The aim of this thesis is to contribute to a better under-standing of the roles libraries have during crises and the types of crises that libraries encounter. The thesis will do this by exploring the experiences of library managers and coordinators, and how the work of libraries is perceived during crises, with the purpose of investigating libraries' relationship to wicked problems. The research material used in this study is collected using semi-structured qualitative interviews. In total, nine interviews with managers and coordinators from different types of libraries have been conducted. The theoretical framework used to understand and explain the collected data consists of wicked problems, crises typology, and resilience. The results of the study show that libraries encounter both slow and fast burning crises with the Covid-19-pandemic being the most significant and comprehensive crisis. The majority of the encountered crises can be understood as wicked problems. The role that libraries play during crises depends on the type of the library and its proximity to the public. Based on the collected material, I was able to identify seven general themes that characterize the libraries' roles during societal crises: information and information literacy, the last public outpost, democracy and freedom of expression, safe spaces and well-being, culture and free time, education and development, and support for other public and private utilities. A key finding is that libraries show a high capability to adapt their spaces and services to a changing context, and to help build resilient communities.

Flertal tidigare studier visar att första linjens chefer inom omsorgen har svårighet att upprätta en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. Världen har nu drabbats av en pandemi, med ett ökat tryck på sjukvården och ökad belastning inom omsorgen för vårdpersonal såväl som chefer. Syftet var att undersöka om chefer inom omsorgen upplever en hållbar arbetsmiljöunder Covid-pandemin och vilka förväntningar de har inför framtiden. För att få en ökad förståelse för omsorgscheferna upplevelse av sin arbetssituation under rådande pandemi genomfördes undersökningen med intervjuer. Deltagarna var sex verksamhetschefer/enhetschefer inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Studien visar på att omsorgscheferna inte upplevt någon större påverkan på deras hållbarhet i ledarskapet under covid-pandemin. Förändringen i ledarskap uttrycker sig i form av ett förändrat arbetssätt och ett ökat stöd till medarbetarna. Den största utmaningen för cheferna är bemanning och tillgång till skyddsmaterial. Det mest tidskrävande arbete angavs som smittspårning och bemanning. Faktorer som ansågs viktiga för en hållbar arbetsmiljö är dialogen och relationer. Något som även framkom i studien att omsorgscheferna utvecklat en oro för att missa information samt känslan av kontroll var extra tydlig. Omsorgens chefer har en ökad arbetsbelastning i samband med pandemin i form av tillämpning av nya arbetsuppgifter, hitta nya kommunikationsvägar, samt ge ökat stöd till medarbetare. Det organisatoriska stödet till cheferna upplever mer parten som gott. Genomgående var att samtliga chefer uttrycker en förändring i sättet att leda, samtliga har utvecklat en större ödmjukhet och relationerna inom arbetsgruppen har fått mer fokus under pågående pandemi, något omsorgscheferna kommer fortsätta arbeta och fokusera på i framtiden.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning träffar på anhöriga som befinner sig i ett akut kristillstånd. Detta möte kan vara mycket komplext. Krisen kan utlösas när de anhöriga får se sin närstående snabbt föras iväg för att få akutsjukvård. I denna svåra stund har de anhöriga behov av stöd från sjuksköterskan. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att möta och tillgodose dessa behov.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i kristillstånd på en akutmottagning.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av både kvalitativ och kvantitaiv ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs anvisningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre övergripande teman med tillhörande subteman. Det första temat är sjuksköterskans utmaningar. Det andra temat är sjuksköterskans kunskap. Det tredje temat är sjuksköterskans strategier.  Diskussion: Diskussionen delas upp i metod respektive resultatdiskussion. I metoddiskussionen reflekteras om vald metods styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens resultat med Phil Barkers tidvattenmodell som teoretisk referensram. / Background: It is not uncommon for nurses who works in the emergency department to meet relatives who are in a state of crisis. This meeting can be very complex. The crisis of the relatives can be triggered when they see their relative quickly getting taken away to recieve emergency care. At this difficult moment, the relatives need support from the nurse. It is part of the nurses' professional responsibility to meet these needs.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting relatives in crisis in the emergency department.  Method: A literature review based on ten scientific articles. The databases used were CINAHL Complete, Medline and PubMed. The articles selected were of both qualitative and quantitative approach. The data analysis was done according to Friberg's instructions.  Results: The result is presented based on three general themes and associated subthemes. The first theme is the nurses' challenges. The second theme is the nurses' knowledge. The third theme is the nurses' strategies.

