Flexibla arbetsarrangemang är en allt mer vanlig arbetsform idag och sägs generera en god balans mellan privatliv och arbetsliv. Individen får relativt fritt bestämma över tid och rum för utförandet av arbetet vilket även sägs ge högre arbetstillfredsställelse till följd av friheten och förtroendet. I den här studien undersöks flexibelt arbete och i synnerhet upplevelsen av balans mellan privatliv och arbetsliv vilket är en del av studiens syfte. Vidare studeras relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd samt på vilket sätt Coronapandemin påverkat respondenternas arbetssituation. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet baserades på sex individer där hälften var kvinnor och hälften män från ett företag inom logistik- och distributionsbranschen. Samtliga innehar ett flexibelt arbete i någon mån. Under kodningen framkom tre huvudteman som dessutom bygger på samma teman som intervjuguiden, tillgänglighet/gränslöshet, krav, kontroll och socialt stöd samt familjesituationen. Dessa tre huvudteman följer genom hela uppsatsen och underbyggs med vissa underteman för att underlätta läsningen. Resultaten visar att respondenterna har höga krav och hög kontroll, de har även ett gott socialt stöd från kollegor och chefer. Respondenterna uppger sig ha en god möjlighet till balans mellan privatliv och arbetsliv just på grund av friheten i arbetet. Vidare har Coronapandemin påverkat respondenterna på det sätt att de numera arbetar hemifrån och är mer isolerade än innan vilket samtliga uppger är en förändring av ett negativt slag. Det blir framförallt svårare med gränsdragningen för vad som är arbete och vad som är fritid när de inte längre lämnar hemmet. Samtliga är även nöjda med sin arbetssituation och ser den som hållbar men det framkommer motsägelser vad gäller detta då arbete kan ske vid udda tider som under semester, kvällar eller sjukdom. Detta uppges dock vara självvalt trots att det inte är de som styr över när mejl eller samtal inkommer. Slutligen visar resultatet på att respondenterna till stor del individualiseras ansvaret för hur mycket och när de arbetar. Arbetsgivarens ansvar lyser i denna fråga med sin frånvaro i respondenternas utsagor.

Med Covid-19 pandemin har ett stort antal företag ställt om sitt arbetssätt till att arbeta digitalt. Detta har medfört utmaningar och krav för företag och ledare till att anpassa sig till distansarbete och på ledarskapet. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer upplever det virtuella ledarskapet under Covid-19 pandemin. Studien baseras på intervjuer med nio deltagare av chefer inom olika företag. Deltagarna erbjöds att göra ett personlighetstest enligt femfaktormodellen för att undersöka hur deltagarna beskriver sin upplevelse utifrån personlighetsegenskaper, sju av deltagarna genomförde testet. Resultatet visar på att det finns upplevelser hos deltagarna i utmaningar att skapa relationsorienterade uppgifter som att skapa mötesformer som ersätter den sociala interaktionen och att det finns upplevelser vad det beträffar uppgiftsrelaterade aspekter med ett leveransfokus. Detta är ett nytt forskningsområde och ytterligare studier behövs för att undersöka det virtuella ledarskapet under Covid19-pandemin.

