The idea of this study was to critically examine and account for the result found in scientific articles from databases. The aim of this literature review was to investi-gate how nurses can encounter a bereaved person in a crisis situation. Also the encounter of a person at risk of losing someone. Additionally, we investigated if the nursing staff fulfilled these needs. This literature review foremost addresses registered nurses. We hoped to give a tool that enables nurses to improve the care of the suddenly bereaved. The results showed four themes that were important in the encounter of bereaved. The themes were: information, closeness, privacy and education. In the last part of this review, guidelines for nurses to use in the encounter with bereaved are pro-posed. The guidelines emanated from the scientific articles. / Tanken med denna studie var att kritiskt granska och redovisa resultatet från vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien syftade till att ta reda på hur man bör bemöta en närstående i kris, när den närstående har förlorat någon eller löper risk att förlora någon. Dessutom besvaras om vårdpersonalen uppfyller de närståendes behov. Denna litteraturstudie riktar sig främst till sjuksköterskor. Vår förhoppning var att ge ett redskap för att kunna förbättra omvårdnaden av de närstående. I resultatet påvisades fyra teman som var viktiga i bemötandet. Dessa var: information, närhet, enskildhet och utbildning. I slutet av arbetet ges rekommendationer för sjuksköterskan att använda i mötet med närstående. Rekommendationerna utgick från de vetenskapliga artiklarna.

Prestationsmätning används inom organisationer för att bland annat utvärdera, förbättra, motivera och styra organisationer i önskad riktning. Med New Public Management reformer ökades fokuset på att styra och mäta resultat mer effektivt inom den offentliga sektorn. Det ledde till en högre arbetsintensitet och ökad stressnivå för medarbetarna. Den större delen av tidigare forskningen inom prestationsledning och prestationsmätning är baserat på normala förhållanden. En krissituation sätter däremot organisationer på prov och de behöver anpassa sig för att kunna hantera krisen. När organisationer sätts på prov och behöver strukturera om för att hantera en kris förändras även förutsättningarna för att mäta prestationer. För att undersöka hur prestationsmätning används i krissituationer har en kvalitativ forskningsmetod använts för att få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Data är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare, som arbetar inom sjukvården och på sjukhus. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ett konceptuellt analysverktyg som är uppdelad i tre teman: utvärdering, prestationsmätningens form och motivation. Studiens resultat styrker dels den tidigare forskning men bidrar även med nya insikter. Studien visade att prestationsmätning påverkas av krissituationer på grund av tidsbrist då de formella prestationsmätningsaktiviteterna i de flesta fall har behövts prioriteras bort. De informella aktiviteterna har å andra sidan fått mer utrymme och bidragit till en mer informell och möjliggörande styrning inom organisationer. Utvärderingen baseras främst på subjektiva värden, observationer och rykten vilket medarbetarna har blandande upplevelser om huruvida rättvis bedömning cheferna kan göra. Studien har även visat att medarbetarna motiveras av prestationsmätningen när den är kopplad till incitament som högre lön och individuella utvecklingsmål. Däremot finns det inte tillräckligt med resurser för att fokusera på sina mål. / Performance measurements or appraisals are used within organizations to, among other things, evaluate, improve, motivate, and steer organizations in the desired direction. New Public Management reforms initiated an emphasis on managing and measuring results more efficiently in the public sector. This caused a higher work intensity and increased employee stress levels. Most of the previous research in performance management and performance measurement are based on normal conditions. A crisis puts organizations to the test, and they need to adapt to be able to deal with the crisis. When organizations are put to the test and need to restructure to deal with a crisis, the conditions for measuring performance also change. To examine how performance measurements are used in a crisis, a qualitative research method has been used to gain a deeper understanding of employees' experiences. Data has been collected through semi-structured interviews with ten employees, who work in healthcare and hospitals. The collected empirical data has been analysed using a conceptual analysis tool that is divided into three themes: evaluation, the form of the performance measurement and motivation. The results of the study partly strengthen previous research but also contribute to new insights. The study showed that performance measurement is affected by crises, due to a lack of time, formal performance measurement activities have in most cases been prioritized away. The informal activities have on the other hand been given more space and contributed to more informal and enabling control within organizations. Evaluations are mainly based on subjective values, observations, and rumours, which the employees have mixed experiences about whether a manager can make a fair assessment. This research paper has also shown that employees are motivated by performance measurements when they are linked to incentives such as higher salaries and individual development goals, but on the other hand, there are not enough resources to focus on their goals.

No description available.

