Frågeställning: I vilken utsträckning finns det samband mellan konsumenter bosatta i Sverige och deras Gröna Köpintention under en pågående kris? Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenter bosatta i Sverige och deras Gröna Köpintention gentemot livsmedel under en pågående kris. Detta för att klargöra och analysera, samt ge en ökad förståelse kring ämnet. Metod: En kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign har använts för studien. Webbaserade enkäter användes för insamling av primärdata. För att öka arbetets validitet har enkätfrågorna tagits från tidigare forskning. Vidare genomfördes en pilotundersökning före publicering av enkäten. Det totala urvalet inkluderade 354 respondenter varav 6 bortfall. Slutsats: Studien visade att det fanns ett samband mellan svenska konsumenter och deras Gröna Köpintention under en pågående kris. Det framkom att Sociodemografiska egenskaper inte hade något samband med Grön Köpintention i en krissituation, med undantag för kön. Däremot fanns det ett samband mellan Attityd mot Beteendet, Subjektiv Norm och Upplevd Beteendekontroll mot Grön Köpintention under en kris. Respondenterna visade en positiv attityd gentemot Grön Köpintention vilket kan grundas i en uppåtgående trend gentemot en hållbar livsstil före krisen och en ökning av Gröna alternativ i butiker. Vidare kan krisen även ha gett konsumenter utrymme för att se över sina vanor och därav deras Gröna Intentioner. / Research question: To what extent is there a correlation between consumers living in Sweden and their green purchase intention during an ongoing crisis? Purpose: The purpose of this study is to examine consumers living in Sweden and their green purchase intention during an ongoing crisis. This to clarify and analyze the subject as well as contribute with further knowledge. Method: A quantitive approach with a cross-sectional design has been used for this study. Web-based surveys were used to collect the primary data. To increase the validity of this study, the survey questions were formed after previous research. Furthermore, a pilot-study was conducted prior to the publication of the survey. The total sample-size included 354 respondents, of which 6 were not in the criteria-range. Conclusion: The study showed that there was a correlation between Swedish consumers and their green purchase intention during an ongoing crisis. It emerged that socio-demographic attributes did not correlate with green purchase intention, with the exception of gender. However, there was a correlation between attitude towards behavior, subjective norm and perceived behavioral control towards green purchase intention during an ongoing crisis. The respondents showed a positive attitude towards green purchase intention, which can be based on an upward trend towards a sustainable lifestyle that has emerged prior to the crisis and an increase in green alternatives in stores. Furthermore, the crisis may also have given consumers space to review their habits and therefore their green intentions.

Titel: Småföretags möte med covid-19 - En kvalitativ studie om förändring av strategi vid kris Författare: Annie Johansson & Louise Åberg Handledare: Pia Nylinder Examinator: Petter Boye Institution: Ekonomprogrammet, Linnéuniversitetet i Kalmar. Introduktion: I början av våren 2020 spred sig viruset covid-19 över hela världen. Detta virus ha orsakat stora ekonomiska konsekvenser för bland annat företag i Sverige och de har svårigheter att klara sig ekonomiskt. Det finns emellertid bristande forskning om hur små företags tillämpning av strategi vid kris samt hur denna strategi förändras för att de ekonomiskt ska kunna gå runt. Speciellt vid en pandemi som covid-19 då det är första gången detta drabbar världen i modern tid. Det är ett unikt tillfälle att fånga upp små företagens agerande mitt i detta kaos. Syfte: Syftet med studien är att analysera om och hur småföretag i Sverige förändrar sin strategi till följd av covid-19 pandemin. För att kunna analysera detta kommer vi fokusera på hur företagen hanterar sin strategi när de är i kris i jämförelse med vilka strategier de hade innan krisen påverkade dem. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod där en växling mellan teori och empiri har nyttjats för att möjliggöra en justering av teorin för att matcha studiens riktning. En resebyrå, en camping samt en livsmedelsbutik har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer, vilket vi baserar vår empiri på. Intervjuerna har skett med personer som är kunniga inom området på sitt företag. Slutsats: Studien har visat att samtliga tre företag genomgår strategiförändringar i samband med covid-19 för att ekonomiskt klara av krisen. Resultatet visar även att företagen arbetar mer med en strategi som process än strategi som plan p.g.a. av det ökade behovet av flexibilitet. Även andra faktorer som bland annat kundfokus och tekniskt