Syftet med studien var att undersöka hur socionomer påverkas emotionellt av att arbeta med klienter i kris och sorg. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte. Vi har genomfört fem intervjuer. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, dessa bestod av emotionsteori, affektteori och begreppet dramaturgisk stress. Resultatet visade att det finns en emotionell utmaning i att arbeta som socionom. Samtliga respondenter berättade att de ibland upplevde svårigheter i att hantera känslor som uppstod vid möten med klienter i kris och sorg. Flera av respondenterna vittnade om att de vid flera tillfällen tagit med sig arbetet hem och omedvetet påverkats av sitt arbete. Majoriteten ansåg att det var viktigt att ha stöd på arbetsplatsen. Detta stöd beskrev oftast som professionell och kollegial handledning för atthantera och härbärgera de känslor som uppstått i arbetet. Majoriteten av respondenterna berättar också om hur bra de trivs på sin arbetsplats och att arbeta med emotionellt krävande arbete. Detta på grund av deras drivkraft till att hjälpa människor och se vilken förändring de kan göra för sina klienter. / The purpose of the study was to examine how social workers are emotionally affected by working with clients in crisis and grief. We used a qualitative research method to best answer our questions and achieve our purpose. The results were analyzed and interpreted using our theoretical perspectives, these consisted of emotional theory, affect theory and the concept of dramaturgical stress. The results showed that there was an emotional challenge in working as a social worker. All respondents said that they sometimes experienced difficulties in dealing with emotions that arose during meetings with clients in crisis and grief. Several of the respondents narrated that on several occasions the respondents took their work home and were unknowingly affected by their work. The majority considered it important to have support in the workplace. This support was often described as professional and collegial guidance for managing the emotions that arose at work. The majority of the respondents also talked about how rewarding it felt to see change in their clients and to help people. They explained that helping others is their motivation for working with emotionally demanding work.

Introduktion: Covid-19-pandemin har medfört oöverträffade förändringar i hur vi lever och interagerar med varandra. Införandet av restriktioner som syftade till att kontrollera spridningen av viruset har haft djupgående konsekvenser för fall av våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka konsekvenser införandet av restriktioner och lockdown’s till följd av Covid-19 fick för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod: Som metod för denna studie användes en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar att restriktionerna och nedstängningarna på grund av Covid-19-pandemin förvärrade flera faktorer och konsekvenser för kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt skapade nya negativa konsekvenser. Resultaten är strukturerade i tre huvudkategorier. Kategori ett (1): förändringar i utsatthet för våld, med underkategorierna ekonomiskt våld, fysiskt våld, sexuellt våld och psykiskt våld. Den andra kategorin (2): kvinnors hälsa, med underkategorierna psykosomatiska konsekvenser, fysiska konsekvenser samt förlust av mening och sammanhang. Den tredje kategorin (3): hjälp och stöd, med underkategorierna svårigheter att fly, svårigheter att söka och få hjälp samt förändringar i hjälp- och stödorganisationer. Konklusion: Covid-19-pandemin avslöjade den skuggpandemin som återspeglas i en avsevärd ökning av negativa konsekvenser för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Optimistiskt sett är detta en möjlighet att förbättra den nuvarande situationen och sätta våld i hemmet i centrum för nationell och internationell politik.

