Karlsson, E & Liljesson, M. Kvinnors upplevelse av att få en bröstcancerdiagnos. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2022.   Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor världen över. I Sverige diagnostiserades 7570 kvinnor med bröstcancer år 2020. Bröstcancern upptäcks vanligtvis av kvinnan själv eller genom mammografi. Diagnostiken består av trippeldiagnostik, som kan fastställa diagnosen. Den generella behandlingen av bröstcancer är cytostatika, kirurgiskt ingrepp och/eller strålning. Att genomgå en behandling är fysiskt, psykiskt och socialt utmanande. Att diagnostiseras med en sjukdom kan innefatta en kris eftersom det utgör ett hot mot individens existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa biologiska kvinnors upplevelse av att få en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts med inriktning mot omvårdnad. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed där 15 kvalitativa artiklar påträffades. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes enligt SBU:s (2014) mall. En analys av artiklarna har utformats enligt Friberg (2017). Resultat: Att få en bröstcancerdiagnos upplevs av majoriteten av kvinnorna som en chock och livet förändrades. Kvinnorna uttryckte olika existentiella tankar och känslor som gav påverkan på det fysiska, psykiska och sociala. Resultatet identifierade följande kategorier känslomässiga reaktioner, tankar kring döden, socialt stöd, religionens betydelse kopplat till diagnosen och förlust av identitet. Konklusion; Att få en bröstcancerdiagnos upplevdes av majoriteten av kvinnorna som en chock medan tankar och känslor utspelade sig olika för varje individ. Genom kvinnornas upplevelse kan krisreaktionens två första faser identifieras, vilket gör att sjuksköterskan behöver vara medveten och kunnig om krisreaktionens olika faser för att kunna utföra en god omvårdnad. / Karlsson, E & Liljesson, M. Women's experience of being diagnosed with breast cancer. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.  Background: Breast cancer is the most common form of cancer worldwide among women. In 2020, 7570 women were diagnosed with breast cancer. Breast cancer is usually detected by the woman herself or by mammography. By preforming a triple diagnosis, the diagnosis will establish. The general treatment of breast cancer is chemotherapy, surgery, and radiation. Undergoing treatment is physically, psychological, and socially challenging. Being diagnosed with a disease can create a crisis as the disease poses a threat to the individual's existence. Aim: The purpose of the literature review is to illustrate biological women's experience of being diagnosed with breast cancer. Method: A qualitative literature review has been conducted with a focus on nursing. Literature searches have been performed in the databases Cinahl and PubMed, where 15 qualitative articles were found. Qualitative review of the articles was performed following SBU:s (2014) template. An analysis of the articles has been designed according to Friberg (2017). Results: Getting a breast cancer diagnosis is perceived by most women as a shock and their lives changed. The women expressed various existential thoughts and feelings that gave physically, psychological, and socially impact. The result identified following categories emotional reactions, thoughts about death, social support, the religious meaning connected to the diagnosis and loss of identity. Conclusion: The women's experience of receiving the diagnosis for breast cancer was experienced by the majority as a shock, while thoughts and feelings unfolded differently for each individual. Through the women´s experience, the first two phases of crisis can be identified. Which means that the nurses need to be aware and knowledgeable about the different phases of the crisis to be able to perform good nursing.

