Titel: Anpassning av kommunikationsstrategi under pandemi Författare: Henry Forsman och Julia Weideborn Handledare: Hans Allmér Examinator: Kaisa Lund Kurs: 2FE77E - Företagsekonomi III - marknadsföring, examensarbete (kandidat), 15 högskolepoäng, Linnéuniversitetet, vårterminen 2020. Problemformulering: Spridningen av coronaviruset har försatt samhället i en prekär sits för bedrivande av restaurangverksamhet. De statliga uppmaningarna till allmänheten att begränsa sitt vistande i folktäta miljöer har resulterat till färre besökare. Restauranger har därmed tvingats till anpassning av såväl verksamhet som kommunikationssätt för att bevara besökare.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en samhällskris kan påverka företags digitala kommunikationsstrategi. Studien avser att skapa en större förståelse för hur företag kommunicerar samt upprätthåller sitt varumärke via sociala medier under utmanande förhållanden.   Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamlingen av studiens empiriska material är baserat på sju semistrukturerade telefonintervjuer. Intervjuerna har genomförts med respondenter vilka har anknytning till restaurangbranschen. Respondenterna har valts genom ett målstyrt urval.   Slutsats: Efter analys av påverkningar på restaurangbranschens kommunikationsstrategi vid en samhällskris, presenterar resultatet i studien flera faktorer som bör tas i beaktning. Dessa faktorer presenteras som: kanal, frekvens och budskap. Sociala medier har gett ökade möjligheter till interaktion, vilket har legat centralt för upprätthållande av ett varumärke under den samhällskris som undersökts. Studien framlyfter även en avgörande korrelation mellan verksamhetsanpassning och kommunikation.   Nyckelord: Kris, Kommunikation, Kommunikationsstrategi, Varumärke, Sociala medier, Budskap, Frekvens och Word of mouth.

I december 2019 konstaterades en ny farsot, covid-19. Ett luftburet virus som snabbt spred sig över hela världen, krisen var ett faktum. En kris som utmynnade i ett omfattande merarbete för kommunala chefer inom vård och omsorg, detta då andra arbetsuppgifter fick ställas åt sidan för att istället fokusera på att hantera krisen. Modern forskning inom området krishantering handlar om det strategiska arbetet med förberedelser och förebyggande åtgärder, etablering av krisplaner och krisgrupper, samt att ta lärdom från tidigare kriser. Detta kombinerat med, att i rollen som enhetschef finns ett ansvar för att bibehålla styrning och stabilitet, detta även vid en kris, att se till så att verksamheterna kan bedrivas. Detta tillsammans utmynnar i studiens syfte, vilket är att undersöka och att identifiera de prövningar som kommunala chefer inom vård och omsorg upplevt till följd av covid-19 som kris. Studien kommer att ha sitt fokus i de kommunala cheferna inom vård och omsorgs upplevelser att hantera kris kopplat till covidpandemin. Genom att kartlägga de kommunala chefernas upplevelser och erfarenheter av arbetet att hantera kris, har vi som målsättning att skapa en ökad förståelse och ökad kunskap om krishanteringsarbete. Dessutom ämnar vi att kunna ge praktiska rekommendationer till kommunala chefer inom vård och omsorg samt deras kommuner (men även andra) i arbetet med att hantera kris.Studien kommer att besvara följande frågeställningar:- Hur var kommunala chefer inom vård och omsorg förberedda gällande krishantering för att hantera covid-19?- Vilka utmaningar har covid-19 pandemin skapat för kommunala chefer inom vård och omsorg?- Vilka lärdomar har kommunala chefer inom vård och omsorg tagit i samband med covid-19?Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i kommunala chefer inom vård och omsorgs upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19. I denna studie har empiri-insamlingen skett genom tio semistrukturerade intervjuer med kommunala chefer inom vård och omsorg. Efter genomförda intervjuer har den insamlade empirin, redovisats, sammanställts och analyserats. Detta har gjorts mot tidigare forskning i form av ett teoretisk ramverk som utgår ifrån att arbetet med krishantering består av tre delar. Dessa delar är innan kris, under kris och efter kris. Baserat på detta teoretiska ramverk har kommunala chefer inom vård och omsorg delat med sig av sina upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19.Genom att analysera insamlad empiri gentemot studiens teoretiska referensram har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Dessutom har kommunala chefers upplevelser av krishantering kopplat till covid-19 genererat insikter i form av, en ökad kunskap och förståelse för hur arbetet med krishantering varit kopplat till covid-19 samt hur arbetet med krishantering varit inom kommunal verksamhet. Resultatet från studien indikerar att arbetet med krishantering under covid-19 skett på uppstuds och att det därmed finns förbättringsmöjligheter gällande detta arbetet kopplat till tidigare forskning. Detta i form av ett ökat förebyggande arbete och förberedelser inför kris, införandet av krisgrupp samt användandet av kommunikationsplaner under kris, och att verkligen ta tag i uppföljningsarbetet fortast möjligt, efter kris.