Under de senaste åren har marknaden präglats av flera kriser, som den globala finanskrisen, Covid-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina. Dessa kriser är inte de första och inte de sista som samhället kommer att möta. Kris har fått en förstärkt innebörd och företags krishantering kan vara avgörande för fortsatt överlevnad. Hanteringen av kriser involverar ofta företagens förmåga att hantera förändringar. Syftet med studien är att öka förståelsen för krishanteringens faktorer och funktioner som en cirkulär process för det organisatoriska lärandet. Genom att studera upplevelser och erfarenheter ur ett ledningsperspektiv före, under och efter en kris önskar författarna bidra till forskningen beträffande de faktorer och funktioner som kan öka möjligheten till ett organisatoriskt lärande. Studien undersöker krishanteringsprocessen i företag inom klädbranschen, respondenterna i denna studie berättar att företagen har krisberedskap och krishantering inom företagen. Men att ingen kunde förutspå en kris som pandemin eller hade en krisplan för att kunna hantera dess omfattande effekter. Genom att undersöka, utifrån ett ledningsperspektiv, upplevelser och erfarenheter i samband med pandemin och att studera krishanteringen som en cirkulär process önskas ge en djupare förståelse för hela processen samt de förändringar och lärdomar en krishantering kan ge. Resultatet av studien visar på att gränsen mellan efterkris och förkris suddas ut vilket tyder på att krishanteringen är en cirkulär process. Företag kan dra lärdomar från en krishantering som pandemin innefattar. Resultatet visar också på tre viktiga faktorer som i sin tur påverkar krishanteringens funktioner. / Several years have characterized the market with crises such as the global financial crisis, the Covid-19 pandemic and the ongoing war in Ukraine. These crises are not the first and not the last that society will face. Crisis has gained an enhanced meaning and companies' Crisis Management can be decisive for continued survival. The management of crises often involves the ability of companies to manage change. The purpose is to increase understanding of the factors and functions of Crisis Management as a circular process for organizational learning. By studying experiences and experiences from a leadership perspective before, during and after a crisis, the authors wish to contribute to the research regarding the factors and functions that can increase the possibility of organizational learning. The study examines the Crisis Management process in companies in the clothing industry, the respondents in this study say that the companies have crisis preparedness and Crisis Management within the companies. But no one could predict a crisis like the pandemic or crisis plan to be able to manage its extensive effects. By examining, from a management perspective, experiences and experiences in connection with the pandemic. By studying Crisis Management as a circular process, it is desired to provide a deeper understanding of the entire process as well as the changes and lessons learned and Crisis Management can provide. The results of the study show that the boundary between post-crisis and pre-crisis is blurred, which shows that Crisis Management is a circular process. Companies can learn lessons from Crisis Management that includes the pandemic. The result also shows three important factors that affect the functions of Crisis Management. This study is written in Swedish.

Syftet med studien var att skapa ökad kunskap om förskollärares syn påförhållningssätt, strategier och utmaningar med att möta barn i sorg på förskolan. Studien undersökte hur handlingsplanen fungerade som vägledning för förskollärare i krissituationer. Studien grundade sig i kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet visade att förskollärare hade stora kunskaper i hur man bemöter barn isorg men också att förskollärare upplevde utmaningar med att lita på att de handlade rätt i möten med barn i sorg. Resultatet visade att förskollärarna upplevde en brist på utbildning och insikt i förskolans handlingsplan. Resultatet visade också att kris- och sorglådor användes som ett arbetsverktyg i verksamheten. / The purpose of the study was to create increased knowledge about preschool teachers' views on approaches, strategies, and challenges in dealing with children in grief at preschool. The study investigated how the crisis management plan functioned as guidance for preschool teachers in crisis situations. The study was based on qualitative interviews with preschool teachers. The results showed that preschool teachers had great knowledge of how to deal with children in grief, but also that preschool teachers experienced challenges in trusting that they acted correctly in meetings with children in grief. The results showed that the preschool teachers experienced a lack of training and insight into the preschool's crisis management plan. The results also showed that crisis and grief boxes were used as a working tool in the activities of the preschool.

