This exploratory bachelor’s thesis aims to develop a better understanding of an underdeveloped area of research, namely the impact of an pandemic on Swedish public libraries and how they manage and cope with the effects of such a crisis. In doing so the study uses the ongoing global spread of the new disease covid-19 as a case. To be able to reason about the libraries capacities of coping with the effects related to the so called ”coronacrisis” the study draws on the notions of resilience and its related concept of measure, social capital. Through a qualitative analysis of semi-structured interviews with seven public library directors the thesis shows that all libraries in the study has been affected by the crisis in a more or less same degree. The libraries also cope with it in a similar matter using capacities as communication, adaptivity, creativity and commitment. Furthermore the thesis shows that the library directors prioritize the safety of the library staff and users as well as to keep the libraries open during the crisis. The libraries as a whole primarily prioritize to reach out to the public with literature through new or developed means and services. The study also reveals areas of potential development for the studied public libraries both during and after the coronacrisis, where the digital outreach to the public and digital usage by the library staff is the most essential.

According to The Librarian’s axiom, the library loans and visits will increase when unemployment rates rise. In this bachelor thesis we want to investigate if the axiom was applicable in Sweden and Finland during the years 2008 until 2016. If we can find that TheLibrarian’s axiom can be confirmed, the libraries in Sweden and Finland can have stronger arguments against budget cuts and can prepare for increases in library usage. Furthermore no major studies on this topic have been executed in Scandinavia. The purpose of this study is to test a hypothesis, namely whether there is a connection between the economic situation and the library usage in Sweden and Finland. We also want to study the similarities and differences between the countries and try to explain them. We gathered our empirical data by using and analyzing official statistics from several databases. The variables we examined are physical library visits, loans of paper books, unemployment rates and Gini-coefficient. Our findings are presented in figures which are further analyzed with help of cross tabulations and correlation measures. The results of our study show that there is no strong connection between the library usage and the economic situation in neither Sweden nor Finland. There were little differences between the countries. The connections in Finland were a little bit stronger, but still not strong enough to confirm the axiom. To further explain our findings, there is a need for more research on this topic.

När totalförsvarets sista delar avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000 försvann den lagerhållning som var viktig vid kris och krig. Detta har medfört att Försvarsmakten och andra krismyndigheter är beroende av det privata näringslivet för att kunna får fram förnödenheter. Samtidigt har näringslivets koncept ändrats från att ha egen lagerhållning till att skapa kostnadseffektiva koncept så som ”Lean – Just In Time”, där eftersträvan är att binda så lite kapital som möjligt i bland annat lagerkostnader. I Försvarsberedningens rapport Värnkraft, Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, framkommer det att Försvarsmakten och det nya totalförsvaret saknar logistiska förutsättningar. Samtidigt beskrivs det att totalförsvaret och Försvarsmakten skall kunna verka i höjd beredskap med begränsade logistiska flöden under en period på tre månader. Detta innebär att Sverige som nation behöver bygga upp en försörjningstrygghet som kan möta detta krav. Hur kan denna försörjningstrygghet skapas med hänsyn till beroendet av det privata näringslivet och dess avsaknad av egen lagerhållning? Hur skapar andra länder försörjningstrygghet inför kris och krig? Det är just detta som denna undersökning handlar om. Resultatet av undersökningen påvisar att en småstat kan skapa försörjningstrygghet genom frivilliga samarbeten och avtal med det privata näringslivet samt tvingande lagar och förordningar. I undersökningen framkommer det även att av de två undersökta länderna, är det Finlands koncept för försörjningstrygghet som skapar ett proaktivt system som bäst kan hantera begränsade logistiska flöden vid kris och krig.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

Kriser är ett ofta nämnt begrepp i media, inom organisationer och i dagligt tal bland människor. Begreppet har speciellt brukats flitigt under de senaste åren till följd av Covid-19 pandemin och Rysslands invasion av Ukraina vilket väckt forskarna i den här studiens nyfikenhet för begreppet. Hur man kan hantera en oförutsägbara extern kris som företagsledare i en organisation är inget som de flesta ledarna är bekanta eller bekväma med. Krishantering är en mycket större och viktigare del än vad många tror av det dagliga arbetet för en företagsledare för att organisationen ska överleva och gå starka ur den turbulenta verkligheten som företaget ställs inför. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur en företagsledare kan agera och arbeta för att minska effekterna av oväntade kriser, samt vad ledaren kan göra för att hitta möjligheter i snabbt förändrande förhållanden. En kvalitativ metod har tillämpats i studien där fem semistrukturerade intervjuer har verkställts löpande under forskningen med fem olika individer i ledande befattningar i svenska tillverkningsföretag. Forskarna har nyttjat en induktiv ansats, där teorin baseras på utfallet av det empiriska materialet. Studien visade att kriser skapar erfarenheter för ledarna, vilket förbereder ledarna bättre på liknande framtida utmaningar. Kriser innebär även förändring vilket kan resultera i möjligheter när det sker en omställning på marknader.