Bakgrund: År 2020 drabbades cirka 8300 personer av hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av nära-döden-upplevelse leder till konsekvenser som utmanar det fortsatta livet. Kognitiva komplikationer och motoriska nedsättningar är exempel på konsekvenserna.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats tillämpades, där studier från 11 vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Fribergs beskrivning av kvalitativ analys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman: Att återfå kontroll över kroppen, Att återgå till det normala livet och Att omvärdera livet. Resultatet beskriver personernas upplevelse där bland annat fysiska och emotionella utmaningar tog stor plats. Kognitiva förändringar, smärta efter HLR, oro, ångest, finna en ny identitet och existentiella frågor var ytterligare konsekvenser av hjärtstoppet. Flera upplevde att stödet från familj, vänner och sjukvård var av stor vikt för det fortsatta livet.  Slutsatser: Att överleva hjärtstopp innebär att personen ställs inför en hel del utmaningar i det fortsatta livet. Både fysiska, psykiska och existentiella aspekter av livet påverkas och det fortsatta livet innebär en hel del förändringar. / Background: In Sweden year 2020, approximately 8,300 people suffered a cardiac arrest. To suffer from a near- death experience leads to consequences that challenges the continued life. For example, cognitive complications and motor impairments. Aim: The aim was to describe people’s experience of life after a cardiac arrest. Method: Qualitative literature review with an inductive approach was applied, where 11 studies from scientific articles was analysed according to Friberg’s description of qualitative analysis. Results: The result was presented on the basis of three themes: To regain control of the body, To return to the normal life and To Re-evaluate life. The result describes the individuals’ experiences for example, the physical and the emotional challenges. Cognitive changes, pain after CPR, anxiety, seeking a new identity and existential questions were further consequences of cardiac arrest. The support from their family, friends and health care system was important for the continued life.  Conclusion: Surviving a cardiac arrest meant that the person faced a lot of challenges in their life. The physical, mental, and existential aspects was affected, and the continued life meant that a lot of changes had to be done.