I en värld påverkad av covid-19 blev den resande världen stillastående, branscher som förlitar sig på resande kunder kom att krascha. Med en kris är det otydligt hur budgeten som är en dominant roll i ekonomistyrning kommer att påverkas. Syftet med studien har varit att se hur hotellbranschens användning av budget har påverkats av krisen och det har gjorts genom att undersöka olika Elite Hotels. För att fånga användningen av budget och om krisen haft en påverkan undersöktes den innan pandemin, under och lite efter, samt också för att belysa likheter och skillnader mellan hotellen. För att svara på studiens syfte har ett teoretiskt ramverk för traditionell budgetering och beyond budgeting använts, även en analysmodell har skapats för att visualisera resultatet. Insamlingen av data har skett genom intervjuer med en semistrukturerad synvinkel som är en del av kvalitativ forskning. Genom analysen av budgetens användning innan, under och lite efter har krisens påverkan på hur budgeten används fångats och förändringen har applicerats på analysmodellen. Innan pandemin genomfördes ett budgetarbete likt den traditionella budgeten hos hotellen som de sedan blev tvungna att sluta med under pandemin. Genom analysen syns det att hotellen har skiftat fokus lite efter pandemin mot ett mer strategiskt arbete och en ökad användning av beyond budgeting styrverktyg har skett vid sidan om den traditionella budgeten de arbetar med. Då endast en hotellkedja har undersökts föreslås att framtida forskning fokuserar på olika hotell och branscher för en bättre överblick av budget i kris.

This thesis examines teachers' discretion during the COVID-19-pandemic. Unlike many other countries, the Swedish government chose its own way and implicated public restrictions that made it possible for preschools and elementary schools to remain open. While high schools and higher educational institutions, during certain parts of the pandemic were forced to distance education. Drawing on insights from street-level theories and street-level-bureaucraty in crisis, the study explores how the teachers have experienced that the coronapandemic, and the policies pursued as a result of it, have affected their discretion over time. This study adopts a qualitative research design and the data is retrieved from newspaper articles from the two trade unions for teachers. By applying Gioias et al. (2013) method to group the data into overall concepts and dimensions the results of the study show that teachers have constantly had to pay attention to new restrictions and guidelines decided by politicians with input from the Public Health Agency based on the current spread of infection in society. The lack of experience and knowledge of similar situations was limiting the teachers' discretion at the beginning of the pandemic, but as the crisis developed so did the teachers' experience and knowledge which increased their discretion. The teachers have also experienced that their discretion has been limited by the lack of financial resources, lack of time, and lack of information about the virus. They have developed coping strategies into their work to balance the contradictions in their work during the pandemic. Finally, the findings confirm that the teachers have acted on the basis of what has been possible in the current situation at the current time within the framework of the regulations. / Den här studien studerar den del av förvaltningsforskningen som innefattar tjänstepersoner som arbetar närmast medborgarna, närbyråkrater, och hur de agerar utifrån politiska styrdokument under tid av kris. Studien syftar till att studera hur lärare, som räknas in i epitetet närbyråkrater, har upplevt att coronapandemin, och den politiken som förts till följd av den, har påverkat och format deras handlingsutrymme över tid. Med utgångspunkt i Lipskys teori om närbyråkrater och handlingsutrymme presenterar den teoretiska refererensramen vidare forskning om kris och lärares upplevelser av pandemins inledande månader. Denna fallstudie har genomförts med en kvalitativ metod för att djupgående kunna ge en analyserande bild av närbyråkraters agerande i kris. Datainsamlingen har genomförts genom en kodnings-och tolkningsprocess av tidningsartiklar från de två fackförbunden, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbundet. Den studerade tidsperioden är februari 2020- februari 2022. Studiens resultat visar på att lärarnas handlingsutrymme under coronapandemin har reglerats av de nya restriktioner och riktlinjer beslutade av politiker med input från Folkhälsomyndigheten (Fohm) som grundats i den aktuella smittspridningen i samhället. Bristen på information, finansiella medel och tid har begränsat lärarnas handlingsutrymme vilket har resulterat i ett sämre möte mellan lärarna och eleverna. I takt med att pandemin har fortlöpt har lärarnas handlingsutrymme formats av deras växande erfarenhet och kunskap om att bedriva undervisning under en pandemi. Slutligen visar studien att lärarna har agerat utifrån vad som varit möjligt i den aktuella situationen vid den aktuella tidpunkten inom ramen för regelverket.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om krögares arbetssituation samt upplevelser av den samma. Vi har undersökt hur krögare har upplevt sin arbetssituation från pandemins början våren 2020 till idag. De frågeställningarna vi ämnat besvara är hur krögare upplevt sin arbetssituation, hur de upplevt att det skett en förändring i deras arbetsroll samt hur de ser på sin framtida arbetssituation. Denna studie har använt sig av kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att krögarnas arbetssituation förändrats radikalt och att de upplever den som påfrestande och stressig. Den visar även att de intagit flera olika roller under pandemin och att de även upplevt rollkonflikter tack vare detta. Studien visar även att dessa krögare och branschen i sin helhet har varit hårt drabbade av restriktioner och regler som tillkommit på grund av pandemin. Resultatet visar även att krögarna ser att deras framtida arbetssituation kommer att förändras i och med pandemin.