innovativa idéer skapar möjligheter för företaget att utveckla sig även i kriser. / Title: Small companies meets with Covid-19 - A qualitative study on changing strategy in crisis Authors: Annie Johansson & Louise Åberg Supervisor: Pia Nylinder Examiner: Petter Boye Institution: Bachelor of Science in Business and Economics, Linnaeus University, Sweden Introduction: In early spring 2020, the virus covid-19 spread throughout the world. This virus has caused great financial consequences for companies, among other, in Sweden and they have difficulties in managing financially. However, there is a lack of research on how small companies apply strategy in crisis as well as how this strategy changes in order to be economically viable. Especially in a pandemic like covid-19 when it is the first time this has hit the world in modern times. It is a unique moment to catch up with small businesses in the midst of this chaos. Purpose: The purpose of the study is to analyse if and how small companies in Sweden are changing their strategy in results of the covid-19 pandemic. In order to analyse this, we will focus on how the companies manage their strategy when they are in crisis to compare to the strategy they used before the crisis. Method: The study was conducted using a qualitative research method where an alternation between theory and empiricism was used to enable an adjustment of the theory to match the study's direction. A travel agency, a camping and a grocery store have been interviewed through semi-structured interviews, on which we base our empiricism. The interviews have taken place with people who are knowledgeable in the field at their company. Conclusion: The study has shown that all three companies are undergoing strategy changes in conjunction with covid-19 to financially cope with the crisis. The result also shows that the companies work more with a strategy as a process than a strategy as a plan, because of the increased need for flexibility. Other factors such as customer focus and technologically innovative ideas also create opportunities for the company to develop even in crises.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett stort samhällsproblem. Ett resultat av den fortskridande coronapandemin, och dess restriktioner som innebär individuella rörelsebegränsningar, är att kriminologer befarar en ökning av våld i nära relation i Sverige. Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida pandemin har resulterat i en förändring av antalet kvinnor som söker hjälp hos svenska kvinnojourer under våren 2020 och möjliga förklaringar till detta fenomen. Därigenom undersökning utforskades och konceptualiserades våld i nära relation i förhållande till coronakrisen. I förfarandet av studien användes en mixad design för att få en djupare och vidare förståelse för ämnet. Med en kvantitativ enkät kartlades nationellt huruvida 93 kvinnojourer runt om i Sverige uppfattar en eventuell förändring. Genom sex kvalitativa intervjuer återgav representanter för svenska kvinnojourer sina upplevelser. Resultatet visar på varierande uppfattningar om det har skett en förändring på belastningen sedan coronautbrottet i Sverige. Däremot delar alla informanter uppfattningen om att det faktiska relationsvåldet har ökat under krisen. Informanternas förklaringar till denna utveckling grundas i ett strukturellt perspektiv, men kopplas även till individuella faktorer som kan förstärkas under krisen och öka risken för våld i nära relation. / Intimate partner violence is a major issue in our society. As a result of the emerging Corona Virus Pandemic, and the restrictions this has placed upon individual mobility, criminologists have come to fear that the pandemic has caused an increase in violence against women in the Swedish society. The following study seeks to investigate whether the pandemic has led to changing numbers of women entering women’s shelters in the spring of 2020 and possible explanations of this phenomena. In doing so, the main objective is to evaluate and conceptualise intimate partner violence in relation to the crisis. In order to fully grasp both the width and depth of this issue, the preferable method of choice was a mixed design. To quantify the national perception, 93 respondents from different women’s shelters were surveyed. In addition, six qualitative interviews with various women’s shelters representatives were conducted. The result shows varying understandings whether the numbers of women seeking help has changed since the outbreak of the Corona Virus in Sweden. However, all of the informants share a strong belief that intimate partner violence has increased during the pandemic. The informants’ explanations for this development derives from a structural theoretical standpoint, while also pointing to individual factors that may be enhanced during the crisis and increase the risk of intimate partner violence.