Covid-19-pandemin har inneburit en global kris med stora konsekvenser för turist- och transportbranschen. Flygbranschen har drabbats extra hårt och branschledare pratar om pandemin som flygets värsta kris någonsin i fredstid. I dessa tider blir planering, beredskap och krishantering alltmer aktuella ämnen, speciellt för flygbranschen som länge visat begränsad motståndskraft och otillräckligt hänsynstagande till de risker luftfarten medför för individer och samhället. Denna studie undersöker hur flygbranschen planerat för och hanterat Covid-19-pandemin, för att få kunskap om branschens flexibilitet och anpassningsbarhet i krissituationer. Syftet är att undersöka hur svenska flygbolag hanterar krissituationer, med ett fokus på Covid-19-pandemin. Frågeställningarna är: Hur förberedda var flygbolagen på att hantera Covid-19-pandemin? samt Vilka strategier använde flygbolagen för att hantera Covid-19-pandemin? Teoretiska perspektiv som utgör grunden för arbetets utformning och analys inkluderar: processer och perspektiv kring krishantering, hur de relaterar till turist- och transportbranschen, samt aktuell forskning om Covid-19-pandemins påverkan på flygbranschen. Metoder för datainsamling inkluderar kvalitativa intervjuer och innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes med respondenter från 5 svenska flygbolag, och innehållsanalysen utfördes på rapporter och strategidokument relevanta för forskningsfrågorna. Resultaten visar att de svenska flygbolagen har en grundläggande krisberedskap för typiska krisscenarier inom flygbranschen, däremot saknade många bolag en beredskap för just pandemier, vilket har att göra med att tillämpliga riktlinjer och krav inte finns i förordningarna. Flygbolagen har alla påverkats av Covid-19-pandemin, dock i olika hög grad, och de har använt olika strategier för att klara sig genom krisen. Nedstängning av flyglinjer, uppsägning och permittering av personal, upprätthållande av verksamheten, eller innovationer är exempel på krishanteringsstrategier som nyttjats. Inför framtiden råder en osäkerhet om när branschen kommer återhämta sig, om den någonsin gör det helt. Men respondenterna som intervjuats ser ändå positivt på framtiden, då de hittat nya utvecklingsmöjligheter under pandemin och samtidigt ser krisen som en möjlighet för branschen att bli mer hållbar och motståndskraftig. Slutsatserna av studien är att svenska flygbolag hanterar krissituationer på lite olika sätt beroende på vad de är för typ av bolag och bolagets storlek. Sammantaget har de flesta drabbats av ganska omfattande förluster och därmed kan man påstå att luftfartssektorn inte har haft lämplig beredskap för Covid-19-pandemin. Dock har alla flygbolag ett grundläggande krishanteringssystem, men detta inkluderar inte procedurer och rutiner för smittsamma sjukdomar. Därav kan man konstatera att myndigheten behöver uppdatera sina riktlinjer och inkludera i krishanteringssystemen hur flygbolagen ska agera för att begränsa spridningen av smittoämnen.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka krisåtgärder och vilken likviditetshantering som företag inom besöksnäringens boendesektor tillämpat för att överleva under Covid 19-krisen. Detta för att generera en djupare förståelse för vilka lärdomar som kan dras för att möta framtida kriser på ett mer effektivt sätt. Metod: Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med informanter från företag inom besöksnäringens boendesektor. Resultat: Studiens slutsats är att företagen i studien har drabbats i olika hög utsträckning av pandemins ekonomiska följder. Företagens omsättning, beläggning samt lönsamhet har för många av verksamheterna kraftigt reducerats till följd av krisen och dess restriktioner. Företagen har arbetat på ett flertal olika sätt för att förändra sina verksamheter och hantera sin likviditet och de ekonomiska följderna under Covid-19 pandemin. Några av de åtgärder som har vidtagits är att reducera verksamhetens kostnader, tagit del av statliga stöd, diskuterat och omförhandlat villkor med leverantörer och långivare, säkrat likviditeten genom en ökad upplåning, introducerat nya koncept och attraherat nya målgrupper, sänkt försäljningspriset, ett ökat arbete med kampanjer samt skapat förutsättningar för att möjliggöra trygga upplevelser som besökare. Kunskapsbidrag: Studien undersöker en aktuell och pågående kris med nedstängningar av en karaktär som aldrig tidigare skådats i modern tid. Krisen har drabbat samhället, näringslivet samt många företag och medarbetare väldigt hårt särskilt inom besöksnäringen där många företag gått i konkurs och många medarbetare blivit uppsagda. Genom att kartlägga de krisåtgärder och den likviditetshantering som verksamheterna har tillämpat under krisen kan en djupare förståelse för de lärdomar som kan dras för att hantera framtida kriser på ett mer effektivt sätt.