Syftet med denna studie är att undersöka de anpassningar som småföretag inom detaljhandeln i Visby innerstad gjort för att överleva de ekonomiska kriserna som pågått sedan 2019. Studien har för avsikt att undersöka vilka marknadsanpassningar småföretagen genomfört. För att komma närmare studiens frågeställning har vi använt oss av contingency theory, en teori som förespråkar anpassning för företag när det sker förändringar i omvärlden. Tidigare studier har visat att anpassning är en viktig strategi för ett företags framgång. Modellen vi har använt oss av för att undersöka småföretagens anpassningar är marknadsföringsmixen, produkt, påverkan, pris, plats och personal. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta småföretag i Visby innerstad. Vi har under studiens gång sett att det skett anpassningar i alla fem element. Under pandemin gjorde man anpassningar i elementen produkt, personal, påverkan och plats. Under pågående lågkonjunktur har anpassningarna skett framförallt i pris och produkt. Butikerna har fått högre omkostnader eftersom el, hyra och leveranser har blivit dyrare men många har ändå valt att inte höja sina priser även om det finns behov för det, detta val beror främst på att de känner en risk att förlora kunder. Vi ser också att marknadsföringen har blivit än viktigare för samtliga butiker. Tidigare studier har visat att företag som lägger pengar på reklam och marknadsföring under ekonomiska kriser är de företag som det gått bäst för. / The purpose of the study is to gain an understanding of how small businesses in Visby inner city have adapted in the economic crisis that has been going on since 2019 to preserve their profitability. The study intends to investigate which adaptations the owners of companies have been considered important for their survival. To get closer to the study´s question, we have used contingency theory, a theory that advocates adaptations for companies when there are changes in the outside world. The study consists of a qualitative study where the empirical material was collected through semi-structured interviews with eight owners of small businesses, which we then analyzed using the marketing mix.   In the result, we have seen that there have been adjustments in all five elements, mainly during the pandemic where adaptations were in the elements product, people, promotion and place. During the ongoing recession, adjustments have taken place primarily in price and place. The results show that small businesses in Visby's inner city have a customer base that is loyal and cyclical strong, which contributes to the profitability of small companies during times of crisis.

Detta är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats. Studien undersöker hur två geografiskt närliggande kommuner, Gävle och Uppsala kommun, agerar innan, under och efter en kris när det gäller kriskommunikation och hur respektive kommun förhåller sig till upprättade kommunikationsnätverk. Datamaterialet har främst analyserats enligt Ahuja, Sodaoch Zaheers (2012) fem dimensioner i ett nätverk och Garnett och Kouzmins (2007) fyra linser inom kriskommunikation. I studien identifierades både strukturella skillnader och likheter mellan kommunerna. Uppsala kommun har till exempel två arbetsroller: kommunikatör i beredskap och tjänsteman i beredskap, vilket Gävle kommun inte har. Där utöver ändrar båda kommunerna sin rapporteringsstruktur från en linjeorganisation till en matrisorganisation under en kris. Båda exemplen visar på vikten av det relativa avståndet i kommunerna, det vill säga avståndet mellan anställda/aktörer i kommunerna. Om det relativa medelavståndet mellan aktörerna i kommunerna minskas kan felinformation och problem lättare hanteras. Möjliga aspekter för framtida studier som har identifierats i studien är valet av att ha kraftigt decentraliserade grupperingar i nätverken samt det begränsade antalet plattformar som kommunerna använder under en kris.

No description available.

I början av 2020 påverkade Covid-19-pandemin hela vårt samhälle och satte flertalet branscher i svåra situationer. Folkhälsomyndigheten införde tillsammans med regeringen olika begränsningar för offentliga och privata sammankomster i Sverige, vilket drabbade eventbranschen särskilt hårt. Åtgärderna tvingade svenska eventorganisationer att skjuta upp, ställa in eller tänka om utförandet av dess event vilket resulterade i en stor förändring och påverkan av branschen. Men under början av 2022 kom beslutet att häva de flesta restriktionerna i samhället och de event managers som fortfarande arbetade inom branschen fick möjlighet att reflektera över de upplevelser de varit med om under denna kris. Studien syftar till att studerar hur event managers rationaliserat sina upplevelser under Covid-19-pandemin. Upplevelserna analyseras genom ramverket av Weicks teori om sensemaking, som beskrivs som en process av sju ”egenskaper”. Dessa om hur individer förstår och skapar mening av komplexa samt osäkra situationer, för att finna positiva effekter av pandemin. Genom 14 semistrukturerade intervjuer med verksamma individer inom eventbranschen ger studien en djupgående bild över dess upplevelser under Covid-19. Slutsatsen som dras i studien är att event managers har rationaliserat sina upplevelser under Covid-19 genom Weicks teori om sensemaking och genom denna process har de funnit positiva effekter av krisen. Vidare visas att alla delar av processen är viktiga för att kunna skapa mening i en osäker situation som Covid-19-krisen var. Studien ger dessutom ett nytt positivt perspektiv på Covid-19-pandemins effekter och bidrar med reflektion kring hur eventbranschen påverkats. Studien är skriven på svenska. / In early 2020, the Covid-19 pandemic took over our entire society and put most industries in a difficult position. The Swedish Public Health Agency, together with the government, introduced various restrictions on public and private gatherings in Sweden, which particularly affected the event industry. The measures forced Swedish event organizations to postpone, cancel planned events or think about new ways to create value, which resulted in a major change and impact on the industry. However, in the beginning of 2022, a decision was made to have most of the restrictions removed in the society and the event managers who worked in the industry had the opportunity to reflect back on the experiences they had during this crisis. This essay studies how event managers rationalized their experiences during the Covid-19 pandemic. The experiences are analyzed through the framework of Weick's theory of sensemaking, which is described as a process of seven “properties” around how individuals understand and create meaning of complex and uncertain situations, this to find positive effects of the pandemic. The study provides an in-depth picture of event managers' experiences of Covid-19 as a crisis through 14 semi-structured interviews with individuals working in the event industry. The conclusion drawn in this study is that event managers have rationalized their experiences during Covid-19 through Weick's theory of sensemaking and through this process they have found positive effects of the crisis. Furthermore, the study shows that all parts of the process are important in order to be able to create meaning in an uncertain situation such as the Covid-19 crisis. The study also provides a new positive perspective on the effects of the Covid-19 pandemic and contributes with reflection on how the event industry has been affected. The study is written in Swedish.