Background: Over the past half-century, with globalization, global supply chains have been developed across the world. In the last three years, Sweden and the world have been affected by two distinctive crises: the corona pandemic and the war in Ukraine, which have caused disruptions and significant consequences for businesses and the economy. All companies have been impacted by these crises as disruptions have occurred within the supply chains. They have been forced to develop their risk management and strategic planning in resource allocation to mitigate the consequences of disruptions and survive in the market during crises. In this essay, the authors will further investigate whether this work can contribute to achieving a higher level of resilience and thus control and maintain profitability at a stable level.  Objective: The objective of this work is to describe and analyze how the development of risk management in times of crisis can contribute to resilience in the supply chain and impact profitability.  Research questions: ● How can the corona pandemic have affected risk management within individual companies and their supply chains? ● How can the war in Ukraine have affected risk management within individual companies and their supply chains? ● How can this development in risk management contribute to resilience and impact profitability? Method: This study is based on a qualitative research method where eleven respondents from different companies were interviewed. The interviews were divided into seven subject areas with a semi-structured approach. This essay has adopted an abductive approach with elements of deductive and inductive reasoning to create a broader understanding of the subject. Conclusion: The conclusions of this essay are based on the fact that the corona pandemic and the war in Ukraine have affected companies and their supply chains. During the pandemic, companies developed their risk management, which improved cooperation regarding communication and alternative solutions within the supply chain. This work also benefited companies during the outbreak of war as they were better prepared to handle disruptions that occurred. Through this work, companies created a good level of flexibility, robustness, and rapid response capability, which enhanced their resilience and reduced, among other things, the economic consequences of the disruptions that occurred. This indicates that a higher degree of resilience can lead to less negative impact on profitability.

In the Swedish public administration responsibility is an essential condition and is made explicit when the public administration is challenged by unexpected crises. In general, crisis management research can be considered comprehensive. However, there is a lack of studies regarding the idea of organizational responsibility in connection with major crises. This qualitative comparative case study aims to analyze responsibility at the national level in the crisis management of the Tsunami disaster and the Corona crisis. The study is done by qualitative content analysis. The study's analysis is performed using a self-constructed theory with two distinct types of organizational responsibilities; Traditional and Modern. The research question to be answered is: How have ideas about organizational responsibility changed between the Tsunami disaster and the Corona crisis?   The study has found a change in the idea of responsibility and the way it was practiced between the crises. During the crisis management of the Tsunami, it was strongly marked by a responsibility as hierarchically constructed with legal and routine-based frameworks. To a change towards a responsibility interpreted as a cooperation during the Corona crisis. Then the responsibility was governed by a stronger flexibility and responsiveness towards the actors who were involved during the crisis management. The kind of responsibility that has been established for several decades is difficult to completely change. This explains that parts of the responsibility during the Tsunami has been found in the Corona crisis. The study has therefore found a shift of responsibility from Traditional to Modern responsibility during this sixteen-year period.

Till följd av covid-19 pandemin har många stadskärnor drabbats av stora omsättningsförluster inäringslivet. Kommunen och verksamheterna som utgör stadskärnan står idag inför stora utmaningar,men också inför eventuella möjligheter. Denna uppsats syftar till att belysa hur samverkansrelationer inomstadsutvecklingsarbetet kan agera som beredskap i kriser samt vilka utvecklingsmöjligheter som krisen gerupphov till. Studien görs på tre stadskärnor med varierande grad av samverkan: Kalmar, Ronneby och Visby.Resultaten visade överväldigande tydligt att samarbete mellan kommun, näringsliv samt fastighetsägare istaden upplevs som en form av beredskap. Det är därmed ytterst viktigt att satsa på att skapa godasamverkansrelationer inom staden i goda tider för att skapa förutsättningar för effektiv krishantering. Studien har funnit att det finns vissa framgångsfaktorer som är angelägna för en stadskärna att beakta i sinutveckling. Dessa är vikten av förtroende mellan aktörer och personer, etablerade kommunikationsvägarsamt långsiktig och strategisk planering för stärkt efterfrågan. Dessa element understödjer en florerandestadskärneutveckling men också god krishantering. / As a result of the covid-19 pandemic, many cities have been hit by large turnover losses in business. Themunicipality and the businesses that make up the city center today face major challenges, but alsopotential opportunities. This thesis aims to shed light on how collaborative relationships within urbandevelopment work can act as emergency preparedness in crises as well as what development opportunitiesthe crisis creates. The study is conducted at three city centers with varying degrees of collaboration: Kalmar, Ronneby andVisby. The results pointed overwhelmingly towards that collaboration between the municipality, businessand property owners in the city is perceived as a form of preparedness. It is therefore of utmostimportance to invest in creating good collaboration relationships within the city in good times to createthe conditions for effective crisis management. The study has found that there are certain success factors that are important for a city center to considerin its development. These are the importance of trust between functions and people, establishedcommunication paths and long-term strategic planning for increased demand. These elements support athriving urban development, but also good crisis management.

