<p>In this essay, <em>Risk and crisis management Conservation policy and normalization production</em>, I discuss how societies, communities and individuals are responsible for the handling of catastrophes and crises. Risk and vulnerability analyzes are parts of modern risk and crisis management. The purpose of these analyzes is to prepare people and organizations for any crises. For managing this it is necessary to comprehend, be able to change mindset in creating concrete tasks and inform others.</p><p>The purpose of this essay is to analyze modern risk and crisis management by studying empirical material, such as interviews, observations and literature. My aim is to combine these materials and study how they cooperate.</p><p>One of the findings in this essay is that risk and vulnerability analyzes are of great complexity. These analyzes require a discussion in order to identify the development of the society's crisis management system, as well as the continued support of the individuals that have a responsibility for preventing and preparing their organizations.</p>

When a crisis hits a company, it is very important that the company communicate with its customers. Communication is important for a company in crisis because this is a way for the company to tell their side of the story and thereby try to get the customers to see things their way. Because mass media reaches a lot of people, it is a simple and fast way for companies in crisis to get their message out to the world. Mass media can be very useful for a company, but it can also be a problem. Mass media and companies in crisis may or may not have the same purpose with the communication. It is important for companies to be aware of this as well as the importance of the timing. To be successful in crisis communication companies need to know what, when and why to say it. For this thesis we have studied SJ and SL, which are two companies that has been having media exposed crisis recently. We also have chosen to study mass media through articles in two major Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Expressen. We have made interviews with four persons at the companies that works with communication and with four journalists that wrote about the crisis in these newspapers. During this study we have found that both mass media and companies in crisis find communication to be very important for the outcome of the companies in crisis. It is hard to say exactly what information that is the most important in what stage of the crisis. Though, it can be said that some information seems to be more important in the beginning of a crisis and some information seems to be more important at the end of a crisis. Companies need to be aware of this before the crisis hits, to make sure that the communication is being handled in a way that is the best for the companies out coming of the crisis.

Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen och kunskapen om tre invandrarfamiljer vars barn är hörselskadade. Att beskriva familjernas egna erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnets handikapp samt deras anpassning till den nya situationen. I studien har använts en kvalitativ metod med hermeneutik som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Tre familjer med olika invandrarbakgrund intervjuades. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver familjerna sina erfarenheter och upplevelser i samband med beskedet om barnens hörselhandikapp? Hur har familjerna anpassat sig till den nya situationen? Vilka faktorer har påverkat familjernas anpassning i positiv riktning? De teoretiska utgångspunkter som valts för analysen är kristeorin och valda delar av copingteorin samt Antonowskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang). Resultatet visar att beskedet om barnens hörselskada innebar en kris för de intervjuade familjerna. Tiden i samband med beskedet präglades av krisreaktioner. Familjernas berättelser ger en bild av att den kris som de genomlevt har lett till en personlig utveckling. Deras tänkesätt har förändrats och de har accepterat barnens handikapp samt anpassat sig till de förändrade livsvillkoren. Faktorer som påverkat familjernas anpassning har bland annat varit stödet och kontakten med andra människor och upplevelsen av att barnen mår bra.