Bakgrund: Covid-19-pandemin är en kris som orsakat snabba utmaningar och åtgärder för både företag och konsumenter och det är även en kris som kan komma att bli en av de mest utdragna kriser som upplevts under modern tid. Restriktionerna som uppstått för att minska smittspridningen kan påverka konsumenters nuvarande samt efterföljande beteende och vanor vilket gör att företag behöver upprätthålla relationer med sina kunder för att uppnå fortsatt kundlojalitet även efter krisen. Forskning om kundlojalitet har knappt belyst kriser som en avgörande faktor för lojalitet, men att förlora en betydande del av kunderna under och efter en kris kommer leda till en svår framtid för drabbade företag. I litteraturen återfinns olika aspekter och faktorer som kan ha en påverkan på kundlojalitet under en krissituation, men då forskare argumenterar för att olika faktorer är viktiga gällande kundlojalitet under kris råder det delade meningar i litteraturen. En avsaknad finns kring åtgärder vid en kris som en avgörande faktor för kundlojalitet och hur kundlojalitet behandlas i företags krishantering.Syfte: Syftet med studien är att utifrån de faktorer som presenteras i teorikapitlet föreslå ett möjligt ramverk för hur företag kan arbeta med kundlojalitet under en kris. Detta utifrån vårt exempel- och studieområde vilket är svensk dagligvaruhandel och Covid-19-pandemin. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Metoden utgår från en abduktiv forskningsansats där nio semistrukturerade intervjuer med företagsledare inom detaljhandeln genomförts.Slutsatser: Studien finner att de mest frekvent använda faktorerna som företag arbetar med för att främja kundlojalitet under Covid-19-pandemin involverar hygien och säkerhet, kriskommunikation, utökning av onlineverksamhet samt reaktion och agerande i syfte att få sina kunder att känna sig trygga. Sammanfattningsvis stärks samtliga ursprungligt teoretiska faktorer och två nya faktorer adderas utifrån empirin i studiens avlutande analysmodellen. Studiens respondenter redogör för att ansvarstagandet spelar en stor roll för kundlojaliteten under pandemin och samtliga butiker har vidtagit de åtgärder som krävs för att få sina kunder att känna sig trygga för att på så sätt förhoppningsvis bibehålla kundlojaliteten. Studien finner även att innebörden av en faktor kan ändras under krisens gång, det vill säga att faktorn i sin helhet tillämpas men de faktiska åtgärderna som utförs i praktiken kan variera, ändras eller att tyngdpunkten skiftas. Vår uppfattning är även att de faktorer som presenteras är krisspecifika vilket innebär att de kan spela större eller mindre roll baserat på vilken typ av krissituation som råder eller analyseras. / Background: The Covid-19 pandemic is a crisis that caused rapid challenges for both companies and consumers, it is also a crisis that may become one of the most extended crises experienced in modern times. The restrictions that arose in order to stop the infection can affect consumers' current and subsequent behavior and habits, which makes it important for companies to maintain relationships with their customers to achieve continued customer loyalty even after the crisis. Research on customer loyalty has barely highlighted crises as a crucial factor for loyalty but losing a significant portion of customers during or after a crisis will lead to a more difficult future for affected companies. In literature, there are various aspects and factors that can have an impact on customer loyalty during a crisis. There are divided opinions in the literature and a lack of measures in the event of a crisis as a decisive factor for customer loyalty and how customer loyalty is handled by companies' crisis management.Purpose: The purpose of this study is to propose a framework, based on the factors presented in the theory chapter, on how companies can shape/uphold customer loyalty. This is based on our example and study area - Swedish grocery stores and the Covid-19 pandemic.Method: To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used. The