In early January 2018, the clothing company H&M released a new collection for children. One of the sweaters in the collection was printed with the text "Coolest monkey in the jungle". The shirt was worn by a dark-skinned child and H&M was accused of racism. This is because the word "monkey" has historically been used as a racist slur to downgrade dark-skinned people. Throughout the scandal H&M has published an official press release, as well as a number of posts on social media, each of which affects the scandal. The purpose of the study is to analyze H&Ms crisis communication with regard to the strategies they used during the shirt scandal. The main question of the study is how did H&M's crisis communication express itself in text during the shirt scandal. The theories used in the study are William Benoit's image repair theory (2014) and Timothy Coombs Situational crisis communication theory (2007), abbreviated SCCT. The methods used are a qualitative content analysis, text analysis and a rhetorical analysis. The qualitative content analysis is based on the chosen theories, so that the survey can extract the underlying message that H&M wants to convey. While the text analysis processes the text itself and how the company wants the reader to perceive the message and how H&M’s texts interact with each other. The rhetorical analysis contributes to a deeper understanding of the text's underlying message and structure with the actual text as a starting point. The rhetorical analysis is done by analysing the text’s structure with the rhetoric disposition scheme as a starting point. H&M’s crisis communication is in this case related to what is proposed in the strategic theories of crisis communication. The main crisis communication strategies used by H&M were admitting responsibility, asking for forgiveness and corrective actions. The rhetoric analysis has shown that the press release and posts on social media have different functions. The press release make greater importance to the structure of the disposition scheme, while the social media posts rather contain certain parts, for example, a greater focus on pathos and the preparatory of counter arguments while communicating to individuals rather than the public.

Krisberedskap är ett aktuellt ämne som ur individperspektiv främst rör den egna förmågan att tillgodose sina grundläggande behov av vatten, värme, mat, kommunikation och medicin i minst 7 dygn om en kris inträffar. Detta ställer krav på individers medvetenhet och kunskap om kris och krisberedskap. Det saknas forskning på området och de studier som finns visar att medvetenheten och kunskapen är låg. Studiens syfte är att undersöka högskolestudenters oro för att en kris ska inträffa, deras kunskap och medvetenhet om kris och krisberedskap samt vilken beredskap studenter har att hantera en kris och eventuella samband mellan dessa. En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Resultatet visar att studenternas medvetenhet och kunskap om kris och krisberedskap är låg. Studenterna har störst oro för att en terroristattack ska ske och anser det troligt att en terroristattack kan inträffa inom fem år. Generellt är dock studenternas oro för att en kris ska inträffa låg. T-test genomfördes för att undersöka eventuella samband och skillnader i krisberedskap utifrån grad av kunskap och medvetenhet. Inga signifikanta samband eller skillnader påvisades. Studiens resultat diskuteras i relation till teorierna Health belief model och Theory of planned behaviour. Då kris och krisberedskap är ett aktuellt men obeforskat ämne rekommenderas vidare studier.

