"En människa som ingenting vet om döden eller endast känner fruktan inför den förstår inte heller att leva, eller lever i ständig omedveten ängslan inför framtiden. … När hon tar itu med ämnet och inför sig själv vågar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv växer hon både psykiskt och andligt.” I skolan bör man prata om döden så snart en fråga dyker upp, t.ex. om någon anhörig, vän eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan också jobba med döden under temaarbete om livsfrågor eller om den kristna påskhögtidens mysterium. Jag har under min forskningsperiod läst mycket litteratur, facklitteratur och skönlitteratur. Det finns otroligt mycket att läsa och risken kan bli att man drunknar i allt material. Min forskningsrapport bygger till stor del på litteratur, men jag har även provat mig fram med temaarbete om livsfrågor i en klass 6. Dessutom har jag pratat en hel del med barn, ungdomar och vuxna i min omgivning. Jag har bland annat intervjuat barn i en klass 3 och varit med i en samtalsgrupp. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Idril.

No description available.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:   • Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär?  • Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet?  • Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?   Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället. Detta medförde att problematiken kring ministermordet minimerades eftersom talen skapade en framtidstro och ett lugn. Göran Perssons övergripande syfte var att få svenska befolkningen att delta i folkomröstningen och hans genreval bidrog till ett högt valdeltagande. Några retoriska medel han använde sig av var enande symboler och stilfigurer. En attityd han skapade var hopp. / The objective with this essay is to investigate the sense of importance the epidictic genre genus demonstrativums has in political crisis communication and the objectives were:  • How has the genre genus demonstrativum been used as a tool in communication by the Head of the Swedish Government, Göran Persson, when a minister was murdered?  • What is Göran Persson´s agenda and in which rhetorical strategies is he trying to create a sense of meaning through this political crisis?   • What attitudes is Göran Persson attempting to get the audience to adapt and how does he do that?   The base for this essay is four different speeches and the overall method was structural analysis followed by a stylistic-, ideology- and rhetorical analysis. I have built my essay on theories by Elmelund Kjeldsen and Johannesson. This essay shows that the genre genus demonstrativum unites the citizens in a community of crisis. Rather than focusing on the negative aspect of the actual murder, Göran Persson chooses to celebrate the memory of the Minister Anna Lindh as a symbol of democracy. By doing this, Göran Persson managed to create a common feeling of hopefulness. As a result, the political implications declined tremendously. His overall purpose was to increase the number of votes in the upcoming public election. An agenda that his choice of genre helped him achieve. A few of his rhetorical strategies were uniting symbols and the use of stylistic figures. A common attitude he managed to create among the Swedish citizens was hope.

The paper discusses the problems contemporary Swedish art criticism faces when judging performance art and interactive art. Problems include among others that performance art is collectively ignored in Swedish newspaper art criticism. This prevents art critics from fair contextualising of contemporary performance art. Down in the rabbit hole, performance by Tris Vonna-Michell and its reception exemplifies these problems. Performance and interactive art seems to be disturbing art critics. Works of art which demands the viewer to take active part in its realisation makes it hard – not to say impossible - to maintain an objective point of wiew. Objectivity has been a condition to be able to judge a work of art since Kant’s theories 1791. In order to isolate all the problems concerning performance art and interactive art, the conditions of contemporary Swedish newspaper art criticism are described. To show that the general conditions and its problems have been discussed earlier, the paper also includes the latest big debate about Swedish art criticism. The paper shows that the problem for art critics to remain objective and independent from the work of art presented is not exclusive for performance and interactive art. It is an emblematic problem for Swedish art criticism 2006. This problem includes economic and careerist opportunities witch makes it hard for Swedish art critics to remain independent.

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska, rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio inledande dagar. För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna. Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten. Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori. Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna. Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.

