebyggande arbetet men att denna roll inte alltid kan nyttjas fullt ut. Inför framtida forskning skulle området kunna breddas genom perspektiv på kön, geografi/demografi eller (mer djupgående) ålder.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys var att undersöka religiös omvändelse bland kriminella utifrån Rambos teori och likheter/skillnader analyserades. Materialet som undersöktes var självbiografier av: Sebastian Stakset, Liam Norberg och Pamela Perillo. Frågeställningarna som besvarades var: 1. Hur kan de dömda brottslingarnas religiösa omvändelse förklaras utifrån Rambos teori? 2. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan brottslingarnas religiösa omvändelse? Resultatet visade att Stakset, Norberg och Perillo genomgick stegen i Rambos teori. Perillos sökande startade först efter mötet med Gud medan Stakset och Norberg sökte redan innan det första mötet. Perillos kontext skiljde sig även åt jämfört med de övriga. Stakset och Perillo betonade även vikten av förespråkare för rörelsen till skillnad från Norberg som inte nämnde någon förespråkare alls. En likhet mellan alla tre är att de under omvändelsen blev förespråkare för en rörelse eller föreläsare.

Ungdomsbrottslighet är ett utbrett problem i Sverige och tendenser till involvering i kriminella aktiviteter går att urskilja redan i ung ålder. Det här ger skolans verksamhet en specifik roll i identifieringsarbetet av dessa ungdomar. Syftet med denna studie är av denna anledning att analysera hur verksamma studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar som visar tendenser för kriminellt agerande. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare, och följande frågeställningar har besvarats: “Hur identifierar studie- och yrkesvägledare ungdomar som visar tendens att hamna i gängkriminalitet?” och "På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare med (snäv och vid) vägledning gentemot dessa ungdomar?”. För att analysera resultatet har huvudsakligen Scheffs relationistiska teori använts och denna har kompletterats med begreppet self-efficacy. Resultatet visar att respondenterna anser att den viktigaste faktorn när det gäller att arbeta med denna ungdomsgrupp är att fokusera på att bygga och bevara trygga och förtroendefulla relationer. Identifieringsarbetet av ungdomars kriminella tendenser är stor del av studie- ochyrkesvägledarnas tillvägagångssätt att uppmärksamma socialt avvikande beteende. Slutsatsen är att ett relations- och förtroendeskapande förhållningssätt är särskilt fördelaktigt i arbetet med elever som visar tendenser för att ingå i kriminella aktiviteter. Särskilt fokus riktas även till att arbeta med att stärka den individuella självtilltron (self-efficacy).

Bakgrund: Liberaliseringen av cannabis sker för tillfället på olika områden i världen och är ett väldebatterat ämne. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka potentiella effekter liberaliseringen av cannabis kan ha för bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet.Metod: Studierna som användes i denna uppsats samlades in med hjälp av sökningar i databasen PubMed som anses vara en av de största databaserna för medicinsk– och substansrelaterad forskning. 18 studier inkluderades i litteraturstudiens resultat. 8 studerade hur liberaliseringen påverkade rekreationsbruk och 10 studerade hur legalisering av medicinsk cannabis påverkade bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika och kriminalitet.Resultat: 6 fann att prevalensen för bruk av cannabis ökade efter en liberalisering av cannabis, 8 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning av prevalensen. 2 studier fann att bruk av tyngre droger ökade efter en liberalisering av cannabis, 2 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning. 2 studier fann att kriminaliteten inte påverkades av liberaliseringen av cannabis och 2 fann att den minskades.Slutsatser: Studierna visar att prevalensen för cannabis troligtvis ökar något eller hålls oförändrat efter en liberalisering. Liberaliseringens påverkan på tyngre droger är oklart då ingen klar majoritet återfanns i resultatet. Studierna tyder även på att kriminalitet antingen / Background: Liberalization of cannabis is a highly debated subject and is happening around the world. The aim of this study is collecting all relevant studies investigating potential effects the liberalization have on prevalence of cannabis, hard drugs and criminality.Methods: The studies were collected by searching in the database PubMed which is the largest database for medical and substance journals. 18 studies were found to have appropriate quality to be presented as a result. 8 studies were conducted regarding liberalization of recreational use of cannabis and 10 were investigating the effects on prevalence from a medical cannabis legislation.Results: 6 studies found an increase of prevalence of cannabis after the liberalization of cannabis, 8 found no difference and 2 found a decrease of prevalence. 2 studies found an increase in prevalence for hard drugs after a liberalization of cannabis, 2 studies found no difference in use and 2 found a decrease of prevalence. Regarding criminality no studies showed an increase of criminality after liberalization of cannabis, 2 studies found no difference and 2 studies found a decrease of prevalence.Conclusions: The studies indicate that there will either be a small increase of prevalence regarding use of cannabis after liberalization or no difference. Unclear evidence regarding hard drugs since no majority in results were found. Criminality seems to either be stable or decrease after a liberalization of cannabis.

Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder. Studiens resultat visar att en turning point kunde påverka livsförloppet, både i positiv och negativ riktning. Vändpunkten kan handla om mer än kriminellt beteende så som missbruk eller avvikande beteende. Kamraternas livsstil kan även fungera som en vändpunkt i negativ riktning, exempelvis göra det svårare att ta avstånd ifrån ett kriminellt beteende. Hos samtliga individer som deltog i studien kom missbruket för själva hemlösheten, men det är inte möjligt att dra slutsatsen att det är missbruket som orsakat hemlösheten. För att ta reda på detta måste vidare studier genomföras och ytterligare faktorer adderas i analysen. / The purpose of this study is to study homelessness and crime in a life course perspective, and examining homelessness and crime related to each other. A further aim is to see whether drug abuse has a connection with homelessness, if it can possibly be a contributing factor to homelessness. Robert Sampson and John Laubs age-related theory of social control is the focus of the study. Interviews were conducted with individuals who are homeless now or who have been at some point in their lives, these were analyzed by a qualitative analysis of four steps to obtain results that could be compared with the theory. To provide a comprehensive picture of the situation regarding homelessness in Sweden and in other parts of the world, I have used a number of studies from both Sweden and other countries. My results demonstrate that a turning point can affect the course of life, both positively and negatively. The turning point can be about more than criminal behavior such as abuse or deviant behavior. Friends' lifestyles can also serve as a turning point in the negative direction, such as making it more difficult to distance from criminal behavior. Among all individuals who participated in the study came the drug abuse before the homelessness, but it is not possible to conclude that there is the abuse that caused homelessness. To determine this, further studies have to be done and additional factors have to be added in the analysis.

Syftet med denna studie var att undersöka hur före detta kriminella män upplevde att rollen som förälder påverkades vid avtjänande av fängelsestraff samt om deras syn på det kriminella livet förändrades när de blev pappor och vidare om det haft någon betydelse för deras livsstilsförändring till ett icke-kriminellt liv. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av Sampson och Laubs teori om vändpunkter, Giordanos Cognitive Change Theory, samt Hirschis teori om sociala band. Den tidigare forskningen består av studier om utmaningarna med att vara pappa medan man avtjänar ett fängelsestraff samt huruvida papparollen har varit avgörande för förändringen från ett kriminellt liv till ett liv utan kriminalitet och missbruk. För att undersöka studien frågeställningar genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta före detta kriminella män som var föräldrar från organisationerna KRIS och X-Cons. Tematisk analys användes för att hitta teman i materialet och resultatet visar på många svårigheter med att vara pappa i fängelse. Känslor som skuld och skam var vanliga bland intervjupersonerna men framförallt var det många som inte ens visste hur de skulle vara pappor och således skulle behöva utbildning eller stöttande samtal om detta. Huruvida papparollen kan fungera som en vändpunkt för att upphöra med kriminalitet och missbruk visade resultaten att papparollen snarare fungerade som en motivation till att inte återfalla i kriminalitet, än som en vändpunkt för att upphöra med det. Vidare framkom även bland många intervjupersoner att beroendet och missbruket var en kraft som var starkare och som tog över både viljan att upphöra med kriminalitet samt att vilja vara en bra pappa. Med denna studie vill vi belysa vikten av att i fängelset stärka intagnas roll som pappor samt relation till deras barn för att därigenom kunna öka motivationen till att bryta den kriminella livsstilen och leva ett liv utan kriminalitet.

Under valet 2022 tog kriminalitet som ett socialt problem stor plats i debatten där det visade sig att riksdagspartierna hade skilda uppfattningar om orsakerna till och lösningarna på problemet med den till synes ökade kriminaliteten och oron i Sverige. Med utgångspunkten i socialkonstruktionismen menar vi att problemet med kriminella och kriminalitet delvis är ett resultat av en social konstruktion som skapas genom de diskurser riksdagspartierna för. Syftet med studien har utifrån detta varit att bidra till en förståelse för hur Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna konstruerar kriminella och kriminalitet som ett socialt problem. I och med riksdagspartiernas maktposition i samhället kan deras sätt att tala om kriminella och kriminalitet dels påverka kriminalpolitikens utformning, dels påverka den diskurs som förs av samhällsmedborgarna och på så sätt samhällets uppfattning av problemet. Det empiriska materialet till studien bestod av utdrag från respektive partis valplattform, hemsidor, Sverigedemokraternas valmanifest samt uttalanden från respektive partis partiledare under partiledardebatterna som hölls inför riksdagsvalet 2022. Studien har en kvalitativ ansats och vid analys av materialet har en kritisk diskursanalys tillämpats i syfte att identifiera de diskurser om kriminella och kriminalitet som bedrivs av respektive parti. Analysen resulterade i att fem diskurser som är med i konstruktionen av kriminella och kriminalitet identifierades hos de två partierna. Dessa namngavs: Migrationsdiskursen, Välfärdsdiskursen, Narkotika- och pengardiskursen, Ojämlikhetsdiskursen och Straffdiskursen. I diskurserna talade partierna om kriminella och kriminalitet som problem, dess orsaker och hur de bör hanteras i relation till andra samhälleliga aspekter och problem. Utifrån studiens resultat lyfts diskursens betydelse i samhället samt inom det sociala arbetet som praktik upp i och med diskursernas inflytande i konstruktionen av kriminella och kriminalitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur före detta kriminella kvinnor upplever samhällets attityder gentemot deras roll som kvinna och kriminell. Uppsatsen ämnar vidare att undersöka hur det utifrån kvinnors perspektiv kan anses vara skamfullt att begå brottsliga handlingar och på vilket sätt, samt bringa en ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell utifrån samhällets normativa förväntningar. För att besvara studiens syfte har det genomförts sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tidigare levt en kriminell livsstil för att ta del av deras känslor, upplevelser samt erfarenheter kring ämnet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Beckers stämplingsteori, Goffmans teori om stigma samt genusteorin doing gender. Teorierna bidrar med förståelse för hur könsroller konstrueras och upprätthålls samt hur kriminella kvinnor stigmatiseras till följd av att de inte lever upp till samhällets normativa förväntningar. Studiens slutsats är att kvinnorollen, och ännu mindre modersrollen, är förenlig med kriminalitet enligt samhällets normativa förväntningar. Att som kvinna begå brott och leva en kriminell livsstil har i studien visat sig vara associerat med en viss skam, dels från kvinnorna själva, dels från samhället. Detta empiriskt grundade fynd bidrar till att fylla kunskapsluckan med ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell i dagens samhälle.