The purpose of this study is to describe and thereby bring knowledge about how companies’ environmental practices can be expected to be affected by the corona crisis. The results of this study have shown that the corona crisis probably can not be expected to have a major impact on companies' implemented and planned environmental practices, at least not in a Swedish context. The results has also shown indications that companies’ planned environmental practices possibly can be expected to be negatively affected and that companies’ implemented and planned environmental practices possibly can be expected to be positively affected by the corona crisis in a Swedish context. That companies’ environmental practices can be positively affected seems to be further strengthened if we broaden our views and allow us to look beyond the corona crisis.

Titel: Digital organisationsstruktur under en kris – en fallstudie om organisationsförändring i en kommun under en pandemi   Bakgrund: 2020 blev ett år som många helst inte vill minnas. En pandemi lamslår större delen av världen och organisationer måste snabbt ställa om sin verksamhet för att möta myndigheternas krav och att bibehålla sin verksamhet. Företag och organisationer har rekommenderats att arbeta hemifrån så gott det går. Studie är en fallstudie och djupanalys av hur en kommun arbetar med att möta krisen kring Covid-19. Den handlar om kommunen arbetar med deras interna struktur och framför allt hur omställningen har gått från att arbeta på fasta kontor till att på kort tid implementera en organisationsförändring för att kunna låta sina anställda arbeta online hemifrån.   Syfte: Med denna studie vill jag undersöka hur en kommun arbetar med online som företagsstruktur innan och efter Covid-19 pandemin för att sedan ta reda på hur en beslutsfattare inom en kommun arbetar med att möta krisen med pandemin.   Teori: Teorin består av två huvudområden; Organisationsstruktur och organisationsförändring. Där olika teorier som rör omställningar och strukturer lyfts fram som är relevanta för fallstudien.   Metod: Studien är gjord genom en kvalitativ induktiv forskningsansats med en fallstudiedesign. Där en djupanalys har gjorts efter att jag har utfört en intervju med en högt uppsatt HR-chef inom en kommun i Mellansverige för att samla in den data som studien baseras på.   Analys: Analysen tar upp vad kommunen har och har haft för svagheter respektive styrkor för att möta denna och framtida kriser. Det lyfter också fram vilka teoretiska begrepp och metoder som har användes och kan användas i liknande situationer samt hur kommunen har förändrat sin organisationsstruktur till allt mer digital och online verksamhet.   Slutsats: Det går aldrig att förbereda sig för en kris. Kommunen gör övningar och tar lärdomar av andra kommuner. Att förändra kommunens struktur under loppet av ett par månader har gått bra tack vare att man implementerat digitala verktyg som underlättar för medarbetarna att arbeta hemifrån i större utsträckning. Kommunen tror att man i framtiden kommer att arbeta med en hybrid struktur där online och kontorsarbete mixas.

Frågeställning och syfte  På vilka sätt arbetar Ölands turistföretag med krishantering under coronapandemin? Syftet är att kartlägga hur Ölands turistföretag har arbetat med krishantering under coronapandemin. Teori kopplat till krishantering inom företag ligger till grund för att kunna genomföra en kartläggning på Ölands turistföretag. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativ data och en deduktiv ansats. I insamlingen av empiri väljer författaren att genomföra en mailintervju på åtta Öländska turistföretag. Slutsats: Inga av Ölands turistföretag hade en krishantering sedan tidigare för att hantera en kris som coronapandemin. Stora delar av deras verksamheter har fått ändras om för att deras vardagliga rutiner ska vara anpassade efter Regeringen och Folkhälsomyndighetens råd. Däremot kunde författaren genom en kartläggning som grundar sig på två krishanteringsmodeller kartlägga hur Ölands turistföretag arbetade i förebyggande, förberedelser, reaktion och i efter krishantering.