Det har gått över ett år sedan viruset Covid-19 klassificerades som en pandemi i världen. Händelsen har förändrat vårt sätt att leva, på ett sätt som vi inte hade en aning om innan. Restriktioner, rekommendationer och nya lagändringar har abrupt implementerats i samhället. Genom att stanna hemma från vardagliga aktiviteter som skola och jobb, liksom att begränsa antalet personer i sin närhet, skulle sociala möten minska och viruset därmed hämmas. Viruset finns dock fortfarande omkring oss och vi fortsätter att anpassa oss. Syftet med studien är att undersöka hur behovet av offentliga platser har förändrats under covid-19-pandemin och om dessa behov möts av stadsutformningen i Stockholm. Vidare undersöks om det är möjligt att skapa en tät stadsbebyggelse som främjar social hållbarhet och som fungerar i kristider. Stadsplaneringsideal förändras över tid och i detta nu ligger betoningen på mångfald, hållbarhet och stadsmässighet. Områdena Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Liljeholmskajen i Stockholm ligger till grund för undersökningen eftersom dessa är uppförda under samma tid och präglas av liknande stadsplaneringsideal. Metoden som har använts i studien utgörs av enkäter, en kvalitativ områdesanalys och intervjuer med boende i respektive område. Studien visar att varken de nationella rekommendationerna eller stadens egna visioner för utformning av nya stadsbyggnadsprojekt har beaktats någon högre grad i de undersökta områdena. Låg prioritering av grönområden och parker är ett exempel, ytor för barn är ett annat, vilket framkommer av de kvalitativa områdesanalyserna. Enkätresultatet från områdesundersökningen stöder tidigare studier som visar att människor använder rekreationsområden, som parker och grönområden, i större utsträckning under pandemin. Utbudet av service i närområdet verkar också spela en större roll under pandemin. En slutsats är att den upplevda tätheten bör prioriteras i stadsplaneringen för att skapa socialt hållbara stadsmiljöer. Genom att inkludera multifunktionalitet i formandet av allmänna platser tror vi att temporära samhällsförändringar och krav lättare kan mötas. / It has been over a year since the cov-sars-19 virus was categorised as a pandemic across the world. It has changed our way of living in a way we did not see coming. Restrictions, recommendations and laws were rapidly introduced in society. By staying home from everyday activities such as school and work, as well as reducing the amount of people one meets, gatherings would be reduced, and the virus could be fought. Yet, we are still trying to adapt. The aim of this study is to analyse the new needs of public spaces during the pandemic and whether the built environment in Stockholm meets those expectations. Further, it seeks to examine whether it is possible to create an urban agglomeration while focusing on a socially sustainable environment that would also be suitable during times of crisis. City planning changes over time and forms new ideals and principles. Currently, diversity, sustainability, and urbanity are important ways of thinking about city planning. Therefore, this study has focused on three areas in Stockholm: Hammarby Sjöstad, The Stockholm Royal Seaport, and Liljeholmskajen. Those areas are all the result of the same way of planning. The methods used in this study are questionnaires for each area, as well as a qualitative analysis and interviews. Despite the existence of national recommendations and visions for planning new urban areas, it appears that there is a difference in how they have been taken into consideration for the areas in this study. Between the areas, there is an obvious difference in the implementation of green areas, playgrounds, and parks, among other things. This observation emerges from the results of the questionnaires, as well as from the theory. A distinct pattern of much greater use by residents of recreational areas such as parks and other green spaces than before the pandemic can also be observed. This is a result of needing spaces in the city where distancing is possible. The neighborhood and its supply of services tends to play a bigger role during the pandemic. The study concludes that to be able to create socially sustainable environments, it is important to focus on the perceived density in city planning. By incorporating multifunctionality in the form of public spaces, we believe temporary changes and demands can more easily be met.

Oatly and the Blackstone Crisis: A Rhetorical Analysis of Crisis Management on Instagram This study looks into the crisis that arose when Oatly announced Blackstone as their new investors. With their new investors Oatly got a backlash with a lot of criticism for the new investment, which affected Oatlys image as a sustainable company. We examine how the crisis was handled on Instagram, both by analyzing Oatly's posts and their response to recipient ́s comments. The purpose of the study is to examine Oatlys crisis management on Instagram during the Blackstone crisis. With rethorics and Image Repair Theory as a theoretical framework and the rhetoric analysis model of Renberg as method, we have been able to examine what strategies Oatly used in their communication on Instagram during the Blackstone crisis. The results showed that Oatly used different strategies in their Instagram post and in their comments to try to handle the crisis, maintain consumers' trust and save the company's reputation. Our conclusion of the study summarizes the strategies Oatly uses in their communication and discusses the importance of companies using distinct strategies on social media during a crisis.