The purpose of this study is to compare social media's role in the proactive crisis communication planning in two administrations, two companies and two non-profit organizations. A qualitative comparative study method has been used and people familiar with social media and crisis communications work from each business has been interviewed. The interviews have been transcribed and analyzed to discover the opinions and reasoning about how businesses work with proactive crisis communication and the role they give social media. The interviews were analyzed based on selected theories and previous research in strategic crisis communications, where issues management and crisis communication plans have a significant role. Also research on the pros and cons of social media and crisis communications channels have been used. The results showed that all areas of crisis communication plans are designed in a reactive way for how to act when a crisis has already occurred. However all operations conducts external environment monitoring intelligence and say that they are trying to be proactive in crisis situations by building relationships and addressing the highlighted problems. All activities except LKAB stated that they work a lot with social media to build relationships and address problems. Businesses also see social medias speed and ability to reach many people as a great advantage. However, they also point out that the speed can be a risk when rumors and misinformation can spread quickly. It appears that businesses are seeing more benefits of social media than disadvantages. They also indicate that there is an advantage to using traditional media as a crisis communications channel when they have an immense impact that social media can´t match. All but LKAB are positive about the use of social media and intend to use them in combination with other channels in crisis situations, which means that social media is given a major role in relation to other channels. Their work with external environment monitoring and addressing the issues they highlighted suggests that they try to be proactive. However, it is worth pointing out that all defined crises as external events and their reactive crisis communications plans nonetheless suggests that they did not put a clear emphasis on actively work to proactively prevent crises to arise.

Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektiveromaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet. Båda verken präglas av en dualitet mellan olika motsättningar, och de inre slitningar som romanernas protagonister plågas av kan sammankopplas med psykoanalysens syn på själslivet. Protagonisternas utveckling karakteriseras även av ett rituellt mönster: död och återuppståndelse, och i verken återfinns en rad explicita hänvisningar till juståteruppståndelse, som även skildras med liknande litterära begrepp. I den avslutande intertextuella analysen påvisas utifrån tidigare analysavsnitt och utifrån recensionerna att ett intertextuellt samband mellan de båda verken i hög grad är sannolikt.

Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektive romaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet. Båda verken präglas av en dualitet mellan olika motsättningar, och de inre slitningar som romanernas protagonister plågas av kan sammankopplas med psykoanalysens syn på själslivet. Protagonisternas utveckling karakteriseras även av ett rituellt mönster: död och återuppståndelse, och i verken återfinns en rad explicita hänvisningar till just återuppståndelse, som även skildras med liknande litterära begrepp. I den avslutande intertextuella analysen påvisas utifrån tidigare analysavsnitt och utifrån recensionerna att ett intertextuellt samband mellan de båda verken i hög grad är sannolikt.

Problem: Companies are becoming more active in social media. They usechannels such as Facebook, to communicate and interact with theirenvironment. In connection with this, companies must also be prepared todeal with crises in social media. Previous research shows no clear guidelineson how companies can work in social media to prevent crises. Purpose: The purpose of this qualitative study is to examine how companiesin the communications industry can work with Facebook to prevent crises.We hope that our study can provide new perspectives and guidance on howcompanies can work with emergency communication for prevention. Methodology: We used a qualitative research to arrive at our results. Thismeant we got an insight into the complex world that companies are workingin. We interviewed six companies working in the communications industry.The material has been analyzed and reviewed in accordance with acceptedpractices. Conclusions: By analyzing the empirical material, we found out manyinteresting results. The results show that the companies we investigated arenot working to prevent crises in social media to any great extent. They ratheruses social media for marketing and commercial purposes. Companies needto develop strategies that can prevent crises from occurring

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental. Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm. Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse. Avsikten är att redogöra för huruvida retoriska strategier så som retorisk situation, definition och angreppssätt, tagits i beaktande under den interna kommunikationens skapande och förmedlande. Genom användandet av en kvalitativ fallstudie som metod analyserade den interna skriftliga kommunikationen. Studien visar att flera delar inom den interna kriskommunikationen kan sammankopplas med olika retoriska strategier och modeller. Dock finns det delar som kan förbättras rent retoriskt. / To have an effective internal communication within an organization is of utmost importance. To also have a well-functioning internal communication during a crisis event is fundamental. Today, communities and organizations are often placed in different types of problematic and threatening situations. This is almost inevitable. However, the communication about these situations is manageable. In the winter of 2010 the communication of the Police Authority were put to the test, because of a terrorist attack that also included a suicide bomber. This essay aims and investigates the police's internal communication process during this event. The intention is to report on whether rhetorical strategies such as rhetorical situation, definition and approach, has been taken into consideration in the internal communication. Through the use of a qualitative case study method the internal written communication were analyzed. The study indicates that several elements within the internal crisis communication can be linked with various rhetorical strategies and models. However, there are parts that can be improved.