The purpose with this paper is to provide more knowledge about crisis management in the hotel industry due to the outburst of the ongoing coronapandemic in beginning of 2020. The study is based on qualitative research interviews with management and employees from several hotels within a hotel chain. This paper is based on Söderströms (1996) theory of organizational learning, Hugelius and Tapanis (2017) preparation of David Alexanders (2002) crisis management cycle and Hugelius and Tapanis (2017) theory of leadership in crisis. Results showed that the hotel chain have an overall emergency response plan, and also training and exercises for different types of crisis situations. However, these type of preparations are not designed for crisis situations of character like the coronapandemic, although there is still some knowledge to gain. At present, crisis management has mainly been about cutting back on resources, being present and supporting the employees. So far, employees have been generally satisfied with the management's work during this crisis situation.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer påverkas av rådande krissituation orsakad av Covid-19 och vad det får för konsekvenser för deras ledarskap för lärande. Detta görs genom forskningsfrågorna: “Hur upplever chefer att deras roll påverkas av rådande krissituation?”, “Hur arbetar chefer med samt skapar förutsättningar för lärande i rådande krissituation?” samt “Vilken typ av lärande främjar chefer i rådande krissituation?”. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter från olika arbetsplatser och branscher, där samtliga har personalansvar samt ansvar för medarbetares lärande och utveckling. Resultatet har analyserats genom en deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk: Två typer av ledarskap för lärande (Wallo, 2008). Resultatet visar att informanternas ledarskap för lärande och rollen som chef framförallt påverkas av distansarbete, förändrade anställningar och oro bland medarbetarna. Gällande aktiviteter delger cheferna att såväl planerade som spontana aktiviteter ställs in, men att framförallt de spontana lärandetillfällena uteblir. För att fortsätta skapa förutsättningar för lärande, menar cheferna att det krävs mer planering än vanligt och att möten är en viktig lärandeinsats för kunskapsdelning, informationsutbyte och uppföljning kring såväl arbetsuppgifter som oroskänslor. Många chefer i vår studie beskriver framförallt information och grundläggande kunskap som avgörande och högt prioriterade i rådande krissituation. Resultatet i vår studie visar även att många ledare alternerar mellan såväl roller som de olika ledarskapsstilarna för lärande. / This qualitative study aims to contribute with knowledge about how managers are affected by the current crisis caused by Covid-19 and how it has had consequences for their leadership for learning. This is done through the research questions: "How do managers experience that their role is affected by the current crisis situation?", "How do managers work with and create the conditions for learning in the current crisis situation?" and "What kind of learning do managers promote in the current crisis?". The survey was conducted through semi-structured interviews with seven informants from different workplaces and industries, all of whom have staff responsibility and responsibility for employee learning and development. The result has been analyzed through a deductive thematic analysis based on the study's theoretical framework: Two types of leadership for learning (Wallo, 2008). The result shows that the informants' leadership for learning and their role as manager is mainly affected by distance work, changed employments and concern among the employees. Regarding activities, managers describe that both planned and spontaneous activities are cancelled, especially the spontaneous learning opportunities are absent. In order to continue creating the conditions for learning, the managers believe that more planning is required than usual and that meetings are an important learning activity for knowledge sharing, information exchange and follow-up, regarding both tasks and feelings of concern. Many managers in our study primarily describe information and basic knowledge as crucial and highly prioritized in the current crisis situation. The results in our study also show that many leaders alternate between both roles and different leadership styles for learning.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer upplever ledarskap i krissituationer. Studien närmar sig syftet genom att ta utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Hur upplever chefer att deras ledarskap förändras i kris? Vilka utmaningar och problem uppstår i krissituationer? Vilka typer av strategier använder chefer för att möta de utmaningar och problem som uppstår i kris? Vi har utgått från krisen som orsakas av Covid-19 pandemin under 2020, men vår ambition är att resultatet ska kunna appliceras även på andra typer av kriser. Studien bedrivs med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats genom en tematisk analys med grund i studiens teoretiska ramverk; Situationsanpassat ledarskap II.  