method is based on an abductive research approach in which nine semi-structured interviews with grocery store managers were conducted.Conclusions: The study finds that the most frequently used factors that companies work with to promote customer loyalty during the Covid-19 pandemic involve hygiene and safety, crisis communication, expansion of online operations and reaction and action to make their customers feel safe. In summary, all originally theoretical factors are strengthened, and two new ones are added based on the empirical data in the study's final analysis model. The study's respondents report that responsibility plays a major role in customer loyalty during the pandemic and all stores have taken the necessary measures to make their customers feel safe in order to hopefully maintain customer loyalty. The study also finds that the meaning of a factor can change during the crisis, i.e. that the factor is applied in its entirety, but the actual measures carried out in practice can vary, change, or that the emphasis shifts. Our perception is that the factors presented are crisis specific, meaning that they can be of various importance depending on the type of crisis occurring or being analyzed.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i västvärlden och i Sverige är utmattningssyndrom den vanligaste psykiatriska diagnosen som leder till sjukskrivning. Socialstyrelsen beskriver att de som söker hjälp för utmattning befinner sig i kris, men denna aspekt följs varken upp i diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer som har drabbats av utmattningssyndrom men som inte längre befinner sig i den akuta fasen kan uppleva erfarenheten i efterhand. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer och analysmetoden som användes var tolkande fenomenologisk analys, IPA. Studiens resultat tyder på att utmattningssyndrom kan vara en livsförändrande erfarenhet präglad av förluster och förändringar som kan orsaka ett kristillstånd där den drabbades självbild sätts på prov och inre konflikter uppstår. Utmärkande är att den drabbade kämpar med att förstå livssituationen och att finna en ny orientering i tillvaron samt att processen kan leda till perspektivskiften och nya lärdomar som upplevs som värdefulla. Vidare signalerar resultaten om att den som drabbas av utmattning kan uppleva en avsaknad av ett rum i vårdsammanhang där inre konflikter och svåra känslor som sorg kan lyftas, utforskas och bearbetas. Slutligen diskuteras utmattningsdiagnosens relevans och funktion i relation till upplevelsen av att drabbas samt kliniska implikationer och förslag till framtida forskning / Stress-related illness is a growing problem in western countries. In Sweden, exhaustion disorder is the leading cause of sick leave due to psychiatric disorders. According to The National Board of Health and Welfare, people seeking help for exhaustion are in a state of crisis, but that aspect does not influence either the diagnostic criteria nor the treatment recommendations. The aim with the following study was to examine how persons diagnosed with exhaustion disorder regard the experience when they are no longer in an acute stage of illness. Semi-structured interviews were conducted with eight persons and the method used for analysis was interpretative phenomenological analysis (IPA). The results indicate that exhaustion disorder can be a life-changing experience characterized by losses and changes causing a state of crisis that can challenge earlier self-conceptions and lead to inner conflicts and grief. Prominent to the experience is a struggle to understand one’s life situation and to find a new direction in life. The process also seems to lead to meaningful insights. Furthermore, the results indicate that people suffering from exhaustion disorder can experience a lack of a place in healthcare settings where they can raise, explore and process difficult emotions and inner conflicts. The relevance and function of the diagnosis is discussed, as well as clinical implications and future research.