Denna studie undersöker fem olika tillgångar under tre olika kriser för att se vilka tillgångar som kan definieras som en safe haven på den svenska aktiemarknaden. Tillgångarna som undersöks är guld, 10-årig statsobligation, japansk yen, schweizisk franc och amerikansk dollar. Kriserna som de undersöks under är IT-bubblan, finanskrisen och covid-19 pandemin. En safe haven tillgång definieras som en tillgång som inte är korrelerad eller negativt korrelerad med andra tillgångar eller portföljer under finansiella kriser, i denna studie jämförs respektive tillgång med den svenska aktiemarknaden. Den metod som används är kvantitativ med sekundärdata i form av den dagliga förändringen för aktiemarknaden och respektive tillgång. Dessa analyseras med hjälp av en regressionsmodell som fångar de dagar då marknaden fallit som mest där sambanden mellan tillgången och marknaden mäts för att få ett resultat. Bland de tillgångar som har undersökts finner studien att alla tillgångar förutom schweizisk franc har varit någon form av safe haven under en viss period för någon av de olika kriserna. / This study examines five different assets during three different crises to see which assets can be defined as a safe haven in the Swedish stock market. The assets examined are gold, 10-year government bonds, Japanese yen, Swiss francs and US-dollars. The crises in which they are investigated are the IT-bubble, the financial crisis and the covid-19 pandemic. A safe haven asset is defined as an asset that is not correlated or negatively correlated with other assets or portfolios during financial crises, in this study each asset is compared with the Swedish stock market. The method used is quantitative with secondary data in the form of the daily change for the stock market and the respective asset. These are analyzed using a regression model that captures the days when the market has fallen the most, where the relationship between the assets and the market are examined to get a result. Among the assets that have been examined, the study finds that all assets except the Swiss franc have been some form of safe haven during a certain period for any of the various crises.

In recent years, research has focused more on the importance of language in crisis communication instead of just developing frameworks and strategies. A phenomenon that has recently become a relevant part of this is Framing theory and how this tool can change individual behaviors in situations that require such input. This paper aims to investigate the use of framing within a swedish region’s, Region Västerbotten, crisis communication during covid-19. This in order to underline the importance of language in communication for crises with uncertain time courses. This study examines the region’s press conferences and press releases in order to crystallize important themes related to framing. The method used for this purpose is qualitative content analysis. The results of this study show that the region has used framing to a large extent in terms of measures and facts. This communication has changed over time from being more individual-oriented and rational during the pre-crisis stage, to focus more on measures and used emotional stories during the acute and chronic phases of the crisis. In resolving the crisis, the region has hardly used this type of framing at all. This can be explained by the fact that the communication followed the development of the crisis and used more measures when the individuals in society needed to change their behavior.