Syfte och problemformulering: Krisen Covid-19 tvingade många organisationer att omorganisera sina verksamheter på kort tid, vilket har lett till många förändringar. Krisen har också gjort att många organisationer behövt förändra sina arbetsätt till det mer virtuella. Digitalisering är idag något som är väldigt vanligt i dagens samhälle och något som organisationer arbetar kontinuerligt med. Trots detta saknar verksamheter kunskap och är inte förberedda för att arbeta virtuellt på ett effektivt sätt. Att övergå till att arbeta virtuellt innebär inte bara ett byte från den fysiska arbetsmiljön, utan det förändrar också hur ett team kommunicerar och samarbetar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika ledare i Region Västernorrland har arbetat med sitt ledarskap, till följd av krisen Covid-19. Samt på vilket sätt det har påverkat ledarstilen. Metod och material: I denna studie har vi använts oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Slutsats: Studiens slutsats är att Covid-19 har påverkat Region Västernorrlands ledares sätt att leda samt deras ledarstil. Studiens resultat visar på att ledarna under en kris fokuserar på en tydligare kommunikation. Dessutom visade studien på att det finns utmaningar att underhålla relationer, i samband med distansarbete och logga in och logga ut kulturen.

Småföretag är just nu en av de branscher som kämpar mest med sin överlevnad i den pågående krisen. Med hjälp av sociala medier som kan vara de mest effektiva plattformarna i en kris kan småföretag sprida information och skapa ett mer personligt förhållande med sina kunder (Alves et al., 2020). Under en kris är det otroligt viktigt att kommunikationen sker löpande då nya kunder behövs till butiken för att den skall överleva under kommande period. Pandemin har bidragit till att många småföretag förväntas läggas ner, men det är för tidigt att se några tydliga effekter av detta (Fairlie, 2020). Medvetenheten om vikten av kriskommunikation skapar mer gemenskap och delaktighet hos medarbetarna i organisationen (Heide et al., 2012; Reynolds et al., 2007). Kriskommunikation har blivit mer viktigt än någonsin och även en nödvändighet för småföretag, och därför anser författarna att en studie om småföretags tillvägagångssätt i hur de arbetar med kriskommunikation på sina sociala medier ligger rätt i tiden med tanke på pandemin.Syftet med studien är att undersöka hur småföretag arbetar med kriskommunikation på sociala medier. Författarna har valt att undersöka respondenter som arbetar i modeinriktade småföretag för att få fram tydliga faktorer som Covid-19 bidragit med. Den teoretiska referensramen grundar sig i Covid-19 och sociala medier. Tidigare forskning kring småföretag och kriskommunikation påvisar ett kunskapsgap, vilket studien till viss del skall fylla. Studien genomförs med intervjuer genom den kvalitativa undersökningsmetoden. För insamlad empiri har det utförts semistrukturerade intervjuer med fem butikschefer. Respondenterna valdes ut genom tre kriterier, att de måste vara ett småföretag, vara påverkade av Covid-19 och slutligen använda sig av sociala medier. Genom en analys har ett resultat kommit fram, med hjälp av insamlad data och den teoretiska referensramen. Studiens resultat visar att alla intervjuade småföretag är påverkade av krisen, men att de inte besitter tillräckligt med kompetens för arbetet med kriskommunikation på sociala medier, vilket tidigare forskning betonar som avgörande. / Small businesses are currently one of the industries struggling most with their survival in the current crisis. With the help of social media that can be the most effective platforms in a crisis, small businesses can spread information and create a more personal relationship with their customers (Alves et al., 2020). During a crisis, it is incredibly important that communication takes place on an ongoing basis as new customers are needed for the store to survive in the coming period. The pandemic has contributed to the fact that many small businesses are expected to close, but it is too early to see any clear effects of this (Fairlie, 2020). Awareness of the importance of crisis communication creates more community and participation among employees in the organization (Heide et al., 2012; Reynolds et al., 2007). Crisis communication has become more important than ever and a necessity for small businesses, and therefore the authors believe that a study of small business approaches in how they work with crisis communication on their social media is timely given the pandemic.The purpose of the study is to investigate how small businesses work with crisis communication on social media. The authors have chosen to examine respondents who work in fashion-oriented small companies to obtain clear factors that Covid-19 has contributed. The theoretical frame of reference is based on Covid-19 and social media. Previous research on small businesses and crisis communication shows a knowledge gap, which the study must some extent fill. The study is conducted with interviews through the qualitative survey method. For collected empirical data, semi-structured interviews have been conducted with five store managers. The respondents were selected by three criteria, that they must be a small business, be influenced by Covid-19 and finally use social media. Through an analysis, a result has emerged, with the help of collected data and the theoretical frame of reference. The results of the study show that all interviewed small businesses are affected by the crisis, but that they do not possess sufficient competence for the work with crisis communication on social media, which previous research emphasizes as crucial.