Year 1996 a new law was introduced in Sweden, the law of corporate restructuring, what purpose was to help companies in financial distress. Now, nine years later the procedure hasn’t been successful. This is what this thesis is trying to find out. This thesis main question is: What distinguishes the companies that have filed for a corporate restructuring, according to the financial position? The purpose of this thesis is to find out if key ratios can be used to distinguish the companies that filed for corporate restructuring. This is studied through a couple of key ratios which is calculated from four years (2000-2003) prior to the decision of corporate restructuring (2004). The key ratio that I have chosen is: a profitability ratio, return on assets, cash ratio and solvency. The method I have used is a quantitative method and a hypothesis testing procedure is used to statistically distinguish the restructuring companies. Two control populations were used to compare with restructuring companies, bankrupt companies and companies that aren’t in financial distress. 21 restructuring companies, 79 bankrupt companies and 97 healthy companies were used in the research. The result of the thesis shows that the companies that filed for corporate restructuring has a much weaker financial position than the healthy companies. This tells us that these companies are in a relatively deep financial distress. In comparison with the bankrupt companies so are the restructuring companies in a better financial position under the two years prior to the restructuring decision. During these years the bankrupt companies’ financial position worsens faster than the restructuring companies. This could be a sign, that with a slower impairment the companies should be reconstructed instead of putting it into bankruptcy. / Bakgrund: År 1996 infördes en ny lag i Sverige som skulle underlätta för företag i finansiell kris att kunna rekonstruera sin verksamhet för att få den lönsam igen. Lagen om företagsrekonstruktion ersatte den tidigare ackordslagen eftersom den inte hade blivit något bra alternativ till konkurs. Den nya lagens syfte var att inte bara rensa bland företagens skulder, som den tidigare ackordslagen varit till för, utan den skulle även underlätta en ändring av verksamheten i stort. I dag nästan nio år senare har den nya lagen inte frambringat fler företagsrekonstruktioner, utan det har till och med blivit färre. Problemet är att många företag hellre går i konkurs än rekonstruerar sina företag, vilket innebär onödiga kostnader för samhället och för företagarna. Ett annat problem är även att arbetstillfällena bli färre. Varför är det då inte fler företag som rekonstrueras? Detta är frågan som var upprinnelsen till att denna uppsats blev till. För att försöka finna en klarhet i det här har följande problemformulering formulerats: Vad utmärker de företag som har ansökt om en företagsrekonstruktion, vad gäller den finansiella ställningen? Vilket är av intresse att få svar på då det skulle underlätta att urskilja vilken väg företaget borde ta innan den finansiella krisen blivit för djup. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om finansiella nyckeltal kan användas för att urskilja företagen som ansökt om företagsrekonstruktion, och om i så fall, när detta kan visa sig. Detta utförs genom ett antal utvalda nyckeltal som uträknats under fyra år (2000 - 2003) innan det år rekonstruktionen beslutats (2004). Metod: Metoden som använts är en kvantitativ metod där hypotestestning använts för att urskilja rekonstruktionsföretagen. Två kontrollpopulationer sattes upp, konkursföretag och friska företag, för att jämföras med rekonstruktionsföretagen. 21 rekonstruktionsföretag, 79 konkursföretag och 97 friska företag ingick i undersökningen. Genomförande: Nyckeltalen som valts ut för att svara på problemformuleringen är: Resultat före avskrivningar i % av omsättningen, Räntabilitet på totalt kapital, Kassalikviditet och Soliditet. Dessa nyckeltal för rekonstruktionsföretagen har jämförts med nyckeltal för de två kontrollpopulationerna och skillnaderna har statistiskt testats genom hypoteser. Resultat och slutsatser: Rekonstruktionsföretagen visade sig skilja sig markant från de friska företagen för alla nyckeltalen. De är därmed företag som är i en relativt djup finansiell kris. I jämförelse med konkursföretagen så hade rekonstruktionsföretagen en bättre finansiell ställning de två åren innan rekonstruktionen beslutats. Under dessa år försämras konkursföretagens finansiella ställning snabbare än rekonstruktionsföretagen. Detta skulle vara ett tecken på att vid en långsammare finansiell försämring så borde företagen rekonstrueras istället för att försättas i konkurs.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris. Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till. För att få fram svaret valde vi att intervjua tre personer inom Sydkraftkoncernen, Lars Jansson (underhållsingenjör), Claes Schlyter (säkerhetschef) och Ewa Grönwall (informationschef). Skulle det visa sig att den inte efterlevdes, kanske ledarskapet var en möjlig anledning till det, eller att människans naturliga instinkt kommer fram utan att man tänker på det. För att kunna besvara dessa frågeställningar måste man först klargöra vad en kris är för något. Sammanfattningsvis kan man säga att en kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra denna situation. Efter att vi tittat på krisplanen och jämfört denna med vår teori, fann vi att dessa överensstämde väldigt bra. Nästa steg i vårt arbete var att ta reda på om krisplanen efterlevdes i denna krissituation. Det vi fann var att detta skedde till viss del. Informationschefen var väldigt positivt inställd till planen och ansåg denna realistisk. Däremot fann underhållsingenjören och säkerhetschefen att den var bristfällig och inte helt realistisk. Informationshanteringen fungerade bra, men däremot inte helt enligt vad som stod skrivit i deras krisplan. Det vi har kunnat konstatera när vi genomfört denna undersökning är att den krissituation som uppstod i och med stormen 8-9 januari 2005 var en kris som var så stor att den inte kan omfattas av en ”normal” krisplan. Det var en hotbild som ingen kunde föreställa sig. Ingen trodde att detta kunde hända. Krisen var helt enkelt för stor för att hantera enligt ett förutbestämt sätt.