The aim of this study was to examine and analyze the changing motives for moving during the COVID-19 pandemic. Two research questions were formulated to achieve this objective: What were the motives for moving among private individuals in Sweden during the pandemic? How have real estate agents in Skåne perceived changes in behavior among sellers and buyers during the same period? To address these questions, a qualitative method was employed, involving semi-structured interviews with real estate agents across various locations in Skåne. Additionally, a quantitative method was utilized through digital surveys administered to individuals nationwide. The findings of the study revealed that people's motives for moving were subject to consideration and had indeed changed during the pandemic. Real estate agents reported a more substantial shift in the reasons behind people's decisions to move compared to what was indicated by the survey results. The survey study indicated that the most significant change observed in moving patterns was that more young people chose to pursue studies during the pandemic, in contrast to previous years. Conversely, real estate agents believed that changes in residential and area-specific preferences, as well as financial gain, were the most prominent factors. Ultimately, the study demonstrated that the COVID-19 pandemic had various impacts on the housing market, and the perceptions of real estate agents did not entirely align with the survey results, this only indicates divergent impressions of the same market.

Global experiences show that predicting instances of violence in the school environment is impossible. Hence, it is crucial that personnel and management maintain mental and organizational readiness encompassing a range of proactive measures to face and handle such instances. Contemporary research in this field serves to identify key factors in how effective crisis and security management can be used as a safeguarding tool for our schools. This essay serves to scrutinize and understand management efforts in implementing successful strategies, using two primary schools in southern Sweden. To conduct the inquiry, I have utilized semi-structured interviews with principals supplemented by relevant literature, implementation theories and Wilhelm Agrell’s model. I conclude that both schools embody aspects from complex and varied incidents with a base core model that provides structure. In large, I find that successful efforts, in part, can be attributed to regular rehearsals, exercises and discussions which form a core readiness. This essay intends to serve as an effective guidance tool for principles and school authorities, along with other relevant stakeholders involved in school crisis security management.

Syfte Syftet med studien är att bidra till en fördjupad förståelse för om och hur stora företag har förändrat sina formella styrmedel under covid-19 och på vilket sätt företagen har tagit lärdom om styrmedlen till tiden efter krisen. Metod Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre olika företag. Valet av respondenter grundade sig i ett subjektivt och kriteriestyrt urval. Det praktiska arbetet presenteras genom transparenta och noggranna metodbeskrivningar. Slutsats Studien visar att inga större förändringar har skett i de formella styrmedlen till följd av covid-19. Resultatet påvisar att det har skett tillägg snarare än förändringar i de redan existerande processerna och rutinerna för att kunna bemöta den osäkra marknaden som covid-19 orsakat. Etablerade arbetssätt och stark position på marknaden lyfts som huvudsakliga förklaringar till resultatet. / Purpose The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of whether and how large companies have changed their formal control systems during covid-19 and in what way the companies have learned from the formal control systems till the time after the crisis. Method The study is based on a qualitative method where the datacollection took place through semi-structured interviews with seven respondents from three different companies. The respondents were based on a subjective and a criteria-driven selection. The practical work is presented through transparent and accurate method descriptions. Conclusion The study shows that no major changes has been done with the formal control systems because of covid-19. The result shows that there have been additions rather than changes to the already existing processes and routines in order to respond to the uncertain market caused by covid-19. Established working methods and strong position in the market are highlighted as the main explanations to the result.

Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata regressionsanalyser.Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris. / The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes.Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.