Bakgrund: Tjänsteorganisationer, såsom universitet och sjukhus, är särskilt känsliga och sårbara under kriser, något som inte blev ett undantag under Covid-19. Eftersom tjänsteorganisationer generellt sett omfattar en hög nivå av personlig interaktion blev de särskilt drabbade av de restriktionerna som infördes för att minska smittspridningen. Flera tjänsteorganisationer har implementerat digital teknik som en effektiv lösning på att kunna fortsätta bedriva verksamheten under krisen. Under Covid-19 har det därmed mer eller mindre varit omöjligt för tjänsteorganisationer att inte anpassa verksamheten. Att ha förmågan att lära sig samt anpassa sig till framtida utmaningar, samtidigt som organisationen strävar efter sina mål är en del av organisatorisk resiliens. Tidigare forskning beskriver att digital transformation är en nyckelfaktor för organisationer som strävar efter organisatorisk resiliens. Detta eftersom den hjälper organisationer att hantera osäkerhet, arbeta proaktivt och kunna stå emot motgångar. Utifrån detta anser vi att det finns behov att undersöka hur lärare inom högre utbildning har upplevt den påskyndade digitala transformationen samt om och hur organisationens resurser har bidragit till snabbare anpassning av den påtvingade digitala omställningen.  Syfte: Syftet är att med utgångspunkt i högre utbildning under Covid-19 skapa en ökad förståelse för digital transformation som en form av resiliens vid kriser.Genomförande: Denna studie använder sig av en kvalitativ forskningsstrategi med en utgångspunkt i hermeneutiken. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer, där samtliga respondenter är lärare på Linköpings universitet, LiU.  Slutsats: Resultatet visar tydliga tecken på resilienta beteenden bland lärarna, exempelvis identifierar de sig med organisationen, de har ett öppet sinne för nya lösningar och strategier för att hantera nya situationer samt att de söker stöd och resurser hos sina kollegor. Samtidigt visar resultatet att LiU i början arbetade begränsat med digital transformation, men däremot tillräckligt för att kunna ställa om sin verksamhet. Utifrån respondenternas upplevelser visar studien att det har funnits brist på beredskap före Covid-19 men även brist på stöd och resurser under pandemin. Resultatet visar därmed att det är de resilienta individerna som har ökat organisationens resiliens. Vidare visar studien att organisationer med begränsad digital transformation och med lägre organisatoriskt resiliens kan fortfarande vara resilienta genom deras anställdas individuella resiliens.

Denna studie undersöker hur resultatmanipulering förändras under ekonomiska kriser bland svenska bolag. De ekonomiska kriserna som studeras är covid-19 pandemin 2020 och finanskrisen 2008. Jämförelsen sker kvartalsvis i förhållande till året innan krisen för att tydligare fånga upp fluktuationer i de diskretionära periodiseringarna mellan åren. Syftet med att studera två olika kriser är för att jämföra liknelser och skillnader i resultaten och därmed identifiera om det finns trender i hur svenska bolag resultatmanipulerar under ekonomiska kriser. Urvalet består av de noterade bolagen på Nasdaq Stockholm för respektive period. Resultatmanipulering mäts genom att beräkna diskretionära periodiseringar med hjälp av den Modifierade-Jones modellen, vilken även kompletteras med prestationsmåttet räntabilitet på totalt kapital (ROA) enligt Kothari et al. (2005). Resultaten indikerar att resultatmanipulering minskar när den ekonomiska krisen inträffar.