Syftet med studien var att titta närmare på kvinnor som har varit våldsutsatta i en nära relation och deras copingstrategier i nya kärleksrelationer. Studien syftar till att fortsätta föra arbetet kring ämnet våld i nära relation framåt och på så vis bidra till en bättre förståelse i samhället kring detta ämne samt fokusering på det som kommer efter det akuta skedet. Studien är av kvalitativ karaktär och sex kvinnor har intervjuats för att frågeställningen ska kunna besvaras. Utifrån den insamlade empirin har materialet därefter analyserats och tolkats. Resultatet visar att samtliga kvinnors copingstrategi är övervägande i temat stöttande nätverk, där kvinnorna fått hjälp av olika aktörer i samhället såsom terapeuter och kvinnoboenden. Även stöttande familj och vänner har varit en framgångsrik copingstrategi. / The purpose of the study was to take a closer look at women who have been abused in a close relationship and their coping strategies in new love relationships. The study aims to continue the work on the subject of violence in a close relationship going forward and thus contribute to a better understanding in society around this topic and focus on what comes after the acute stage. The study is of a qualitative nature and six women have been interviewed so that the question can be answered. Based on the collected empirical data, the material has subsequently been analyzed and interpreted. The results show that all women's coping strategy is predominant in the theme of support networks, where the women have received help from various actors in society such as therapists and women's shelter. Supportive family and friends have also been a successful coping strategy.

Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar covid-19 pandemin inneburit för restaurangchefers ledarskap, hur de anpassat sitt ledarskap efter situationen samt vad de lärt sig av erfarenheten och hur de tror att deras ledarskap kommer att se ut i framtiden. I studien tillämpades en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt antagande där semistrukturerade intervjuer med fem respondenter användes för att samla in data. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av Peter Jarvis teori om disjuncture. Resultatet delades upp i tre huvudkategorier med tillhörande teman. Kategorierna som uppkom i materialet var synen på ledarskap, utmaningar under pandemin och ledarnas erfarenheter. Studiens slutsats är att pandemin inneburit omfattande förändringar för restaurangbranschen vilket framkallat lärande hos ledare inom denna näringsgren. Kommunikationen har ökat och förändrats och vikten av att visa hänsyn samt lyssna på sin personal har betonats. En avsaknad av stöd från organisation och ledning framkom även av resultatet.

The purpose of this case study was to contribute with knowledge on how a non-profit organization works strategically with internal crisis communication. The study aimed at answering how management and co-workersperform internal communication before, during and aftercrises. Furthermore, the study aimed at answering secondary research questions about whether management looks at its co-workers as receivers and/or senders of crisis communication, and if the organizational culture influences the internal crisis communication. The study was conducted through qualitative interviews and textual analysis of the organization’s documents related to crisis management.The empirical data was analysed with thematic analysis and qualitative content analysis. The result showed that the organization work with internal crisis communication before, during and after crises, and that the types of communication differed in the three phases. Before and after crises, the organization showed a meaning-oriented approach to crisis communication with an emphasis on facilitating sensemaking dialogues. Co-workers were seen as active communicators which includes roles of both sending and receiving communication. During crises, on the other hand, the organization showed a more transmission-based approach to communication where executives distanced from its co-workers, making decisions and providing employees with information and instructions.With this approach, the co-workers were regarded as receivers, and scarcely as senders, of crisis communication. Furthermore, the result showed that parts of the organizational culture could have an impact on the internal crisis communication, and that it might facilitate the shift of communication types in the three crisis phases.