I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har flera multinationella företag valt att pausa eller avveckla sin verksamhet i Ryssland. I uppsatsen undersöks hur svenska multinationella företags val av åtgärder och hur de har kommunicerats av företagen själva och svensk nyhetsmedia påverkar konsumenternas syn på företagens legitimitet. Det möjliggörs genom att analysera företagens sätt att kommunicera enligt olika kommunikationsstrategier, hur ofta företagen nämns i nyhetsmedia kopplat till ämnet och hur de framställs i rapporteringen. Vidare används en enkätundersökning för att involvera konsumentperspektivet för att se hur företagens legitimitet påverkas. Resultatet av enkätundersökningen visar att konsumenter föredrar en ackommodativ kommunikationsstrategi, vilket innebär att företagen genomför åtgärder och kommunicerar på ett sätt som visar på ansvarstagande och empati för den eller de drabbade av en kris. Hur ofta de specifika företagen vi studerar förekommer i nyhetsmedia, och hur de porträtteras kopplat till Rysslands invasion av Ukraina visar inte på något tydligt samband med hur legitimiteten påverkas.

Bakgrund Perinatal förlust har en stor emotionell påverkan på föräldrar och familjer. Sjuksköterskan är utbildad i omvårdnad och ska ha ett etiskt förhållningssätt, kunna ge stöd, visa medkänsla och främja hälsa samt mänskliga rättigheter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidande och vårda patienter som upplever kris och/eller sorg. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som genomgår perinatal förlust. Metod Metoden var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i Cinahl Complete och MEDLINE och åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat beskrev sjuksköterskors egna emotionella upplevelser av perinatal förlust. Andra temat handlade om olika hanteringsstrategier för att hantera känslor. Sista temat beskrev betydelsen av kunskap inom sorgevård och känslohantering för att kunna ge god omvårdnad och hantera sina känslor. Slutsats Slutsatsen i litteraturöversikten är att sjuksköterskor påverkas emotionellt vid vård av perinatal förlust, samt att utbildning är av stor vikt för god omvårdnad inom denna vård. Därav krävs mer utbildning i sorgeomvårdnad samt känslohantering och hanteringsstrategier för att kunna hantera dessa känslor, för att skapa ett öppet klimat bland kollegor och stöd från ledningen med rum för ventilation och reflektion, för att på så sätt kunna ge bättre omvårdnad med hög kvalité. / Background Perinatal loss has a great emotional impact on parents and families. ​The nurse is trained in nursing and must have an ethical approach, be able to provide support, show compassion and promote health and human rights. The nurse has an important role in alleviating suffering and caring for patients experiencing crisis and/or grief. Aim The aim was to describe nurses experiences of caring for patientes who have undergone perinatal loss. Method Systematic literature review with 8 qualitative and 2 quantitative articles using mixed methods. Results The results revealed three main themes. The first theme described the nurses' own emotional experiences of perinatal loss. The second theme was about different coping strategies for dealing with emotions. The last theme described the importance of knowledge in bereavement care and emotional management in order to provide good care and manage one's emotions. Conclusions The conclusion in the literature review is that nurses are emotionally affected when caring for perinatal loss, and that education is of great importance for good nursing in this care. As a result, more education is required in bereavement care as well as emotional management and coping strategies to be able to handle these emotions, to create an open climate among colleagues and support from management with room for ventilation and reflection, in order to be able to provide better care with high quality.

Samhället påverkas av kriser. Störningar i kollektivtrafiken påverkar samhällsviktiga resor, vilka kan identifieras som exempelvis hälso-och sjukvårdspersonals resor till arbetet. I det svenska samhällets krisberedskap skapas lägesbilder för att skapa en helhetsbild och förståelse av en kris. Under krissituationer har aktörer upplevt svårigheter med lägesbilder som har inkluderat bland annat att hitta relevant information samt rapportera på rätt nivå. Syftet med studien är att presentera ett nytt och mer hållbart sätt att skapa lägesbilder på, med inriktning på kollektivtrafiken, genom att undersöka hur lägesbilder på kollektivtrafiken kan visualiseras i ett dashboard samt identifiera indikatorer som är bra för att visa hur kollektivtrafiken påverkas av kriser. Studien ämnar besvara frågeställningen ”Hur kan lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser visualiseras i ett dashboard?”. Studien har applicerat en kvalitativ metodansats innefattande en intervjustudie som datainsamlingsmetod med ett urval av respondenter som besitter expertkunskap inom kollektivtrafik och/eller krisberedskap i det svenska samhället. En tematisk analys har lett till resultat som besvarat frågeställningen. Resultatet påvisar att lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser kan visualiseras i ett dashboard genom att visualisera hur kollektivtrafiken presterar. Studien har kommit fram till indikatorer som påvisar hur kollektivtrafiken presterar vilka är antal inställda avgångar, antalet försenade avgångar, antal resenärer samt biljettintäkter. Resultatet presenterar förslag på hur dashboard kan utformas för att skapa förutsättningar för aktörer att detektera smygande kriser, visualisera hur länge krisen varar samt gå tillbaka och se vad effekten blev av en kris. Slutligen presenterar en slutsats vart respektive data kan hämtas samt en prototyp på ett dashboard som visualiserar hur kollektivtrafiken påverkas av kriser.

SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Klara Helin Sofia Skohg                    (02/12/09) (99/11/08) Titel: Den kommunala synen på kriser Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Organisatorisk kris, Krishantering, Krisperspektiv, Krisberedskap, Kommunala kriser Forskningsfrågor: Hur återspeglas det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet i organisationernas sätt att se på, förebygga och hantera kriser? Vad kan respektive perspektiv bidra med för att stärka kommuners krishantering? Syfte: Arbetet syftar till att utforska hur och om det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet präglar kommunala organisationers syn på- och hantering av kriser. Metod: Arbetet har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och ett abduktivt förhållningssätt där metoderna har utformats utifrån det teoretiska ställningstagandet om att synen på organisatoriska kriser kan beskrivas utifrån två perspektiv. Arbetets forskningsdesign har haft ett utforskande syfte och ämnet har utforskats genom en fallstudie hos en kommunal organisation i Sverige. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån den genomförda fallstudien är att det meningsskapande perspektivet i stor utsträckning återspeglas i kommunens sätt att se på, och definiera, kriser. Synen anses däremot inte vara total då arbetet identifierat hur erfarna medarbetare visat på en funktionalistisk syn på kriser som externa händelser med en stabsmetodisk hantering. Kommunens syn på förebyggande av kriser kan främst anses präglas av ett mentalt meningsskapande förhållningssätt. Vissa arbetssätt och traditioner återspeglar däremot inte den mentala inställningen och kan liknas mer vid det funktionalistiska förhållningssättet. Det parallella nyttjandet av de två perspektiven skulle kunna förklara deltagarnas uppfattning av att den valda kommunen har en sverigeledande position i avseende på krisarbete. Slutsatsen som kan dras gällande vad respektive perspektiv kan bidra med för att stärka kommunala organisationers krishantering är att krisarbetet kan anses framgångsrikt när de två perspektiven parallellt genomsyrar organisationen. Studien påvisar däremot även vikten av att det finns en samstämmighet bland medarbetare kring vid vilka tillfällen karakteristiska egenskaper kring respektive perspektiv bör komma till uttryck för att stärka hanteringen. / ABSTRACT Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Klara Helin Sofia Skohg                 (02/12/09) (99/11/08) Title: The municipal view on crisis Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Organizational crisis, Crisis management, Crisis perspective, Crisis preparedness, Municipal crises Research questions: How is the traditional and/or social constructionist perspective reflected in organizations’ ways of perceiving, preventing, and managing crises? What can each perspective contribute to strengthen municipalities’ crisis management? Purpose: The aim of the study is to explore how and if the functionalist and/or sensemaking perspective characterizes municipal organizations' view of and handling of crises. Method: The study has been carried out using qualitative methods and an abductive approach where the methods have been designed based on the theoretical standpoint that the view of organizational crises can be described through two perspectives. The study's research design has had an exploratory purpose and the topic has been explored through a case study at a municipal organization in Sweden. Data has been collected through semi-structured interviews which were then analyzed through a thematic analysis method. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the completed case study is that the sensemaking perspective is largely reflected in the municipality's way of looking at, and defining, crises. The perspective, on the other hand, is not considered to be total as the study identified how experienced employees showed a functionalist view of crises as external events with a staff-methodical approach. The municipality's approach to crisis prevention can primarily be considered characterized by a mental sensemaking approach. However, certain traditions and ways of working do not reflect the mental attitude and can be more likened to the functionalist perspective. The parallel use of the two perspectives could explain the participants' perception that the chosen municipality has a leading position in Sweden with regard to crisis work. The conclusion that can be drawn regarding what each perspective can contribute to strengthen municipal organizations' crisis management is that it can be considered successful when the two perspectives permeate the organization in parallel. On the other hand, the study also demonstrated the importance of there being a consensus among employees as to when characteristic features of each perspective should be expressed in order to strengthen crisis management.