Denna studie har behandlat ämnet gällande vilka framgångsfaktor som varit relevanta inom restaurangbranschen under den extrema period som pågick under Covid-19 pandemin. En bransch som har drabbats hårt pandemin är restaurangbranschen. Riksdagens smittskyddsinsatser innebar exempelvis begränsat antal gäster i lokalen, näringsförbud efter vissa tider. Ansvar för att besökare efterföljde restriktionerna låg på näringsidkaren, i de fall åtgärderna var otillräckliga fanns risk böter och näringsförbud   Studien har en kvalitativ ansats med stöd av semistrukturella intervjuer, gett en bild av hantering av- och framgångsfaktorer under extrema omständigheter likt Covid-19 pandemin. Intervjuerna har behandlat begreppet framgång och framgångsfaktorer har diskuterats. I ett försök att finna specifika faktorer som restaurangerna applicerat för att undvika konkurs.  Slutsatsen visar att restriktionerna påverkat restaurangerna negativt i hög grad det har även krävts förändringar i verksamheterna för att undvika en konkurs. Restaurangerna har behövt anpassa sig efter marknaden och kundernas förändrade behov och önskemål, genom exempelvis tillhandahålla en plats att tvätta och sprita händer. Studien fann att god ekonomisk ställning samt möjlighet att planera verksamheten är viktiga framgångsfaktorer i krissituationer. Vidare dras slutsatsen att atmosfär och läget på restaurangen har en stor betydelse för dess överlevnad, vilket även visats i studier från tidigare krissituationer som lågkonjunktur. En bra ledning och en engagerad restaurangchef bidrar till framgång, detta har varit viktigt under en lågkonjunktur och även under pandemin.

Lebanon has a long history of hosting refugees. The influx of refugees has placed pressure on thecountry’s resources, infrastructure, and economy. With internal and external crises taking place, suchas the economic crises in 2019, Covid-19 pandemic in 2020 and Beirut Port Explosion in 2020, thecountry has endured deepening wounds that continue to escalate. In the aftermath of these disasters, thetension amidst the local residents in Karantina, a socially vulnerable area in Beirut has resurfaced.Factors contributing to the resurgence of tension among local residents include a complex interplay ofeconomic strain, competition for limited resources, and perceived shifts in societal dynamics. Previousresearch has addressed the impact of refugee influxes on various countries with differing capacities;however, there is limited research into how a nation and city grapple with persistent and multiple crisesthat span over a decade, straining their ability to effectively manage challenges as they resurface. Semi-structured interviews were conducted with eight participants and employed a case study methodology.The analysis shows a strong correlation between limited sources and tension. The findings indicate thatcommunities are unique, requiring tailored strategies for success. Advocating for policies that supportdevelopment, resilience, and long-term infrastructure can mitigate tensions and promote socialcohesion. Effective urban planning must be context-specific and community-driven, with directengagement with residents being a key consideration. / Libanon har en lång historia av att vara värd för flyktingar. Inflödet av flyktingar har satt press pålandets resurser, infrastruktur och ekonomi. Med interna och externa kriser som ägt rum, såsom denekonomiska krisen år 2019, Covid-19-pandemin år 2020 och explosionen i Beiruts hamn år 2020, harlandet genomgått fördjupade sår som fortsätter att eskalera. Efter dessa katastrofer har spänningen blandde lokala invånarna i Karantina, ett socialt utsatt område i Beirut, återuppstått. Faktorer som bidrar tillåterkomsten av spänningar bland lokala invånare inkluderar en komplex samverkan av ekonomiskbelastning, konkurrens om begränsade resurser och förändringar i samhälls dynamiken. Tidigareforskning har studerat effekten av flyktingströmmar på olika länder med varierande kapacitet; det finnsdock begränsad forskning om hur en nation och en stad brottas med ihållande och mångfacetteradekriser som sträcker sig över ett årtionde, vilket belastar deras förmåga att effektivt hantera utmaningarnär de återkommer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta deltagare och en fallstudiemetodologi användes. Analysen visar en stark korrelation mellan begränsade resurser och spänningar.Resultaten indikerar att samhällen är unika och kräver skräddarsydda strategier för framgång. Attförespråka politik som främjar utveckling, motståndskraft och långsiktig infrastruktur kan mildraspänningar och främja social sammanhållning. Effektiv stadsplanering måste vara kontextspecifik ochsamhällsdriven, där direkt engagemang med invånarna är en viktig övervägning.