Historiskt är ledarskap ett välbeforskat område med stor variation i både infallsvinklar och fenomen som har undersökts. Vår studie ämnar undersöka ledarskap i kris och hur detta upplevs av dem som utövar det, vilket är en del i fältet som tycks vara tämligen outforskat. Det är sedan tidigare fastställt att ledarskap och ledare har en avgörande roll i kris. Resultatet i vår studie visar att cheferna tvingats ändra sitt ledarskap som en konsekvens av krisen och de använder sig främst av en styrande ledarskapsstil. Upplevelsen av den förändringen skiljer sig mellan cheferna, där några upplever att krisen utmanat dem på ett roligt sätt och andra menar att ledarskapet nu är helt skilt från hur de vill leda. Hos de chefer som menar att krisen varit delvis rolig kan vi identifiera en konflikt mellan vilken ledare de uttrycker att de vill vara och vilken ledare de känner tillfredsställelse av att vara. Cheferna använder olika strategier för att möta de utmaningar som uppstår, men kommunikation tycks vara den främsta. Studien fastställer också att många pedagogiska processer har blivit lidande under krisen, som en konsekvens av att cheferna inte hinner individanpassa sitt ledarskap. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how managers experience leadership in crisis. The study approaches the purpose by asking the following questions: How do managers experience  that their leadership changes in crisis? What challenges and problems arise in crisis? What type of strategies do managers use to meet the challenges and problems that arise in crisis? The study is referring to the crisis caused by the Covid-19 pandemic in 2020, however our ambition is that the result should also be applicable to other types of crises. The study is conducted with a qualitative approach where semi-structured interviews are used as a method for data collection. The material has been analyzed through a thematic analysis based on the theoretical framework of the study; Situational leadership II. Historically, leadership has been a well-researched area with considerable variation in both approaches and phenomena. Our study aims to explore leadership in crisis and how this is experienced by those who practice it, which is part of the field that seems to be fairly unexplored. What has been established in earlier studies is that leadership play a crucial role in crisis. Our result shows that the managers were forced to change their leadership as a consequence of the crisis, and they mainly use a directing leadership style. The experience of this change differs among the managers, where some feel that the crisis has challenged them in a fun way and others feel that the leadership is now completely different from how they want to lead. Among the leaders who think the crisis has been partially fun we can identify a conflict when it comes to which leader they express they want to be and which leader they feel satisfaction of being. The leaders tend to use different types of strategies to face the challenges as a consequence of the crisis, the most common one seems to be communication. The study also states that many educational processes have suffered during the crisis, as a consequence of the leaders not being able to adapt their leadership to meet the individual needs of their followers.

Den rådande coronakrisen har skapat oerhörda konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden. Ett medialt fokus i frågan har setts belysa främst privata organisationer och något utelämnat den organisatoriska påverkan krisen fått inom statliga myndigheter. Utifrån krisens oförutsägbara och snabba framfart har arbetsgivare och ledare tvingats agera emot krisen baserat på den befintliga organisatoriska krisberedskap som funnits tillhands. Syftet med studien var att analysera hur chefer inom en statlig myndighet upplever krishanteringsarbete i realtid med hjälp av frågeställningar som berörde chefers förutsättningar för krisarbete, kommunikation samt vilket lärande en pågående kris kan ge upphov till. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer valdes där chefer inom olika hierarkiska nivåer på den undersökta myndigheten deltog för att svara på studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att det inte gått att förbereda sig inför coronakrisen men att krishanteringsplaner varit viktiga för att tydliggöra chefernas agerande. Tydlig och transparent kommunikation visade sig vara en viktig del i att hantera krisens ovisshet. Resultatet visade även att de snabba beslut som tagits i linje med coronakrisen, samt digitalisering, kan skapa förutsättningar att häva den upplevda trögheten inom organisationen. Det gick även att se tendenser till att krisen gett upphov till lärande bland cheferna, men att det först i ett senare skede går att fastställa om ett organisatoriskt lärande har skett.