Kapitalstrukturen betyder hur ett företag väljer sin sammansättning av skuldsättning och eget kapital, och de finansiella teorierna är framtagna ur de större företagens perspektiv. Små och medelstora företag (SME) utgör ungefär 99 % av alla företag i Sverige, och det är därför viktigt att förstå hur dessa företag väljer sin kapitalstruktur. I perioder av ekonomisk recession kan tillgången på kapital bli problematisk för företag av olika anledningar. Generellt sparar landets befolkning på sina pengar, vilket implicerar en lägre tillförsel av kapital till företagen. Långivarna tenderar också att vara mer återhållsam gällande kreditgivning. SME kommer därmed att ha en lägre tillgång till externt kapital, och detta är mer problematiskt för dessa företag eftersom deras relation med långivarna tenderar att involvera högre grader av agentkostnader och informationsasymmetri. Hur dessa mindre företags kapitalstruktur påverkas av en ekonomisk krisperiod är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Således är denna studies fokus att undersöka hur SME:s kapitalstruktur i Sverige påverkas av en ekonomisk krisperiod.Studien innefattade 79 916 SME i Sverige under perioden 2007 till 2015, och den analyserade krisperioden är finanskrisen som varade åren 2008 och 2009. För att kunna utröna krisens påverkan på företagens kapitalstruktur problematiserades olika faktorer som hade en relation till denna. Kapitalstrukturen omfattade företagens totala skulder och en uppdelning av dessa i kort- respektive långfristiga skulder. Faktorernas relation till de kort- och långfristiga skulderna var grunden för att studera eventuella förändringar under ekonomisk recession. De totala skulderna användes för att ge ytterligare stöd i analysen. De faktorer som inkluderades i denna studie var: likviditet, lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxtmöjligheter, storlek, den alternativa skatteskölden, räntespread och slutligen den faktor som var av primärt intresse – ekonomisk kris. För att testa detta empiriskt skapades modeller utifrån två olika linjära regressionsmetoder, varav den ena hade fixerade effekter. Modellerna med fixerade effekter var de bestämmande för studiens utfall. Studien visade empiriskt att krisens påverkan på SME:s kapitalstruktur var att företagen hade en högre skuldsättningsgrad under krisperioden. Mer specifikt indikerade resultaten på att företagen hade en högre grad av kortfristiga skulder under den ekonomiska recessionen. Vidare visade studien att flera av faktorerna hade en effekt på både kort- och långfristiga skulder. / Capital structure is how a business selects their mixture of debt and equity, and the financial theories that touches upon this subject is mostly developed from the larger corporations point of view. Small and medium sized enterprises (SME) constitutes approximately 99 % of all enterprises in Sweden, and therefore it’s important to understand how these businesses selects their capital structure. A period of economic crisis is problematic for enterprises to achieve capital in several aspects. The population in that said country is likely to be restrictive with their transactions, which implies a lesser flow of capital to the businesses. The lenders of capital tend to be more conservative in regards to the lending of credit. To this extent, SMEs will have less access to capital, and this is more problematic for small firms due to their relationship with lenders are often connected to larger agency costs and information asymmetry. How the capital structure for these small and medium sized firms affects during a period of economic crisis is a research area that is relatively uncharted – specially in the context of Sweden. Thus, the focus of this study is to examine how a period of crisis affects the capital structure of these small and medium sized enterprises during a period of crisis.The study involved 79 916 SMEs in Sweden during the period 2007 to 2015, and the examined period of crisis was the financial crisis that lasted through 2008 and 2009. To be able to determine how the crisis affected the capital structure several determinants that has a relationship with capital structure was problematized. The capital structure contains the firms total debt, which was divided into short- and long term debt. The determinants relationship with the short- and long term debt were the basis to study possible changes during economic crisis. The total debts were used to give support to the analysis. The determinates that were included in this study was: liquidity, profitability, asset structure, growth opportunities, size, the non-debt tax shield, term spread and finally the primary interest of this study – economic crisis. To test this empiricly, models were created using two different methods of linear regression, and one of these had fixed effects. The models with the fixed effects was the decisive models for the outcome. The study empirically shows that the crisis affected the capital structure of SME’s in regards to that they exhibited a higher debt ratio though the crisis. More specific, the results indicated that SME’s had a higher short-term debt ratio during the crisis than the rest of the macroeconomic periods. Furthermore, the results shows that several of the capital structure determinants had an effect on both short- and long-term debt. / <p>Betyg B, 170619</p>

In times of social distancing and restrictions, ecclesiological challenges arise for the church as a room that under normal circumstances gather people for services. When the church cannot be used the way it is intended to, it raises questions about the functions of the room. The new corona virus pandemic is a crisis that challenges our perception of the church buildings’ functions and aspects. This thesis is a case study that took place in the Cathedral of Stockholm, also called Storkyrkan, during Holy week and Easter. The purpose of this thesis is to study what ecclesiological implications this new reality has on how co-workers and visitors make use of the room. Through observation of the room and interviews of visitors and co-workers I identify five aspects of Storkyrkan that characterize what functions a church building can have during a crisis. The study finds that through the circumstantial changes of the usage of the room, the materiality of it is amplified. It also shows that many types of people visit and use the room in various ways. They are all connected as a collective in a network through the words, artifacts, music, and practises that are a part of this space. Instead of closing due to the pandemic, Storkyrkan was an open room which generated possibilities for people to use it. In times of social distancing, when people are encouraged to stay away from each other, the church brought people together, though in a much smaller number. This happened both in the physical room and in the virtual room online. These are all sources of lived ecclesiology, which is understood through people’s lives and actions.

