Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective. Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation. Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study. Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life. Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.

To this date there are 14 major armed conflicts, four of which are defined as war. Every day several people come to Sweden as asylum  seekers and refugees looking for a residence permit in Sweden. This paper is about the children who receive a residence permit in Sweden and attend Swedish schools. Many of these children have experienced trauma – damage to the psyche after a traumatic experience. From two qualitative interviews of a principal and a counselor at a school in Järfälla municipality, and three teachers at the same school, I studied what trauma management at this school looks like. Furthermore, the paper seeks to examine whether there is collaboration between the school and BUP (child and youth psychiatry) for the students who need psychological support to overcome their problems. The school in my study has no cooperation with BUP, but did have previously. This cooperation was shut down because of the cost cuts. The school in my study has no real trauma management but will send a referral to the BUP after consultation with parents if such a need is believed to exist. The essay is written with a crisis of educational perspective, which means that I spent part of my theory of teaching crisis in the analysis. The crisis pedagogical approach is designed to give teachers the opportunity to help students with trauma to bring new educational opportunities out of a crisis or a trauma. The conclusion from this perspective was that a crisis educational plan is difficult to use for newly arrived refugee children because they rarely have the ability to communicate so well that a crisis educational plan would work.

Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna. Studien följde kvalitativ metod. Intervjuer gjordes med två flyktingföräldrar som tidigare har levt gömda med sina familjer och med två personer som har erfarenhet av att arbeta med gömda flyktingfamiljer. Studiens resultat analyserades utifrån ett mångdimensionellt perspektiv med hjälp av generell systemteori, kristeori och maktteorier. Resultatet av studien visade att gömda flyktingfamiljers praktiska livssituation upplevs som svår. Av rädsla för att bli upptäckta undviker flyktingarna att ta kontakter med omgivningen. Familjerna upplevs vara helt eller delvis maktlösa inför att kunna förändra sin situation. Situationen som gömd flykting uppfattas ha påverkat familjemedlemmarnas fysiska och psykiska hälsa negativt och långsiktigt. Efter uppehålls-tillståndet upplevs känslor som utanförskap samt förändrade personlighetsdrag hos flyktingarna.

Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes. Genom att ha intervjuat två män som har haft prostatacancer, en läkare och en kurator valdes fyra teman för analysen: familj, socialt liv/omgivning/fritid, arbete och behandlingar. I varje tema utkristalliserades identiteten och de copingstrategierna männen använder som även analyseras under varje tema. Teorin om coping, kristeorin och det psykodynamiska perspektivet användes som analysverktyg. Resultatet gav en ökad förståelse för hur männens reaktioner, tankar, känslor och agerande kan se ut vid en prostatacancer diagnos. Samtidigt gav uppsatsen en bild av hur identiteten blir påverkade och hur männen upplever detta i olika sammanhang. I uppsatsen framkom att identiteten förknippas ofta med sexualiteten. Både inom litteraturen och inom undersökningen som sådan framkom behovet av forskning inom de områden den aktuella uppsatsen berörde.

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades. Den kronologiska dimensionen bestod av faktorer före, under och efter själva krishändelsen. Organisations-dimensionen bestod av faktorer inom den intervjuades egen organisation, utanför den egna organisationen och mellan organisationer. Den senare dimensionen kunde förklaras av att båda ledargrupperna klassificerats som exekutivt ledarskap. Överlag ansåg båda yrkesgrupperna att informationsflöde och samverkan var problematiska faktorer. Yrkesgrupperna var inte matchade på viktiga variabler vilket försvårade analys av skillnaden mellan det indirekta och direkta ledarskapet. / This qualitative thesis studies leadership factors in rescue commanders and mayors in Swedish municipalities that have been affected by important crisis situations. Interview data from two earlier studies was used. Rescue commanders represented the direct leadership while the mayors represented the indirect leadership. The analysis was mainly carried out according to Grounded Theory. Two dimensions was identified. The chronological dimension contained factors before, during and after the crisis event. The organisation dimension contained factors within the interviewee’s own organisation, outside the own organisation and between organisations. The later dimension could be explained by attributing the qualities of executive leadership to both of the groups. Both groups did find information flow and cooperation to be problematic factors overall. The groups weren’t matched on important variables which made analysis of differences in the direct and indirect leadership difficult.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården. Studiens teoretiska perspektiv; kristeori, existentialistisk teori, upplevelseteori och hälsoteori, valdes i syfte att nå en ökad förståelse för intervjupersonernas upplevelse av sin livssituation. Studiens resultat och analys visade att hiv-smittan fått olika konsekvenser för de intervjuade. För tre personer blev livet bättre genom sjukdomen; två av dem menade att de annars skulle varit döda. För de övriga två innebar sjukdomen i stället att döden kommit närmare och grusat alla förhoppningar om ett bättre liv. Tolkningen visade att en möjlig förklaring till de olika förhållningssätten kunde bero på skillnader i vilken inre privat betydelse sjukdomen haft för de intervjuade, samt i vilken mån de lyckats komma igenom krisen.