Bakgrund: Det råder inga tvivel om att revisorn har en explicit funktion till att stärka redovisningens trovärdighet. I det sociologiska perspektivet kan vi även förstå revisorns funktion som en producent av komfort medan vi i det ekonomiskt rationella perspektivet ser revision som ett medel för att minska informationsasymmetri. Covid-19 har orsakat omfattande utmaningar bland både företag och revisorer, vilket lyfter frågan om hur olika aspekter i revisionen har påverkats av att revidera företag med en uttalad riskfaktor. Riskfyllda företag i denna studie avser företag som har fått en utfärdad going concern-anmärkning. Sådana bedömningar har varit svåra för revisorn under covid-19, mot bakgrund av den ovisshet som präglat pandemin. Av den orsaken var det intressant att undersöka om revisionsprocessen har förändrats under covid-19 genom att analysera om det skett en förändring av revisionsarvodet och längden för revisionsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringen av revisionsprocessen i samband med ökade risker i företag i en orolig samhällskontext. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär då vi undersöker om det skett någon förändring av revisionsarvodet och längden på revisionsprocessen under covid-19. För att besvara syftet har relevanta variabler från årsredovisningar inhämtas för att göra tre olika statistiska undersökningar. Syftet var att undersöka frekvensen av skillnader och samband mellan variablerna. Slutsats: Resultatet visar att det skett en förändring av revisionsarvodet under covid-19. Resultatet påvisade även att det inte skett en förändring av revisionsprocessens längd under covid-19, även fast det förelåg en viss samvariation mellan revisionsarvode och längden på revisionsprocessen. Resultaten har visat tendenser till att kunna förklaras och förstås med hjälp av informationsasymmetri och skapande av komfort. / Background: There is no doubt that auditors have an explicit function to strengthen the credibility of a firms’ accounting and reporting. In the sociological perspective it can be understood that auditors function as a producer of comfort, meanwhile in the economical rational perspective, auditors are a function to reduce information asymmetry. Covid-19 has caused extensive challenges for firms and auditors, which enlightens the issue of auditing troubled firms. Troubled firms are in this study referenced to firms that have been assessed with a going-concern opinion. Going-concern opinions was difficult for the auditors to review during Covid-19, in the light of the uncertainties that bear the stamp of the pandemic. For this reason, it was interesting to study if the audit effort had changed during covid-19 by analyzing the possible changes in audit fees and audit reporting lag. Purpose: The purpose of this study is to analyze the changes of audit effort in association to increased risk in firms in context to a crisis. Method: The study identifies with a quantitative orientation as it studies the changes of audit fees and audit reporting lag during Covid-19. In order to achieve the purpose of the study, pertinent variables from the firms’ annual reports have been obtained to perform three statistical analyses. The purpose was to study the changes between two years and the correlation between the two variables. Conclusion: The results suggest an increase in audit fees during Covid-19. The results also indicate no change in the length of audit reporting lag during Covid-19, even though a covariance between audit fees and audit reporting lag was identified to a certain extent. The results have shown to be understood with support by information asymmetry and establishment of comfort.