Den här studien undersöker sambandet mellan avkastningen på ett brett marknadsindex för aktier och bruttonationalprodukten (BNP), benämnt som börsvärdeskvoten. Även utvecklingen av marknadens generella riskpremie studeras. Tidsperioden täcker åren 1870–2021. Resultaten visar ett signifikant negativt samband för börsvärdeskvoten och finansiell kris. Studiens resultat för riskpremien och finansiellkris visar att det finns ett signifikant negativt samband för perioden 1871–2020. Studien dokumenterar en positiv riskpremie på 3,5 procent för hela perioden; dock med en kraftig variation, från –50,5 procent till 64,2 procent. Avslutningsvis visar studien att börsvärdekvoten ökat kraftigt sedan 1980-talet med en högsta nivå på 2,6 gånger det samlade värdet av BNP och avser kalenderåret 2000.[1] / This study explores the correlation between the quota of total market capitalization index of Sweden and the Gross Domestic Product (GDP), titled total market capitalization quota. It also examines the development of the general equity risk premium for the Swedish stock market. During the period 1870-2021. The result indicates a significant negative correlation of the total market capitalization quota and financial crisis during the period 1975-2021. The result for the equity risk premium indicates a significant negative correlation to financial crisis for the regression for the whole period (1871-2021). The study shows a general positive equity risk premium of 3,5 precent for the whole period. Although a high deviation between -50,5 to 64,2 precent.    In conclusion the study concludes a rapid increase in the total market capitalization quota after 1980 and with the highest value of 2,6 times the aggregated GDP by expenditure in 2000

Hur lyckas Arla, trots att de är ett företag med erfarenhet av flera kriser, bevara starka relationer till sina leverantörer? Denna studie undersöker hur en affärsrelation mellan två parter repareras efter en kris, och till vilken grad uppsägningskostnader påverkar åtagande i fallet Arla. För att undersöka detta tar studien avstamp i den mediekris som drabbade Arla som utspelade sig i Hälsingland under januari 2020. Studien utgår bland annat från Fleming et al. (2021) och Salo et al.s (2009) återuppbyggnadsprocessmodeller. Därtill, har studien baserats på två semistrukturerade intervjuer med två enskilda Arlabönder, samt sekundärdata. Resultaten visar att Arla har följt de olika återuppbyggnadsprocesser som både Fleming et al. (2021) och Salo et al. (2009) presenterar i stor utsträckning. Särskilt viktiga verkar processerna kommunikation om problemen, utvärdering av relationen, återbyggnadsåtgärder och återbyggnadens utfall varit i reparationsprocessen efter krisen 2020. Resultaten visar att relationernas styrka innan krisen skapade goda förutsättningar för reparering av relationen mellan Arla och Arlabönderna i enlighet med Fleming et al. (2021) forskning. Denna relationsstyrka förefaller grunda sig i ett starkt åtagande. Därtill introduceras ett nytt perspektiv som kompletterar Fleming et al.s (2021) och Salo et al.s (2009) modeller, nämligen att personlig kontakt inte nödvändigtvis  är en grundsten för att bygga starka relationer, utan att det finns fler faktorer som spelar in.

Studiens syfte har varit att undersöka svenska pliktbiblioteks krisberedskap och därmed hur beståndet bevaras vid extremt väder. De två första forskningsfrågorna handlar om vilken beredskap och vilka samarbeten svenska pliktbibliotek har för att skydda sitt bestånd vid extremt väder. Den tredje forskningsfrågan belyser, utifrån den beredskap och de samarbeten som identifierats, hur pliktbiblioteken visar på resiliens i dessa situationer. För att besvara forskningsfrågorna används metoden semistrukturerade intervjuer med sex av Sveriges sju pliktbibliotek. Den empiriska datan som samlats in har sedan sammanställts genom en deduktiv tematisk analys utifrån de teoretiska ramverk som valts ut för studien. Dessa är kriscykel för beredskap, kollaborativ krishantering och resiliens. I resultatet undersöks teman som beredskap, samarbete och resiliens. Detta mynnade ut i underteman som i analysen visar på att pliktbiblioteken har beredskap och samarbeten som dock är generella för krishantering men inte specifikt relaterade till krissituationer med extremt väder. Slutsatser som drogs är att den beredskap och de samarbeten som finns hos pliktbiblioteken varierar stort i utformning och omfattning. I samarbetet mellan pliktbiblioteken har en splittring framkommit där formella överenskommelser saknas. Dessa variationer påverkar sannolikt pliktbibliotekens resiliens inför extremt väder. Studien bidrar med viss, begränsad, forskning inom detta fält där framtida forskning behövs för att ge en mer heltäckande bild.

Påverkningskampanjer, falska nyheter, coronapandemin och kriget iUkraina, mycket har hänt för att sätta alltmer eld i en diskurs kring en biblioteksroll iTotalförsvaret som pågått sedan 2018 då det nationella biblioteksstrategiutkastet lanserades(Fichtelius, Persson & Enarson, 2018, 7–13). Detta arbete syftar sig att sammanställa denrådande diskursen kring det svenska biblioteksväsendet och dess roll i Totalförsvaret, för attsedan utföra en kvalitativ textanalys för att utforska hur bibliotekarieprofessionensvärdegrunder har påverkat diskursen. Som hjälp kommer Talcott Parsonsstrukturfunktionalistiska AGIL-schema användas som ett analytiskt ramverk i detta arbete.Arbetet är av en mer utforskande natur, dock görs ett antal slutsatser, till exempel hurdiskursens tidigare skeden satte spår på den senare diskursen trots en djup ändradbakgrundskontext, hur en roll i Totalförsvaret har djupa kopplingar tillbibliotekarieprofessionens värdegrunder bl.a. upplysningsidealet, samt hur neutralitetsidealetofta har hamnat i krock med den föreställda rollen i Totalförsvaret vilket har satt spår pådiskursen på olika sätt.