Börsåret 2020 har varit ett unikt år som präglats av ett kraftigt börsras, men även en historiskt snabb återhämtning. Det unika händelseförloppet härrör ur en pandemi orsakad av ett coronavirus, vilket skapat nya underlag för studier av investerares beslutsfattande ur ett börspsykologiskt perspektiv. Syftet med studien var att kartlägga vilka börspsykologiska faktorer som indikerats hos investerare under pandemin. Intentionen var att undersöka huruvida det förelåg samband mellan börspsykologiska faktorer och investerares beslutsfattande. Studien har främst tillämpat en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsdesign för att uppnå generaliserbarhet, men har även inslag av kvalitativ forskningsdesign för att erhålla en djupare förståelse. I syfte att besvara studiens forskningsfrågor har en statistisk analys i form av bivariata och multivariata linjära regressionsanalyser genomförts. Resultatet visar att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikeras hos investerare och att det existerar ett flertal signifikanta samband mellan faktorerna och investerares beslutsfattande. Vidare har studien uppmärksammat en problematik i investerares självuppfattning och brister i de tillämpade testerna för börspsykologiska faktorer. Slutligen har en modell framtagits i syfte att bistå med underlag som kan öka förståelsen och medvetenheten inom ämnesområdet och således skapa bättre förutsättningar för rationella investeringsbeslut. / The stock market during 2020 has been a remarkable year that has experienced a major marketcrash, but also a historical recovery. The unique course of events derives from a pandemic causedby a coronavirus, which has generated new data for research of investors’ decision making from abehavioral finance perspective. The purpose with the research was to map biases which havebeen indicated by investors during the pandemic. The intention was also to investigate whetherthere were relationships between biases and the decision making of investors. This thesis hasmainly applied a quantitative method in the form of a cross-sectional study to achievegeneralizability, but it also has elements of qualitative research to obtain a deeper understanding.In order to answer the research questions, a statistical analysis in the form of bivariate andmultivariate linear regression models has been applied. The result concludes that all theinvestigated biases were indicated, and several significant relationships between the biases andthe decision making of the investors. Furthermore, the research has shown two problematicaspects. The first is the self-perception of investors and the second is the weaknesses of theapplied tests for biases. Finally, a model has been developed with the aim to contribute withuseful research that can create better conditions for rational investment decisions through anincreased understanding and awareness in the area of behavioral finance.

Bakgrund: Hållbarhet har fått en ökad betydelse i dagens samhälle och det blir allt viktigare för organisationer tar beslut som bidrar till en ökad nytta för samhället, både socialt och miljömässigt. Den pågående Covid-19 pandemin har medfört nya förutsättningar för företag och många har behövt tillta åtgärder för att anpassa sig till denna mer ostabila omgivning. Ett sätt för företag att leda medarbetare i den riktning organisationen önskar gå är genom effektiva styrnings- och kontrollsystem. Tidigare forskning indikerar på att det finns en avsaknad av studier som fokuserar på integrationen av hållbarhet i ekonomistyrningen under en kris. Därmed är det av intresse att studera hur integrationen av social och miljömässig i ekonomistyrningen påverkas av en kris.  Syfte: Studien har för avsikt att öka förståelsen för hur integrationen av social och miljömässig hållbarhet i företags ekonomistyrning har påverkats av en kris. I denna studie utgörs krisen av den pågående covid-19 pandemin.  Metod: Denna studie är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en realistisk inriktning och en abduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från företag i olika branscher samt genom dokumentstudier.  Resultat: Studien resultat påvisar att företag använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera social och miljömässig hållbarhet i ekonomistyrningen. Det empiriska materialet och analysen indikerar på att företagen inte har förändrat integrationen av social och miljömässig hållbarhet under denna kris. En redan starkt förankrad integrering och fortsatt lönsamhet är de mest framträdande anledningarna till att företagen har varit motståndskraftiga mot de eventuella förändringar som covid-19 pandemin hade kunnat resultera i. / Purpose: The study aims to contribute to a better understanding of how the integration of social and environmental sustainability in companies' management control is affected by a crisis. In this study, the crisis is the ongoing covid-19 pandemic.  Background: Sustainability has become increasingly important in today’s society and it is becoming more important for organizations to make decisions that contribute to increased benefits for the society, both socially and environmentally. The ongoing Covid-19 pandemic has created a new environment for companies, and they have needed to take measures to adapt to this more unstable environment. A way for companies to lead employees in the direction the organization wishes to go is through the use of effective management control systems. Previous research indicates that there is a lack of studies regarding integration of sustainability in management control systems during a crisis. Therefore, it is of interest to study how the integration of social and environmental sustainability in management control systems is affected by a crisis.  