Under år 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilken kom att få förödande konsekvenser för samhället i stort. Med tanke på att det är sannolikt att världen i framtiden kommer att stå inför nya pandemier är det av stor vikt att organisationer kan ta lärdom av Covid-19 pandemin för att i framtiden kunna utveckla resilens. Begreppet resiliens innebär att kunna anpassa och återhämta sig efter den förändring en pandemi innebär, för att kunna hantera den bättre. För att kunna utveckla resiliens är en viktig del det proaktiva arbetet. Syftet med denna rapport är därför att med grund i resiliens- och krishanteringsteori studera hur Region Östergötland förberedde sig för att hantera Covid-19 pandemin. För att kunna genomföra detta har åtta respondenter deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Samtliga informanter har alla på ett eller annat sätt arbetat med beredskap inför kriser och pandemier i Region Östergötland. Intervjuerna transkriberades och data analyserades i enlighet med analysmetoden tematisk analys. Sju övergripande teman identifierades.      · Framgångsfaktorer     · Att förstå vad en pandemi innebär     · Dynamiskt förhållningssätt     · Ogenomtänkta förutsättningar     · Avvikelser från arbetsordning     · Samverkan     · Stabsläge  Utifrån dessa teman kan vissa slutsatser kring Region Östergötlands beredskapsarbete inför Covid-19 pandemin dras. Vissa aspekter var väl förberedda medan det finns förbättringspotential gällande andra. De framgångsfaktorer som identifierats är främst hur man planerat för att öka antalet vårdplatser samt bemanna dessa. Även ledningsstrukturen vid förhöjd beredskap har varit en stabil grund under Covid-19 pandemin. De områden där rapporten kommit fram till att det finns förbättringspotential är kopplade till det långa händelseförlopp som Covid-19 pandemin har inneburit samt ett ökat behov av ett helhetsperspektiv.

Bostadsmarknaden är en marknad i ständig förändring. Flera faktorer såsom populationstillväxt, bostadsideal och kriser påverkar planerandet och genomförandet av nya bostäder och dess utveckling.I samhällelig förändring, utveckling och planering är bostadsmarknaden en stor del. I en fungerande samhällsplanering krävs det att det planeras för hur dagens, och framförallt morgondagens bostäder ska se ut efter människans behov, ideal och ekonomiska möjligheter.  Denna studie undersöker hur bostadsmarknaden har påverkats av en händelsebaserad kris – Covid-19. Teorier och tidigare forskning har tagits i beaktning för att kunna genomföra denna studie på ett trovärdigt vis. Det resonerades fram till att detta ämne skulle undersökas eftersom bostadsmarknaden är en stor del av den generella samhällsplaneringen, samt ett ständigt aktuellt ämne. Om nu mer aktuellt än någonsin tidigare. Syftet med studien är därigenom att konkretisera för hur bostadsmarknaden och planeringen av den har förändrats av en händelsebaserad kris; med utgångspunkt i Covid-19. För att undersöka detta har tre frågeställningar formulerats.  Studiens frågeställningar är följande.       Hur har bostadsmarknaden i Sveriges städer och tätorter utvecklats under Covid-19? Har invånarna i Sveriges bostadsideal sett till geografiskt läge och funktion förändrats under Covid-19? Vilka begränsningar/möjligheter har Covid-19 lett till vad gäller planerandet och genomförandet av nyproduktioner i Sveriges städer med utgångspunkt i Karlstad?  Undersökningen har kunnat genomföras utifrån tidigare forskning och en kombinerad metod. En kombinerad metod som tillvägagångssätt innebär att det både har använts kvalitativa och kvantitativa metoder för att nå studiens resultat. Den kvalitativa intervjun genomfördes för att kunna ta del av en djupare analys om hur bostadsmarknaden har förändrats under denna period. Intervjupersonen är verksam inom fastighetsbranschen och har erhållit lång erfarenhet. Den kvantitativa forskningen gjordes för att kunna få en bild av bostadsmarknadens utveckling sett över hela landet, i både storstad och mindre tätort. De tillfrågade respondenterna i den kvantitativa forskningen var alla fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarassistenter.  