Trots att många människor rapporterar om god allmän hälsa och positivt psykiskt välbefinnande söker allt fler psykiatrisk vård för utmattningar så som ångest, stress och sömnsvårigheter i Sverige. Uppsatsen utforskar möjligheterna att kombinera Pehr Granqvists anknytningsteori och Carl Gustav Jungs analytiska psykologi för att belysa vad som ligger till grund för hur religionen kan vara ett verktyg i hanteringen av kriser.  Resultaten visat på att människor är komplexa och att trygghet är en viktig komponent i hanteringen av kritiska situationer, även hur delaktighet i olika sammanhang kan bidra till meningsskapande.

What capacities are needed for effective response to compound events? And to what extent do these capacities exist within a selection of Swedish municipalities? Compound events are understood as when multiple crises occur simultaneously or in close succession within a geographic area. Scientists in the natural sciences emphasize that the occurrence of compound events will become more common in the future and request knowledge on how they should be managed. The identified capabilities considered particularly relevant to compound events are; awareness, collaboration, flexibility, planning, exercises, resources, and anchoring. The empirical study found that the capability most prevalent among the studied municipalities was awareness, 15 of 17 municipalities. 13 municipalities demonstrated anchoring, about half of the municipalities demonstrated collaboration, flexibility, planning and exercises, and resources was found in only one of the municipalities. Based on the policy cycle it can be observed that a majority of the municipalities are in the initial stage of the cycle, which is identifying the problem. The steps towards implementing and allocate resources to strengthen the necessary capabilities vary between the municipalities but have not been taken to any significant extent. Therefore, it can be concluded that the municipalities lack relevant capabilities to manage compound events, which becomes problematic due to the extensive disruptions and consequences they cause in the society. The contribution of this study is a theoretical framework containing relevant capabilities for managing compound events, as well as an empirical description of how these capabilities appear within the studied municipalities. The study concludes with suggestions for future research focusing specifically on a deeper understanding of the capabilities within the framework of the policy cycle.

Bakgrund: Hjärtstopp är en allvarlig medicinsk händelse som utgör en betydande orsak till dödlighet, men överlevnad efter hjärtstopp blir allt vanligare. Att överleva ett hjärtstopp kan ses som en traumatisk kris och kan orsaka psykiska, fysiska och emotionella utmaningar. Sjuksköterskor spelar en central roll i patienternas återhämtningsprocess, för att främja god livskvalitet hos hjärtstoppsöverlevarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Metoden utfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. PubMed och Cinahl har använts som databaser för att finna vetenskapliga artiklar som utgör studiens resultat. Resultat: Resultatet beskrivs i två huvudteman med tillhörande sex subteman. Dessa visar på att patienter upplever en identitetskris och möter utmaningar med acceptans och anpassning till en ny vardag, efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Kvarstående känslor av sårbarhet, skuld och oro påverkar dem långsiktigt. Tillräckligt stöd och tydlig vägledning behövs för att hantera konsekvenserna och öka välbefinnandet. Konklusion: Efter ett hjärtstopp möter patienter både fysiska och mentala utmaningar. Sjuksköterskor stödjer dem genom praktisk vård, emotionellt stöd och utbildning för att öka deras känsla av kontroll och självständighet. Detta kan minska lidandet och främja ökad livskvalitet. / Background: Cardiac arrest is a severe medical event that constitutes a significant cause of mortality, yet survival rates are increasingly common. Surviving a cardiac arrest can be seen as a traumatic crisis, causing psychological, physical and emotional challenges. Nurses play an important role in the recovery process of patients, to promote a good life quality for cardiac arrest survivors. Aim: The study aimed to illuminate patients’ experiences of having survived a cardiac arrest. Method: A systematic literature review based on qualitative research was conducted. PubMed and Cinahl were used to find scientific articles that form the basis of the study’s results. Findings: Findings are described in two main themes with six associated subthemes. These show that patients experience an identity crisis and face challenges with acceptance and adaptation to a new everyday life, after surviving a cardiac arrest. Lingering feelings of vulnerability, guilt and anxiety affect them long-term. Adequate support and clear guidance are necessary to manage the consequences and enhance well-being. Conclusion: Post-cardiac arrest patients encounter both physical and mental challenges. Nurses support them through practical care, emotional support and education to increase their sense of control and independence. This can reduce suffering and promote improved quality of life.