Methodology: This cross-sectional study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six respondents from companies in different industries and as well by studying different documents.  Result: The result of the study show that companies use both formal and informal control to integrate social and environmental sustainability in their management control systems. The empirical material and the analysis indicate that companies have not changed their integration of social and environmental sustainability during this crisis. An already strong integration and continued profitability are the most prominent reasons as to why the covid- 19 pandemic has not affected the integration.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how change processes created under abrupt conditions are experienced and how they function, by studying the change process from an employee perspective, with connection to sensemaking. Theoretical framework: The theories in this study are based partly on previous research of organizational change, where we bring up factors for success and failure on different levels and partly on crisis management that gives an understanding of changes created under abrupt and unplanned circumstances. Also, previous research on e-learning and distance examination is used to gain an understanding of the organizational changes which this study is based on. The three theoretical foundations of this study are regarded though a sensemaking perspective which is recurring throughout the whole study. Method: The thesis is a qualitative case study which take an interactive approach. The result is collected throughout 8 semi-structured interviews from employees who worked during the time of the change. The result is processed and analyzed through transcription, thematization and coding. Result: The result of the thesis shows how the respondents experienced and perceived the change from a past, present and future perspective, where the factors that influenced the experience are described together with the problems and difficulties that emerged. Conclusion: The teachers perceived the change as positive and successful so far. It was perceived as sudden and intense but though a great understanding, empathy, community and humility towards the change, the situation and each other, they managed the situation beyond expectation. The main conclusion is that the factors that have influenced the employees' experience were the attitude towards change, their feelings and understanding of the situation as well as shared opinions and past experience. It is through these factors that the respondents saw the change as feasible and meaningful. Conclusions about the difficulties that arose were to design materials digitally and that there was a perceived lack of interaction between teachers and students. Implementation was also perceived to have a high learning speed to learn the technique and the increased workload was perceived as a difficulty. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur förändringsprocesser skapade under oplanerade förhållanden upplevs och fungerar, genom att studera förändringsprocessen ur ett medarbetarperspektiv, med koppling till sensemaking (meningsskapande). Teoretiskt perspektiv: Teorierna i denna studie grundar sig dels från tidigare forskning kring förändringsarbete, där faktorer för framgång och misslyckande på olika nivåer beskrivs och dels kring förändringsarbete under kris som ger en förståelse för förändringar som sker under oplanerade och plötsliga omständigheter. Även tidigare forskning kring e-lärande och distansundervisning ingår i den teoretiska referensramen för att få en förståelse för det förändringsarbete som studien bygger på. De tre teoretiska grunderna i denna studie behandlas sedan ur ett sensemaking perspektiv som är genomgående i hela studien. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med en interaktiv ansats. Empirin är insamlad genom 8 semistrukturerade intervjuer från medarbetare som arbetat under tiden för förändringen. Empirin är bearbetad och analyserad genom transkribering, tematisering och kodning. Empiri: Empirin i studien redovisar hur respondenterna upplevde och uppfattade förändringen ur ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv där de faktorer som påverkade upplevelsen beskrivs tillsammans med de problem och svårigheter som dök upp. Slutsats: Generellt sett uppfattade lärarna förändringen som positiv och hittills lyckad. Förändringen upplevdes som plötslig och intensiv men att de genom en stor förståelse, empati, gemenskap och ödmjukhet inför både förändringen, situationen och varandra klarat av situationen över förväntan. Den huvudsakliga slutsatsen är att de faktorer som har påverkat medarbetarnas upplevelse var inställningen till förändring, deras känslor och förståelse kring situationen samt delade meningar och tidigare erfarenhet. Det är genom dessa faktorer som respondenterna sett förändringen som genomförbar och meningsfull. Slutsatser kring svårigheterna som uppstod var att utforma material digitalt och att en upplevd avsaknad av interaktion mellan lärare och studenter upplevdes. Implementeringen upplevdes även ha en brant inlärningskurva att lära sig tekniken och den ökade arbetsbelastningen upplevdes som en svårighet.