Studien försöker förklara hur företag anpassar utformningen av sin redovisning när de pågrund av kriser i samhället riskerar politiska kostnader. Krisen som undersökts är Covid-19 och studien är baserad på tidigare forskning avseende positiv redovisningsteori. Vi argumenterar för att svenska företag som mottagit stöd i samband med Covid-19 i större utsträckning kommer använda sig av anpassningar i redovisningen för att minska resultatet. Metoden är kvantitativ och vi testar hypotesen genom en korrelationssanalys av företagens mottagna stödåtgärder och anpassningar i bokslutet samt nettoomsättningen och anpassningar i bokslutet. Studiens insamlade empiri består av årsredovisningar från 31 företag, varav urvalet är hämtat från de 400 företag som under år 2020 mottagit mest omställningsstöd i Sverige. Studien har hanterat företag som hunnit släppa sina årsredovisningar fram till och med 2021-04-30. Insamlad data har tillsammans med den teoretiska referensramen legat till grund för studiens resultat. Resultatet tyder på att det inte finns någon positiv korrelation mellan de två olika mätningarna. Detta skulle innebära att mottagandet av omställningsstöd på grund av krisen Covid-19, inte påverkat företagens beslut kring anpassningar i bokslutet. Detta ligger dock i linje med tidigare forskning där stödet för hypotesen varit varierande.

Artificiell intelligens överträffar alltmer mänsklig arbetskraft och detta skapar oro över att redovisningsekonomernas arbetsuppgifter kommer ersättas helt. Covid-19 har tvingat organisationer till distansarbete och i samband med det har implementeringen av digitala verktyg har ökat. Frågan är hur detta har påverkat redovisningsekonomer? Studier syftar till att undersöka och skapa förståelse för hur redovisningsekonomernas yrkesroll förändrats. Studiens syfte har besvarats genom ett samspel mellan teori och insamlad empiri från 12 redovisningsekonomer samt tre experter inom digitalisering. Studiens resultat visar att krisen har tvingat redovisningsekonomerna till ett mer digitalt arbetssätt i samband med att distansarbetet ökat. Resultatet visar att redovisningsekonomerna uttrycker osäkerhet inför den framtida rollen och rädsla för att bli av med sitt arbete. Studien konstaterar att osäkerhet och rädsla grundas i okunskap eftersom redovisningsekonomerna inte är medvetna om digitaliseringens fördelar. Automatisering av arbetsuppgifter leder till att nya mer kvalitativa uppgifter skapas och dessa karaktäriseras av högre komplexitet. Förändringarna kräver engagemang och eget intresse att utvecklas mot en ny och betydligt mer omfattande roll. Den nya yrkesrollen kräver högre social kompetens, analys- och problemlösningsförmåga samt mer systemkunskaper. Studien konstaterar att utbildade redovisningsekonomer har bättre förutsättningar att ta sig an de mer komplexa arbetsuppgifterna. Den ökade digitaliseringen är därför till större fördel för utbildade ekonomer än outbildade. Resultatet visar att större organisationer i högre grad är mogna inför att ta till sig nya digitala lösningar och har således en högre grad av teknikmognad. Dessa organisationer har även i större utsträckning antagit en tydlig identitet inom teknologi. Större organisationerna frigör mer resurser i form av tid och pengar till både digitaliseringsprojekt och utvecklingsstrategier. Redovisningsekonomer verksamma inom större organisationer är mer positiva och engagerade i digitaliseringsfrågor. Resultatet i examensarbetet visar att större resurser för nya ansvarsområden inom digital utveckling är fördelaktigt för organisationen och redovisningsekonomernas personliga utveckling. / Artificial intelligence is increasingly surpassing the human labor and this creates concerns among the accountants that their tasks will be completely replaced. Covid-19 has forced organizations to convert their business to remote work and this has led to increased implementation of digital solutions in the accountants working methods. The question is how this has affected the accounting profession? To answer this question, the study aims to investigate and create an understanding of how the accountants professional role has changed. The purpose of this study has been answered through the interplay between theory and collected empirical data from 12 accountants and three experts in digitization. The results show that the crisis has forced accountants to take on more digital working methods due to the circumstances of social distance. The results show that accountants express uncertainty about the future role and fear of losing their jobs. Results of the study shows that the accountants uncertainty and fear are based on deficiencies in their knowledge about the digitalization benefits. Automation with artificial intelligence contributes