Slutsatsen av studien är att bostadsmarknaden till stor del har påverkats av Covid-19 och att bostadens roll för människan har blivit allt mer central. / The real estate market is a market in constant change. Several factors such as population growth, housing ideals and crises affect the planning and implementation of new housing and its development. In social change, development and planning, the real estate market is a large part. In a functioning community planning, it is required that it is planned for how today's and especially tomorrow's homes will look according to human needs, ideals and economic opportunities. This study examines how the real estate market has been affected by an event-driven crisis - Covid-19. Theories and previous research have been taken into account in order to carry out this study in a credible way. It was concluded that this topic should be investigated because the real estate market is a constantly current topic, if now more relevant than ever before. Also, because the real estate market is a large part of the general urban planning. The purpose of the study is there for to concretize how the real estate market and the planning of it have been affected by an event-driven crisis with a starting point in Covid-19. Three following issues have been phrased to examine this topic. The issues of this study are the following.   How has the real estate market in Sweden's cities and towns developed during Covid-19?  Have the inhabitants of Sweden's housing ideal in terms of geographical location and function changed during Covid-19?  What limitations/opportunities has Covid-19 led to in terms of planning and implementation regarding new productions in Sweden with an outset in Karlstad?  The survey has been able to be carried out based on previous research and a combined method. A combined method as an approach means that both qualitative and quantitative approaches have been used to achieve the results of the study. The qualitative interview was conducted to get a deeper analysis of how the real estate market has changed during this period. The interviewee is active in the real estate industry and has years of experience. The quantitative research was done to be able to get a bigger picture of the development of the real estate market across the country, in both large cities and smaller towns. The respondents surveyed in the quantitative research were all real estate agents or real estate assistants. The conclusion of the study is that the real estate market has been affected by Covid-19 in large term and that the home has become increasingly more central in human life.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse Systembolagets har haft för fem småskaliga vinimportörer i Sverige under coronapandemin. Studien ville även undersöka hur coronapandemin påverkat vinimportörernas försäljning samt vilka lärdomar vinimportörerna tar med sig av coronapandemin i sitt framtida arbete.  Studien genomfördes genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem småskaliga vinimportörer i Sverige. Syftet med intervjuerna var att lyfta de småskaliga vinimportörernas berättelser om hur de hanterat coronapandemin. Det empiriska materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i två teman – Vinimportörernas föreställning om Systembolaget och Passionen hos vinimportörer.  Resultatet visade att Systembolaget haft en stor betydelse i småskaliga vinimportörers hantering av coronapandemin. Importörerna som aktivt skiftat sin försäljning från restaurang till Systembolaget har kunnat rädda företagens ekonomi trots en kraftig minskad restaurangförsäljning. Vinimportörerna lärdomar av pandemin var en ökad krismedvetenhet, ett värde i att snabbt justera sin affärsmodell och att sprida riskerna i verksamheten. Genom att ha kunskap om processen av vinförsäljning till Systembolaget samt en förmåga att snabbt justera sin försäljning från restaurang till Systembolaget, föreslår studiens författare att småskaliga vinimportörer vara bättre förberedda inför framtida pandemier. / The purpose of this study was to investigate the importance of Systembolaget for five small-scale wine importers in Sweden during the corona pandemic. The study also wanted to examine how the corona pandemic has affected the wine importers sales and their learnings from the corona pandemic.  The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with five small-scale wine importers in Sweden. The purpose of the interviews was to highlight the small-scale wine importer’s stories of how they handled the corona pandemic. The empirical data was analyzed through thematic analysis and resulted in two themes – The wine importers perception of Systembolaget and the passion of wine importers.  The results show that Systembolaget had great importance in the small-scale wine importers’ handling of the corona pandemic. The importers who actively shifted their sales from restaurants to Systembolaget had been able to save their companies’ financial results despite a reduction in restaurant sales. The wine importers learnings from the pandemic were an increased crisis awareness, the value of quickly adjusting their business model and spreading the risks in their business. By having knowledge of the process of wine sales to Systembolaget and an ability to quickly adjust their sales from restaurants to Systembolaget, the study’s authors suggest that small-scale wine importers can be better prepared for future pandemics.