The environment has become the center of attention in recent years. The world is at the brink of several interrelated ‘green’ crises: environmental degradation, climate change, peak oil, food crisis, and various natural disasters. Hence, there is a viable threat to society. This essay aims to explore the significance of the environment for societal collapse—with a Western world city focus. The method of choice is a literature-based critical instance case study. In this thesis, the environmentally focused collapse theories of Jared Diamond and Clive Ponting are tested on the empirical example of the city of New Orleans, USA. In 2005, New Orleans was wrecked by Hurricane Katrina. As a result, 80% of New Orleans was flooded, almost 1,800 people lost their lives, and the infrastructural systems suffered lengthy breakdowns. Consequently, the supply of basic services such as water, food, sewage, electricity, heating, communications, transportation and shelter was severely compromised.   The study shows that in the specific case of New Orleans, the underlying reasons for collapse cannot be explained by ‘green’ collapse theories alone. In fact, poor wetlands management was the only environmental issue of importance. Contributing causes were various managerial flaws (including lack of financing) on all levels in terms of emergency prevention, preparedness and response, as well as long-term structural implications for social justice. Thus, the environmentally related theories of Diamond and Ponting do not prove a perfect match. Instead, the collapse of New Orleans had better been explained by a ‘root cause mix’ theory, which takes political, economic, social and environmental aspects into consideration. / Miljöfrågor har hamnat allt mer i fokus de senaste åren. Världen står på tröskeln till ett flertal miljörelaterade kriser: miljöförstöring, klimatförändring, peak oil (oljeproduktionstoppen), global matkris samt diverse naturkatastrofer. Detta medför sammantaget ett allvarligt hot mot samhället. Examensarbetet syftar till att belysa miljöns betydelse för samhällskollaps – med fokus på den västerländska staden. Den metod som tillämpas är en litteraturbaserad fallstudie. I uppsatsen testas Jared Diamonds och Clive Pontings miljöinriktade teorier om samhällskollaps på det empiriska exemplet New Orleans, USA. År 2005 ödelades New Orleans av orkanen Katrina. Så mycket som 80 % av staden drabbades av översvämning, 1 800 invånare omkom och hela infrastrukturen bröt samman. Katastrofen fick därmed allvarliga konsekvenser för grundläggande samhällsfunktioner som försörjningen av vatten, livsmedel, avlopp, elektricitet, värme, kommunikationer, transporter samt boende.   Studien visar att miljöorienterade teorier om samhällskollaps inte fullt ut kan förklara grundorsakerna till det sammanbrott som skedde i New Orleans. Den enda miljörelaterade orsaken av betydelse var inadekvat skötsel av våtmarkerna. Bidragande faktorer var istället bristande politisk styrning (inklusive otillräcklig finansiering) på alla nivåer vad gäller förebyggande, beredskap och hantering av kriser, samt långvariga strukturella hinder för social rättvisa. Slutsatsen blir därför att varken Diamonds eller Pontings miljöinriktade teorier träffar helt rätt. För större träffsäkerhet, borde New Orleans’ sammanbrott förklaras med en teori som förutom miljöfaktorer även innefattar politiska, ekonomiska och sociala aspekter.