Internationella händelser såsom 11 september och tsunamikatastrofen har förändrat förutsättningarna för resebranschen på många sätt. Bland annat har ett ökat säkerhetstänkande hos resenärer manat fram ett paradigmskifte gällande synen på krishantering. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för och kartlägga hur en medelstor resebyrå hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsättningar som gäller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges på hur företaget bör arbeta i framtiden när det gäller krishantering. Forskningsbidraget med denna uppsats blir således att utifrån ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mån en krishanteringsplan förbättrar förutsättningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, där tillvägagångssättet varit en kvalitativ ansats. Den teoretiska syntesen utgörs av The Best Practice Model med utgångspunkt från krisers olika stadier. Den empiri som ligger till grund för analysarbetet är av primär karaktär och har samlats in genom intervjuer med nyckelpersoner på resebyrån Resecity. Det framgick att företaget lyckades väl med att hantera krisen som uppkom i samband med tsunamikatastrofen, trots att man inte hade en nedskriven krishanteringsplan. De lärdomar som drogs från denna internationella kris var bland annat erfarenheterna som katastrofen bidrog med, samt att de anställda blev mer känslomässigt förberedda inför framtida kriser. De slutsatser som författarna kom fram till är att företaget bör formalisera den nuvarande muntliga krishanteringsplanen samt att företaget bör överväga att inkludera scenarioplanering i krishanteringsarbetet. Detta för att öka den positiva reaktionsförväntan som anses avgörande för effektiv krishantering. / International events such as the terror attacks of 9/11 and the tsunami disaster have changed what people think about travelling. An increased awareness of one’s own safety has brought forward a paradigm shift within the travelling industry regarding crisis management. The purpose of this thesis is to increase the understanding and describe how a mid sized travelling agency dealt with the international crisis that arose as a cause of the tsunami disaster. The prerequisite concerning the process of developing a good crisis management plan is described, and advice is given on how the organisation should work with crisis management in the future. On the basis of the empirical data, it was concluded that the organisation managed well in coping with the tsunami disaster, despite not having a formal crisis management plan. The experience gained during this crisis is considered to be the foremost lesson learnt. The authors’ recommendations for the organisation are to formalise their crisis management plan, as soon as possible, and also consider incorporating scenario planning. This aims to increase the so called positive expectational ability to react, which is considered important for efficient crisis management.

This thesis, titled “Change, choice and conditions”, is written by Lina Skantze and Bianca Zandén. The study explores the process in which individuals’ attempt to end their criminal career, focusing on the interplay between path of life, choices, and conditions. The method is qualitative, and the empirical material consists of interviews with four young adults that all have experience of criminality. The empirical material is analyzed within a theoretical framework based on social construction, Antonovskys “Sense of coherence, SOC” and Giddens “Structuration theory” as well as existential philosophy. The authors suggest a theoretically and empirically based model illustrating the change process. The model, developed through abduction, suggests that the process in changing ones life radically includes a number of steps such as; distance to everyday life and its habits, existential choices, new conditions, reflection around former situations and experiences, formulating a life story, new habits and routines, new and/or re-established social relationships, orientation towards new goals and a sense of meaning in life, as well as hopes and ideas about the future. The authors conclude that there are no absolute turning points in the lives of the interviewees. Instead change happens in a complex process best described as incremental, consisting of small – and sometimes incoherent – steps. However, certain situations during the process are crucial and offer opportunity for fundamental existential choices.

Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen. Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar. Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande. Empirin kunde härledas till angivna ledarstilar i teorin. Den transformativa ledarstilen som är en förändringsledarstil var den som överensstämde bäst med empirin. Dock är det missvisande då den stilen används vid organisationsförändringar vilket studien inte innefattas av. Vidare anses coachande och deltagande/understödjande i situationsanpassat ledarskap och stödjande och deltagande inom path-goal och förekomma som ledarskapsstilar under ekonomiska kriser. Dessa fyra stilar innefattar flexibilitet som är av stor vikt i sådana situationer. / Purpose: To examine the characteristics of leadership in economic crises as consequence of recent financial crisis. Research Method: Information was collected using the qualitative method. The study includes interviews with semi-structured questions and ten respondents from two different companies in the banking sector. Based on the information the authors have attempted to draw parallels between the leader’s behaviour and theories involving different leadership styles. Conclusions: On the basis of the analysis of the empiric showed that the leadership behaviour in economic crises is changing. However, the reason can be carried out of different conditions and structure before the economic crisis. Behaviours that clarity, access, participation, solidarity and decreased scope for action became more significant. The empiric could be derived to stated leader styles in the theory. The transformative leadership that is one leader style who is used in innovation was agreed best with the empiric. However, it is misleading then that style is used at organizational changes which the study not involves. Furthermore, selling/coaching and participations/supporting in situational leadership and supportive leadership and participative leadership in path-goal are occurring as typical leader styles during economic crises. These four styles include flexibility that is of big weight in such situations.

Titel: Ledarskap i krissituationer – att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013. Huvudsyfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i så fall hur? Huvudsaklig metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen. Huvudsakliga resultat: Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i krissituationer. Vidare visar de exempel som angavs att de chefer som ansåg att krisen hade medfört förändringar i deras ledarskap hade gjort det på olika sätt. De chefer som uppgav att de inte gjort förändringar i sitt ledarskap under krisen 2011 motiverade också sina svar på sinsemellan olika sätt. När cheferna tillfrågades mer allmänt om huruvida de upplevt andra kriser under sitt ledarskap angav samtliga att så var fallet och de flesta menade också att dessa kriser hade medfört förändringar i ledarskapet. En av de undersökta cheferna uttryckte att hon inte förändrar sitt ledarskap i egenupplevda kriser. Att några av cheferna uttryckte att de inte upplevde att de förändrat sitt ledarskap i krissituationer förklaras bland annat med att kontexten av ökat tryck inte är obekant för chefer inom den privata äldreomsorgen och att det därmed inte ses som en kris och heller inte påverkar ledarskapet. En annan tänkbar förklaring är att det finns ett strategiskt tänkande kring handlandet i organisationerna som gör att krisen inte påverkar ledarskapet. Studiens nytta: Att bidra med ökad förståelse kring hur chefers ledarskap omformas och påverkas i krissituationer. Att kunna ge en bild av ledarskap och förutsättningarna därikring samt omständigheter knutna till den privata sektorn inom äldreomsorg. / Title: Leadership in crisis situations - being a manager in the private eldercare 2011-2013. Main purpose: The study aims to examine how managers in the private eldercare sees their leadership in crisis situations. The main question for the study was: does managers in the private eldercare make adjustments in their leadership in crisis situations, and if so, how? Methodology: Semi-structured interviews were conducted with five executives from three different organizations in the private eldercare. Main findings: Opinion is divided among the surveyed managers on whether the industry crisis in 2011 resulted in adjustments to the leadership. Overall, my results show that most of the managers can point to factors in their leadership that adapted in crises. Furthermore, the examples stated shows that the managers that felt that the crisis had led to changes in their leadership had done so differently. The executives who said they did not make adjustments in their leadership during the crisis in 2011 also motivated their responses to each other differently. When the managers were asked more generally about whether they had experienced other crises under his leadership all stated that so was the case, and most also felt that these crises had led to adjustments in leadership. One of the surveyed managers expressed that she did not adapt her leadership in own perceived crises. That some of the managers said that they did not feel they adapted their leadership in crisis situations is partly explained by the assumption that a context of increasing pressure is not unfamiliar to managers in the private elderly care and is therefore not seen as a crisis, and do not affect the leadership. Another possible explanation is that there is a strategic thinking about the conduct of the organizations that prevents the crisis from affecting the leadership. Contribution: To contribute to a better understanding of how managerial leadership reshapes and is influenced in crisis situations. To provide a picture of leadership and the conditions therein and circumstances connected with the private sector in the elder care.