Den här uppsatsen handlar om döden, främst ur baras synvinkel. Jag redogör för vad olika författare kommit fram till, vidare för en intervju med några barn och slutligen för vad jag själv upplevt. Döden är en av de naturligaste delarna i ”livet”, fast den är för många något väldigt tabubelagt. Vi kommer alla ändå på något sätt att beröras av den. Som vuxen kanske man ofta lämnar barnen utanför, därför att man själv har svårt att hantera döden. Jag har läst litteratur inom detta område och försökt påvisa hur viktigt det är att skolan tar upp ämnet död med eleverna. En slutsats är att lärarna bör vara väl förberedda när de tar upp ämnet död. Så att lärarna bl a genom litteraturstudier ”fått mer kött på benen” och lärt sig hur barn tänker, känner och funderar över döden. Det viktigaste är att man vågar prata med varandra om döden, inte ta upp det när ”det händer”. Det är alltid lättare att hantera det man möter i livet om man är förberedd. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998.

Bakgrund: Idag handlar det inte ”om” en kris ska drabba ett företag utan ”när” den drabbar ett företag. Kriser i dagens samhälle sker på en mängd olika nivåer och kan uppstå ur en mängd olika situationer, ur inre och yttre hot samt vara av materiell eller immateriell art. Gemensamt för kriser är dock att om de inte hanteras på rätt sätt kan de få förödande konsekvenser. För att undvika att företag drabbas av stora negativa effekter i samband med en krissituation trycker teoretiker på vikten av att företag engagerar sig i ett förberedande arbete. Detta är dock något som företag tenderar att avstå ifrån då ett sådant förberedande krisarbete anses vara av lägre prioritet, onödigt, tidskrävande och kostsamt. Detta har fått oss att fundera kring huruvida fler företag skulle initiera ett förberedande krisarbete om ett sådant arbete kunde förenklas. Syfte: Att presentera en tentativ krisförberedelsemodell för företag i avsaknad av ett förberedande krisarbete. Resultat och slutsats: Den tentativa krisförberedelsemodellen inkluderar förberedelser för två av de tre förberedelsestegen; förebyggande och styrning av en kris. Förberedelser gällande det förbyggande arbetet bör innefatta; att identifiera vilka olika risker och hot som finns i såväl företagets interna som externa miljö samt att uppskatta vilka av dessa risker och hot som kan anses ge upphov till den mest allvarliga potentiella krissituationen. Förberedelser gällande styrning av kris bör innefatta att enbart utarbeta planer för den krissituation som identifierats som allvarligast för företaget. För att styrningen ska bli effektiv ska även såväl lokal som central rollfördelning ske. Ett kristeam med ett fåtal medlemmar samt en kommunikationsansvarig bör därmed utnämnas och tränas inför den allvarligaste potentiella krissituationen som identifierats. / Background: Nowadays, it is not about ”if” a crisis will affect a business, but ”when” it will affect a business. Crises can originate from many kinds of levels and situations, and can be of internal and external threats as well as of tangible and intangible nature. A common feature of crises is that if not handled properly, they can have devastating consequences. To avoid negative consequences associated with a crisis situation it is of importance for businesses to be engaged in preparatory work. However, businesses tend to avoid this kind of preparatory work since it tends to be of lower priority, unnecessary, time consuming and costly. This has led us to reflect on whether more companies would initiate such a preparatory work if it could be simplified. Purpose: To present a tentative model of crisis preparation for business in absence of such a preparatory work. Results and conclusion: The tentative model of crisis preparation includes the preparation of two of the three preparatory steps; preventative measures and crisis containment. Preparing the existing preventative efforts should include identifying the various risks and threats that exist in both a business’s internal and external environment and to estimate which of these risks and threats poses the most serious potential of becoming a crisis situation. Preparation of the crisis containment should include plans for the crisis identified as the most serious one for the business. For the crisis containment to be effective, it is also necessary that roles are divided amongst members of the organization. A crisis team of a few members and a communications officer should therefore be appointed, and thus be trained for the most serious potential crisis situation identified.