to new and more qualitative work tasks that are characterized by higher degree of complexity. Changes of the accounting role requires commitment and self-interest to develop towards a new and more comprehensive role. The new role of accounting requires higher social skills, analytical and problem-solving skills as well as the demand for computer system knowledge increases. The study states that educated accountants are in a better position to take on the more complex tasks. The increased digitalization is therefore to a greater advantage for educated accountants than uneducated ones. The results show that larger organizations are more mature for adopting new digital solutions and therefore have a higher degree of technological maturity. These organizations have also taken on a distinct technology-identity. Larger organizations also spare more resources such as time and money for digitization projects and development strategies for the accountants. Accountants who work in larger organizations have a more positive attitude to and are more involved in questions regarding digitization. The result of the study shows that digital development responsibilities that are allocated given resources are both beneficial for the organization and beneficial for the accountants personal development.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en förståelse för hur ledarskapet för avdelningar och enheter utövas i verksamheter som har blivit extra sårbara under Covid-19 pandemin. Studiens mål är att besvara frågeställningarna; vilka ledarskapsstrategier har enligt chefer inom äldreomsorgen varit avgörande för att kunna hantera utmaningarna som verksamheten ställts inför under pandemin, vad har enligt chefer inom äldreomsorgen utmanat deras ledarroll under pandemi, och med vilka konsekvenser för de själva och verksamheten. För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ metod valts, och nio chefer i olika verksamheter inom äldreomsorgen intervjuats. Som bakgrund för studien används teoretiska ramar från Ekvalls & Arvonens beteende-ledarskapsmodell, samt Mitroffs & Anagnos modell om krishantering. Resultatet visar att även vid kort tid i en kris som många inte hade blivit adekvat förberedda på, och även fast ledarna hade blivit utmanade av pandemin, kan chefen med sitt ledarskap och sin relation med sina medarbetare handskas med problemen som pandemin innebar. Detta ger cheferna plats att växa och att bli bättre förberedda inför framtidens utmaningar. / The purpose of the present study is to investigate and gain an understanding of how the leadership of departments and units is exercised in activities that have become particularly vulnerable during the Covid-19 pandemic. The aim of the study is to answer the questions; According to managers in the elderly care, which leadership strategies have been decisive in being able to handle the challenges faced by the business during the pandemic, what have, according to managers in the elderly care, challenged their leadership role during the pandemic, and with what consequences for themselves and the business. In order to be able to answer the purpose of the study, a qualitative method has been chosen, and nine managers in different operations within elderly care have been interviewed. The background for the study uses theoretical frameworks from Ekvalls & Arvonen's behavioral leadership model, as well as Mitroffs & Anagno's model on crisis management. The results show that even in a short time in a crisis that many had not been adequately prepared for, and even though the leaders had been challenged by the pandemic, the manager with his leadership and his relationship with his employees can deal with the problems that the pandemic entailed. This gives managers space to grow and to be better prepared for the challenges of the future.

Robin Gustavsson: Naiviteten som täckmantel ± Om manlighet i Erlend Loes Fvonk. Svenska, självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng, HT 2021. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar berättarstil, maskulinitet och manlig vänskap i Erlend Loes roman Fvonk (2012). Syftet med studien är att belysa hur Loe bryter mot traditionella manliga värden genom att använda sig av en naiv berättarstil. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod – närläsning, berättartekniskt och tematiskt studium, och använder sig av Raewyn W. Connells tankar om hegemonisk maskulinitet som teoriansats. Studien visar att Loes naiva berättarstil genomsyrar berättandet, vilket leder till att han kan förmedla en vänskapsrelation för två medelåldersmän på ett nytt, överraskande och problematiserande vis. Den naiva stilen har uppsatsen tolkat som medveten, och som ett försök att nå en högre grad av ursprunglighet och naturlighet.