Banksektorn är en av samhällets viktigaste funktioner och har genomsyrats av strukturella förändringar under åren som förklaras tvingat organisationerna att genomgå inre omställningar. Exempel på dessa förändringar är ny teknik och IT-utvecklingen som på senare år influerat branschen. Banksektorn som många andra branscher har drabbats av en kris i form av coronapandemin vilket innebär yttre påfrestningar. Krissituationen är intressant att studera för att skapa en förståelse för hur ledarskapet hos chefer inom banksektorn har fått hantera de yttre effekterna som coronapandemin medfört. I detta arbete är därför syftet att få en förståelse för hur chefer inom den svenska banksektorn upplever ledarskapet under coronapandemin. Arbetet riktas in på att skapa en förklaring för hur ledarskapet utövats och anpassats under krissituationen. Ledarskapsperspektiv som anses relevanta för den aktuella krissituationen används för att tolka upplevelserna. I studien används en kvalitativ undersökning i form av intervjustudier. Studiens data kommer från semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av bankchefer. Teorin kommer att beskriva tidigare forskning kring ämnet ledarskap samt perspektiv på ledarskap som berörs. Det redogörs för egenskaper som utlyser respektive ledarskapsteori. I empirin presenteras respondenternas upplevelse kring ledarskapet samt upplevelsen av ledarskapet under coronapandemin. Krisledning upplevts tillämpats i organisationer för att leda organisationen genom krisen. Det visar vidare på att den krissituation som uppstod medförde förändringar för organisationen och för ledningen, vilket visas genom en digital omställning. Vilket kan ha bidragit till att tillämpningen av distansledarskap och digitalt ledarskap ökat. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har medfört att chefernas ledarskap har inkluderats mer av egenskaper som flexibilitet, individanpassning, kommunikation och coaching under pandemin. En slutsats är också att ledarskapet utifrån chefernas upplevelse har haft inslag av olika inriktningar inom ledarskapet som kan förstås genom olika ledarskapsperspektiv . / The banking sector is one of society's most important functions and has been permeated by structural changes over the years that are declared to have forced organizations to undergo internal changes. Examples of these changes are new technology and IT development that has influenced the industry in recent years. Like many other industries, the banking sector has been affected by a crisis in the form of the corona pandemic, which also means that the industry has been affected by external pressures. The crisis is described as interesting to study to create an understanding of how the leadership of managers in the banking sector had to deal with the external effects that the corona pandemic has brought. In this work, the aim is to understand how managers in the Swedish banking sector experience leadership during the corona pandemic and the leadership during the crisis. The study has focused on creating an explanation for how leadership has been adapted in a crisis. Leadership perspectives that are considered relevant to the current crisis are used to interpret the experience. In the thesis, a qualitative survey was carried out in the form of interview studies. The data is based on semi-structured interviews where the respondents are bank managers. The theory should describe previous research about leadership and perspective on leadership. For the theories presented, it is described as characteristics that proclaim respectively. The empirical presents the respondents' experience leadership and leadership experience during the corona pandemic. Crisis management has been used in the organization to lead the organization through the crisis. Furthermore, it shows that the crisis led to changes for organizations and the management, which shows by a digital change. The digital transformation may have contributed to the application of remote leadership and digital leadership. The change to a digital way of working that has taken place in leadership means that leadership has been included more in characteristics such as flexibility, individual adaptation, communication, and coaching extent during the pandemic. A conclusion is also that leadership based on the managers' experience has been influenced by specific leadership orientations that can be understood through a leadership perspective.

With the Covid-19 pandemic, many of the already identified shortcomings in our welfare society came to be challenged and care for the eldery was particularly affected. Eldery care had to endure harsh criticism and managers in eldery care were questioned. Based on this, the purpose of this study is to gain an in-depth understanding of the eldery care first-line leaders experiences of leading during the Covid-19 pandemic an how they are emotionelly effected and challenged during this period. The study is based on a qualitative method whit semi-stuctured interviews as a data collection method. Eight first-line leaders in eldery care have been interviewed and based on their stories, their experiences of leading during the covid-19 pandemic have been analyzed from Erving Goffman's dramaturgical perspective and Arlie Russel Hoschschild's theory of emotional work. The study shows the importance of a transparent and present leadership and that the unit leaders have experienced loneliness and inadequacy in their role as leaders, wherw the collegial support has proven to be central to being able to stand firmly as a leader during the pandemic.