Syftet med vår studie är att först ta reda på hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation på en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lämpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenärer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vår uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gått till väga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende. Vi har i denna uppsats valt att använda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats då vårt syfte är att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda på hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gång då vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. Vår empiri består av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta området. Vi har utgått från en modell som förklarar hur återhämtnings-processen för en destination bör gå till och implementerat denna modell på reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gång sett vara extra vitala är relationen med kunder samt relationen med media för att kunna återhämta sig efter en kris. För fullständig slutsatsdiskussion hänvisar vi till kapitel sju. / The aim of this study is primarily to explore how travel companies have managed certain crisis situation on a destination to be able to adopt appropriate strategies to be used when marketing such desti-nation with the purpose to reclaim their customers. We have cho-sen to focus this paper on the tsunami disaster in 2004 and how different travel companies handled that situation when trying to regain their customers confidence. We have chosen to use a qualitative method with an abductive and a phenomenological approach as our aim with this study is to investigate the phenomena of the tsunami disaster 2004 in Thail-and and in which way travel companies handled this situation. The abductive approach has been fundamental when working with this paper as it made it possible for us to update the papers theory as the empirics has grown. Our empiric approach includes five qual-itative interviews with people who have a lot of experience compe-tence within the area we chosen to investigate. We have built this paper upon a model that explains how the reco-very period at a crisis destination should be handled and used this model on travel agencies. The marketing strategies that we have found fundamental during this period and essential for travel agen-cies to be aware of are those relating to the customers and media in order to recover from a crisis in the best possible way. We would like to refer the reader to chapter seven for our complete version of conclusions.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell. Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar. Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag. Företagen behöver identifiera relevanta intressenter vid en going-concern varning på grund av begränsade resurser. Identifieringen sker genom att studera om företaget innehar främst attributen makt och brådskande men även attributet legitimitet. För att företagen ska behålla en god relation till sina intressenter vid krisen behövs allmän och specifik kommunikation. För att hantera en going-concern varning och minska de negativa effekterna kan företagen använda sig av primär och sekundär kriskommunikationsstrategier. / Background: One of the worst things that can happen to a business is to receive a going-concern warning. That is due to the fact that a going-concern warning is a signal to stakeholders concerning the matter that it is a risk that the business will not survive the next twelve months. Earlier studies have examined the effects of a going-concern warning on the businesses stakeholders and what happens to companies in the short term. That has made us want to examine how business leaders act to avoid bankruptcy and liquidation and therefore survive a going-concern warning. Purpose: The purpose of our study is to explain how business leaders act in order to survive a going-concern warning. The focus of the study will be on communication. To fulfill this purpose we will construct a model. Method: The study has a deductive research approach with a base in resource dependence theory, attribution theory and institutional theory. The empirical data is of a quantitative nature and is collected through survey and a document study of annual reports. Conclusion: We have come to the conclusion that receiving a going-concern warning will be experienced like a crisis by companies. Due to scarce resources companies will need to priorities their stakeholder in order to keep the ones relevant to the survival of the business. Business leaders will identify relevant stakeholder by examining the presence of power, legitimacy and urgency in stakeholder-manager relationships. Companies will in order to keep a good relationship with their stakeholders communicate though information channels directed towards the public and specific stakeholders. To reduce the effects of a going-concern warning companies will use primary and secondary crisis response strategies.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva människor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fått kännedom om sin diagnos. För att kunna förstå och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillämpats. För att kunna förstå och förklara förändringsprocessen som pågår inom en individ som har fått kännedom om att han är HIV-positiv så har vi tillämpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen så har vi intervjuat personer som vi fått kontakt med via intresseorganisationer och olika nätforum. Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gått igenom krisbearbetning av HIV har förstärkt sina livsplaner och förtydligat de mål som han hade före kännedom. Vi kan alltså argumentera för att HIV har förstärkt deltagarnas livsformsideologier. Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats på samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men här har ett oväntat resultat uppenbarats. Slutsatserna från detta har varit en skiss på en ny kärleksform som vi har valt att nämna de bemötandes kärleksform. I de bemötandes kärleksform handlar det inte om en tillägnelsepraktik som i de bemyndigandes kärleksform eller en omsorgspraktik som i de bekräftandes kärleksform utan här kan vi argumentera för en kompromisspraktik. Den tredje och sista slutsatsen handlar om att vi inte kan påvisa någon livsformsspecifik krisbearbetning av HIV utan det verkar vara något som ligger utanför ramen för den realistiska livsformsanalysen och grundar sig helt på individuella egenskaper.

This essay provides a queer theoretical, non-biographic reading of Karin Boye's novel Crisis from 1934. The analysis aims to focus on how Christian faith, constituting a major part of the book, can be connected to and be read as a symbol of heteronormativity. Furthermore the analysis describes how the queer aspect in the novel reveals heteronormative and intersectional structures. The investigation is set against previous research on Boye’s literary works, and other queer theoretical texts to show how the protagonist Malin Forst’s queer desire and identity develops as opposed to authoritative voices present in her life.