En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen. Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet. Vidare genomförs en komparativ analys där likheter och skillnader mellan tidningarna och mellan genrer klarläggs. Resultatet diskuteras sedan utifrån medieteorier om nyhetsvärdering, medielogik och pressetiska regler. Nyhetsartiklarna i de undersökta tidningarna domineras av sju teman och samtliga tidningar fokuserar på de personliga skildringarna. I ledarna är de olika temana av mer allmän karaktär. Kategorierna av aktörer är definierade utifrån funktion i texten och analysen resulterar i sju sådana funktioner. Den vanligaste kategorin består av personer som berättar om sina upplevelser av katastrofen. Vidare används anonyma källor frekvent i samtliga undersökta tidningar. Det är även brukligt att tidningarna använder andra medier som källor. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering är relativt likvärdig. De skillnader som ändå finns har sin förklaring i tidningarnas respektive identitet. Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta. / A catastrophe is always a unique situation and the consequenses are depending on its extensiveness. When the catastrophe is a fact, information and communication will be an essential part in the meaning of helping suffering and worried people to mentally recover. The immediate lack of information in such a situation makes media a crucial part in handling individual crisis via medias opportunities to communicate with authorities and the public. The enormous tsunami with its tragic consequences in south east Asia 2004 was followed by a comprehensive mediareporting in the swedish press. In this study I will describe the reports as they were printed in Aftonbladet, Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten during the first five days after the dramatic event. In total I have studied and analyzed 394 articles from three different genres; the editorial page, the news and the page with printed letters to editor. Through qualitative methods and especially using text analysis I have studied different themes, those who operate and the sources. Furthermore I make a comparative analyze between the newspapers, where I study similarities and differences. The same comparison is made between the three different genres. The result is then discussed together with mediatheories about the value of news, the logic of media and pressethical rules. The newsarticles are dominated by seven themes and all newspapers focused on the individual situation. The operators are divided into categories and the reason how to get into one or another category is depending on what kind of role the operator has in the studied article. The most common role is people who tells about their experience from the catastrophe. Furthermore is anonymous sources together with references to other media very common in all three newspapers. My result shows that the newspapers reports are relatively alike. The small differences I have found have their explanation in each newspapers identity. The reports tend to express feelings of intensity and clearness. They are also personal. Futhermore, the result shows that the newspapers are acting as intermediaries of information more than as critics. The occurence of anonymous sources together with different speculations in common makes the journalists focus more on fast reporting than on correct reports.