Revision har förekommit under tusentals år och professionen har utvecklats mycket under tiden som gått även om grundläggande drag förblivit det samma. Revision handlar om att granska finansiella rapporter och har därför en viktig roll i samhället, vilket medfört krav på trovärdighet och oberoende i revisionsarbetet. Samtidigt som grunderna måste hållas konstanta så påverkas revisionen av olika omvärldsfaktorer. En av dessa omvärldsfaktorer är digitalisering som är en världstrend som även spridit sig till revision. Tidskrävande och monotona moment ersätts med digitala verktyg för att effektivisera och höja kvalitén på revisionen. Digitaliseringen av revision gör det även möjligt att arbeta på distans, vilket blev aktuellt under våren 2020 då Covid-19 pandemin drabbade världen. Covid-19 pandemin skapade en global kris som bland annat påverkade revisionsbranschen. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisionsbyråers och revisorers uppfattningar av Covid-19 krisens inverkan på digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studien har utgått från institutionell teori och Unified Theory of Acceptance and use of Technology och har med hjälp av tidigare forskning inom digitalisering av revision kunnat identifiera fem olika digitaliseringsområden Artificiell intelligens, Big data, Teleworking, datainsamling & kundutveckling och alternativa medel för kontrollinventering. Dessa har satts i förhållande till studiens empiri för att skapa förståelse om hur covid-19 krisen påverkat digitaliseringen inom revisionen i Sverige. Studiens empiri utgörs av tre semistrukturerade intervjuer med revisorer och en dokumentstudie där årsredovisningar för 2018/2019 och 2019/2020 studerats från fem revisionsbyråer i Sverige. Studiens slutsatser är att ett institutionellt tryck lett till att digitalisering inom revision ökat främst med anledning av ökat på grund av de regleringar och restriktioner som förelegat. Dessa förändringar är bland annat teleworking som har såväl negativa som positiva upplevelser, nya granskningssätt vid inventering som också har blandade upplevelser, övergång till digitala möten, vilket upplevs som positivt. Samt en ökad möjlighet att använda analysverktyg vilket upplevs som positivt.

On March 18, 2020, colleges and universities closed as a measure to reduce the spread of the Covid-19 virus, and thus both teachers and students were quickly notified that lecture would be carried out at a distance. One year later, telework is still a fact, the rapid readjustment has become a protracted crisis. This study aims to investigate how job satisfaction among teachers has been affected as a result of working remotely. The study aims to contribute with an insight into how an extensive crisis as well as forced telework affects employees. The study hopes to shed some light on what leaders within the University need to offer, to maintain job satisfaction during telework as well as in a crisis. The study was conducted using a qualitative method, with 18 semi-structured interviews, with teachers at the University of Borås and Jönköping. The collected material has then been analyzed and structured using a thematic content analysis. The study's results indicate that distance work has both positive and negative effects. The positive effects are described, among other things, as reduced commuting and increased insight into digital tools, which may facilitate and improve traditional teaching. The results further show that the main negative effect is social isolation, which arises as an effect of the physical distance. Social isolation leads to lack of social contact with colleagues and students. Furthermore, the social isolation entails an increased workload, the work itself is described as boring in comparison to the traditional working environment. The interaction with students is reduced when the lectures are carried out digitally, which is reported to have a negative effect on some learning elements. The telework in its forced shape, leads to an increase in requested emotional support than in studies who have studied the effect of voluntary telework. The results also show that job satisfaction is currently relatively unchanged, however, this is considered to be due to the fact that the situation is still seen as temporary. The teachers point out that if they thought that teleworking was the new normal, their job satisfaction as well as motivation would have decreased. The study concludes that the lack of social contact with both colleagues and students has led to teachers experiencing increased fatigue. Thus, the study shows that teachers are in need of recovery, as well as increased support, regardless if the education returns to campus during the fall or not. / Den 18:e mars 2020 stängde högskolor och universitet som en åtgärd för att minska smittspridningen. Undervisningen ställdes snabbt om från fysisk till distans, 1 år senare är distansundervisningen fortfarande ett faktum, en snabb omställning har blivit en långdragen krissituation. Studien syftar att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka hur arbetstillfredsställelsen hos lärare inom Högskolan har påverkats till följderna av distansarbetet. På så sätt syftar studien till att bidra med insikt i hur en omfattande krissituation, såväl som ett påtvingat distansarbete påverkar lärare inom Högskolan. Studien har använt sig av en kvalitativ metod, med 18 semistrukturerade intervjuer med lärare vid Högskolan i Borås och Jönköping. Det insamlade materialet har analyserats samt struktureras med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar att distansarbetet medfört såväl positiva som negativa effekter. Det positiva effekterna beskrivs bland annat vara minskad pendling samt ökad insikt i digitala verktyg, vilket kan komma att underlätta och förbättra den traditionella undervisningen. Resultatet visar vidare att den främsta negativa effekten är den sociala isolationen, vilket är en effekt av den fysiska distansen. Den sociala isolationen resulterar i brist på kontakt med kollegor och studenter. Vidare har distansarbetet medfört en ökad arbetsbelastning, att arbetet upplevs tråkigare samt att interaktionen med studenterna går förlorad, vilket anses påverka läromomentet. Det påtvingade distansarbetet har visat sig leda till att ett emotionellt stöd efterfrågas i högre utsträckning än vid ett frivilligt distansarbete. Resultatet visar vidare att att arbetstillfredsställelse i dagsläget är relativt oförändrad, dock anses det bero på att situationen fortfarande ses som tillfällig. Lärarna poängterar att om de trodde att distansarbetet var det nya normala hade deras arbetstillfredsställelse såväl som motivation minskat. Studiens slutsats poängterar att bristen på social kontakt med såväl kollegor som studenter har lett till att lärarna upplever en ökad trötthet. Därmed påvisar studien att lärarna är i behov av återhämtning, såväl som ökat stöd - oavsett om undervisningen går tillbaka till campus i höst eller inte.