Krishantering idag har vidgats i och med sociala mediers uppkomst som medför både möjligheter och hot. Möjligheterna som finns är att det är lättare än någonsin att interagera med en stor målgrupp och skapa sömlösa relationer. Å andra sidan skapar det snabb spridning av information vilket kan vara ett hot för en organisation. Kommer falska påståenden ut om ett företag så kan det skapa missnöje men det kan också snabbt bli en sanning som orsakar skada för företaget/varumärket eller organisationen. Syftet med denna studie är att få en bättre inblick i hur kommunerna använder sig av kriskommunikation med dagens kommunikationsteknologi vid en pågående kris. Kris studien undersöker vattenläckor. Kommunikationsteknologin kommer i denna studie avgränsas till sociala medier, mer specifikt Facebook. De tre kommuner som har undersökts är Gävle, Lidingö och Motala kommun. De teoretiska utgångspunkter studien använder sig av är kriskommunikation och strategisk kommunikation. Metoderna som har använts för studien är två kvalitativa, varav en innehållsanalys och intervjuer. Intervjuerna gjordes med de tre kommunikationscheferna i kommunerna för att få en bättre insikt i kommunernas sätt att arbeta med kriskommunikation.   Studiens undersökning kom fram till att kommunerna vill utveckla och använda sig mer av Facebook som en kommunikationskanal vid krissituationer för att nå invånarna i kommunen. / Crisis management today has expanded as to social media’s origination, bringing both opportunities and threats. The opportunities available are that it is easier than ever to interact with a large audience and to create seamless relations. However, threats can arise as it creates a rapid dissemination of information which can harm an organization. Moreover false statements being spread out about a company may cause dissatisfaction, additionally rumours can very fast become the truth that cause damage to the company/brand or the organisation. The purpose of this case study is to get a better insight into how three municipalities use their crisis communication with today's communication technology at hand. Communication technology will be defined in this study as social media, and more specifically Facebook. The three municipalities that have been investigated are Gävle, Lidingö and Motala municipality. The theoretical issues this paper is focusing on are crisis communication and strategic communication. Research within other areas is taken into account, as it is relevant for this study and its purpose. The empirical examination consists of a case study of how the three municipalities use their crisis communication. The methods used in this study are a quantitative content analysis of the three municipalities’ Facebook submissions regarding water leaks and a qualitative interview with the person being responsible for each municipality’s communication.   The study found that the municipalities want to develop and use more of Facebook as a communication channel in crisis situations to reach residents of the municipality.

Webbaserat informationssystem, eller WIS, är ett nationellt informationssystem för krishantering och förenklar samverkan mellan aktörer före, under och efter händelser. Genom att använda WIS bidrar aktörer till informationsspridning av relevant information. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera de faktorer och kritiska framgångsfaktorer som påverkar användning och acceptans av informationssystemet WIS. Undersökningen genomfördes via intervjuer med personer som på kommunal nivå jobbar med krishanteringsfrågor och WIS i någon utsträckning. En personlig intervju, två Skype intervjuer och en mailkorrespondens genomfördes med respondenter i olika län. För att få kontrast och kunna bearbeta respondenternas svar kritiskt, genomfördes också en Skype intervju med en förvaltare av WIS på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Via intervjuerna undersöks faktorer i fem huvudkategorier som påverkar användning positivt men också negativt i vissa sammanhang. De fem kategorierna är: Användarvänlighet, Systemkvalitet, Informationskvalitet, Symbolisk adoption och Krisegenskaper. Inom de fem huvudkategorierna identifierades sex stycken kritiska framgångsfaktorer. Användbarhet påverkar användning positivt när systemet utvecklas så att det känns bekant och lättanvänt, och försvårar användning när förenkling inte sker. Flexibilitet påverkar användning positivt om aktörer kan identifiera områden för vardagsanvändning av WIS; för att dra nytta av denna kritiska framgångsfaktor behöver fler funktioner implementeras i WIS. Bristande integration påverkar i dagsläget användning negativt; bättre integrationer mot centrala myndigheter kan komma att öka användning. Informationens relevans, utan relevant och exakt information skapas en typ av brus hos användare, där de inte kan få tag i rätt information vid rätt tidpunkt. I studien identifierades att tidsåtgång vid kris påverkar användningen av WIS på sådant sätt att centrala aktörer med krisberedskapsansvar inte använder WIS under ’snabba’ händelser. De använder istället egna specialiserade system. Uppmaning till användande från MSB och Länsstyrelsen skulle vara positivt och är av användare en potentiellt uppskattad handling.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen är allvarlig och bidrar till ökat lidande då den medför omfattande symtom, begränsar livsvärlden och kräver livsstilsförändringar. Behandlingen är komplex. För att sjuksköterskan ska kunna ge god vård och stärka välbefinnande hos patienter behöver hen ha förståelse för patienters erfarenheter av livet med kronisk njursvikt. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av dagligt liv med kronisk njursvikt. Metod: Litteraturbaserad metod som bygger på kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman: Identifiera sig med sjukdomen, support från omgivningen och förändrad självbild med sex underteman. Konklusion: Kronisk njursvikt leder till både fysiska och psykiska förändringar, vilket resulterar i ett sjukdom- och livslidande för patienter och en annan livsvärld att förhålla sig till än innan sjukdomen.

Studien är baserad på en kvalitativ jämförande fallstudie och behandlar olika typer av frivilliga organisationer i Sverige. Syftet med denna studie har varit att förstå och kartlägga olika typer av frivilliga organisationer inom svensk krisberedskap och krishantering. Studien har fokuserat på icke-traditionella frivilliga grupper och deras roll inom svensk krishantering. Det teoretiska ramverket för denna studie utgår ifrån krishanteringslitteratur vilken rör frivilliga organisering och Disaster Research Centers (DRC) typologi. Intervjuer genomfördes med respondenter vilka var delaktiga i verksamheter som icke-traditionella grupper utförde. Dessa tillsammans med skrivna dokument från traditionella frivilliga organisationer i Sverige utgjorde studiens empiriska material. Resultatet för denna studie indikerar att det finns potential att utöka gruppen som utgör förstärkningsresurser inom svensk krisberedskap. De icke-traditionella grupperna i denna studie har påvisat denna potential. Arbetet är uppdelat i åtta delar.