This study is made, on behalf of Västerbottens Fotbollsförbund, with the purpose to investigate how the 2008 financial crisis have affected the sponsorship to the voluntary sports sector in the Västerbotten region, with focus on the womens elite football teams. The background of this study was to investigate the effect of the financial crisis to help the voluntary organizations in the future. The study was carried out with a qualitative approach as depth interviews with ten people representing both the voluntary organizations and the sponsoring companies, which one was a previous sponsor. To understand and interpret the result of the interviews we used models such as the stakeholder model, the A-ERIC model and a communication model for sponsorship from literature such as Donaldson and Preston (1995), Mitchell et. al. (1997) and Jiffer and Roos (1999). The result indicated that the financial crisis of 2008 had an effect on the voluntary sport sector in Västerbotten on many different levels. The voluntary organizations work differently today towards sponsors than they did a couple of years ago but this has nothing to do with the financial crises. It is rather a procedure they are going through to keep the companies interested. The result also evinced that communication is important to establish a good relation, but this has not changed during the crisis.

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat. Grundat på våra respondenters svar kom vi fram till att sponsringen är en oerhört viktig del för idrottsförningars ekonomi. En annan faktor som har stor betydelse för klubbens överlevnad är att intresset från publiken måste bestå oavsett det sportsliga resultatet. Den största anledningen till att den Damallsvenska klubben har ett underskott är att löneutvecklingen har stigit kraftigt de senaste åren. Då klubben gick upp i Damallsvenskan var de tvungna att börja betala ut lön till spelare och tränare för att kunna vara konkurrenskraftiga i serien, detta gjorde att lönekostnaderna ökade markant. Vi har även kommit fram till att ledningens arbete hade kunnat vara bättre då kommunikationen har varit bristfällig. För att föreningen inte ska hamna i en liknande situation igen arbetar klubben redan idag med att förbättra deras verksamhet genom att bli mer effektiva. Föreningen har tillsatt olika grupper för områden som till exempel marknadsföring, sponsring och publikarrangemang. Den ideella föreningen bör även göra en bättre budgetplanering än vad de gjort tidigare eftersom de fått göra om budgeten med jämna mellanrum. För att idrottsföreningen ska kunna fortsätta på elitnivå krävs det att deras ekonomi är stabil och hållbar.

Bakgrund och inledning: Under våren 2007 gick ett flertal bostadsbanker i USA i konkurs på grund av ekonomiska problem. När sedan även investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs hösten 2008 skapade detta en förtroendekris som spred sig över hela världen. Eftersom det var bolånemarknaden i USA som utlöste krisen har vi valt att titta närmre på förvaltningsfastigheter. De företag som innehar förvaltningsfastigheter kan värdera dem till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde. Vilken värderingsprincip som används beror på om företagen är noterade eller icke noterade. Med bakgrund av detta lyder uppsatsens problemformulering; " Syfte: Syftet är att kunna förklara om och varför olika värderingsprinciper ger olika resultat (värden) på förvaltningsfastigheter. Metod: Uppsatsen har gjorts med en kvalitativ studie. Information till den empiriska studien har samlats in med hjälp av personliga semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod utav fyra revisorer samt en fastighetsvärderare. De representerar fyra olika revisionsbyråer, där fastighetsvärderaren och en av revisorerna kommer från samma byrå. Resultatet från intervjuerna sammanställs i ett empiriskt kapitel samt analyseras med bakgrund mot den teoretiska genomgången. Utifrån analysen dras sedan slutsatser.

Med anledning av den finansiella kris som råder och den påverkan den haft på börs- och räntekurser världen över ansåg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försäkringsbolag påverkas av denna situation. Vi valde försäkringsbolag då de hanterar både sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i så fall hur, försäkringsbolag anpassar och förändrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som råder. En kvalitativ metod tillämpades, där intervjuer med tre inom Sverige väletablerade försäkringsbolag genomfördes. Genom de frågor som ställdes ville vi uppnå en djupare förståelse för förändring och anpassning under kris. Under intervjuerna fann vi att alla de tillfrågade bolagen hade i förväg väl fungerade och väl utarbetade processer för hur risker hanteras. Därmed behöver de inte förändra sina rutiner och sin organisation för att anpassa verksamheten till en osäker situation i samhället.