Att vara en ledare kan vara svårt, även under normala förhållanden. Att vara en ledare under en kris ställer ledaren inför ytterligare utmaningar. Vi befinner oss just nu mitt i en kris, en pandemi orsakad av sjukdomen Covid-19. Pandemin har resulterat i restriktioner, som avråder folk från sådant som kan sprida smittan, såsom resor eller trängsel. Detta har resulterat i att hotellbranschen lidit svåra nederlag i form av sviktande kundunderlag. Ledare i den svenska hotellbranschen befinner sig just nu mitt uppe i en kris, där de ska navigera sin personal och sin organisation ut ur detta. Syftet med uppsatsen är att studera ledarskapet i en bransch som befinner sig i kris. I detta fall är det den svenska hotellbranschen under påverkan av Covid-19-pandemin. Uppsatsen har gjorts med en kvalitativ undersökning, i form av semistrukturerade intervjuer med ledare inom den svenska hotellbranschen. På grund av det speciella läget har intervjuerna genomförts digitalt med ledarna. Intervjuerna transkriberades, för att sedan kunna användas i analys tillsammans med tidigare forskning och teorier. Studiens slutsats är att alla kriser är till viss del unika i hur de utspelar sig vilket innebär att även krishanteringen skiljer sig. Även om det här är en helt ny kris som organisationerna har ställts inför så stämmer resultatet med tidigare forskning överens till stor del. Ingen av organisationerna har haft någon krisberedskap för att kunna hantera detta men har ändå till viss del haft nytta av tidigare erfarenheter. Organisationerna har behövt struktur och vara flexibla och anpassningsbara för att kunna fungera vilket ställt stora krav på ledarskapet. / Being a leader is considered a difficult task, even under normal circumstances. Being a leader in times of a crisis means the leader is faced with further challenges. Right now, we are in the middle of a crisis, a pandemic caused by the viral infection Covid-19. The pandemic has resulted in restrictions that advise against activities that could spread the disease, such as travelling or being in crowds. Due to this, the hotel industry has suffered great losses in the form of a lacking customer base. The leaders of the Swedish hotel industry are in the midst of a crisis, where they are trying to navigate their staff and their organisation out of it. The purpose of the thesis is to study leadership in an industry facing a crisis. In this case, the Swedish hotel industry during the impact of the Covid-19 pandemic is being studied. The thesis has been conducted with qualitative research, in the form of semi structured interviews with leaders from the Swedish hotel industry. Due to the special situation, the interviews have been held digitally. The interviews were transcribed, to then be used in the analysis with earlier research and theories. The conclusion of the study is that all crises to some extents are unique regarding how they play out, which means that the crisis management differs as well. Even if this is a new type of crisis that the organisations now are facing, the result of earlier research holds up to a large extent. None of the organisations have had a crisis readiness to cope with this but have still benefited from earlier experiences. The organisations have required structure as well as flexible and adaptive to be able to function which in turn has put strain on the leadership.