Food security is a primary global concern, as many people go hungry daily. Climate change, rising temperatures, and increasing water scarcity are all significant contributors to food insecurity. Food systems are increasingly vulnerable to short-term shocks and long-term stressors, increasing their susceptibility to future disturbances. In response to these stressors, the food system must become more resilient. Food system resilience can help reduce the health, social, and economic costs of natural disasters and other crises. The food system as it exists today is unsustainable due to the numerous negative externalities it generates. While internal and external stressors push the food system to its limits, now is the time to mobilize change and make it more sustainable and resilient to future shocks rather than focusing solely on food preparedness that can restore the system to its original state following crises. As a result, this study aims to examine Swedish national and local policies on food preparedness and local food production to investigate the relationships between food preparedness and sustainable food system transformations. The study uses two methodologies: 1) a narrative literature review of the current national planning documents for food preparedness in Sweden and 2) a systematic literature review of the municipal planning documents relating to food preparedness, crisis, and local food production. The study found that Sweden's current food preparedness goal is to be able to provide food to Sweden’s citizens for at least three months in the event of a crisis. Individuals must also be self-sufficient for at least seven days, so home preparedness is strongly emphasized. The need for stable access to (e.g., domestically produced) inputs such as fuel, energy, and fertilizer is highlighted as a significant challenge for food preparedness, as numerous substitutes for foods will meet the same caloric requirements without affecting nutritional needs during a three-month period. Most national reports address the restructuring of the food preparedness organization, including recommendations for new government agencies or advisory boards. The study also discovered a lack of clarity and consistency in the expectations placed on municipalities for food preparedness. It also revealed that many municipalities are still in the process of developing comprehensive food preparedness plans. Furthermore, although food preparedness plans may stimulate complementary efforts such as sustainable farming practices and farm-to-table supply chains, they do not immediately impact the transition to a sustainable, resilient food system. There is much more potential for combining these parallel efforts to achieve common goals. / En tryggad livsmedelsförsörjning är ett allvarligt globalt problem, eftersom många människor svälter varje dag. Klimatförändringar, stigande temperaturer och ökad vattenbrist är alla betydande bidragadande faktorer som påverkar livsmedelsförsörjningen. Livsmedelssystemet är alltmer sårbart för både kortsiktiga chocker och långsiktiga stressorer, vilket ökar deras mottaglighet för framtida störningar. Som svar på dessa stressorer måste livsmedelssystemet bli mer resilient. Livsmedelssystemets resiliens kan bidra till att minska de hälso-, sociala och ekonomiska kostnaderna för naturkatastrofer och andra kriser. Livsmedelssystemet som det existerar i dag är ohållbart på grund av de många negativa påverkningar som det genererar. Medan interna och externa stressorer driver livsmedelssystemet till dess gränser, är det nu dags att mobilisera förändring och göra livsmedelssystemet mer hållbart och resilient mot framtida störningar, snarare än att enbart fokusera på livsmedelsberedskap som kan återställa systemet till sitt ursprungliga tillstånd efter kriser. Syftet med denna studie är därför att undersöka Sveriges nationella och lokala planer för livsmedelsberedskap och lokal livsmedelsproduktion för att utforska sambanden mellan livsmedelsberedskap och hållbara omvandlingar i livsmedelssystemet. Studien bygger på två metoder: 1) en litteraturöversikt av de aktuella nationella planeringsdokumenten för livsmedelsberedskap i Sverige; och 2) en systematisk litteraturöversikt av kommunala planeringshandlingar om livsmedelberedskap, kris och lokal livsmedelsproduktion. Studien visade att Sveriges nuvarande mål för livsmedelsberedskap är att kunna försörja mat till Sveriges medborgare i minst tre månader i händelse av en kris. Individer är också skyldiga att vara självförsörjande i minst 7 dagar, så det finns en stark tonvikt på hemberedskap. Behovet av stabil tillgång till (t.ex. inhemskt producerade) insatser såsom bränsle, energi och gödsel framhävs som den största utmaningen för livsmedelsberedskapen, eftersom det finns många ersättare till livsmedel som kommer att uppfylla samma kaloribehov utan att påverka näringsbehovet under en tremånadersperiod. De flesta rapporterna behandlar omstruktureringen av organisationen för livsmedelsberedskap, inklusive rekommendationer för nya myndigheter eller rådgivande styrelser. Studien fann också en brist på klarhet och konsekvens i de förväntningar som ställs på kommunerna när det gäller livsmedelsberedskap. Det visade också att många kommuner fortfarande är i färd med att utveckla omfattande planer för livsmedelsberedskap. Dessutom, även om livsmedelsberedskapsplaner kan stimulera kompletterande insatser såsom hållbara jordbruksmetoder och försörjningskedjor från jord till bord, har de ingen omedelbar inverkan på övergången till ett hållbart, motståndskraftigt livsmedelssystem. Det finns mycket större potential att kombinera dessa parallella ansträngningar för att uppnå gemensamma mål.

Due to on going wars and conflicts in the world, the number of people seeking asylum in other countries has increased. Including a large group of unaccompanied minors which is described as ”children who left their country without their parents or a significant other”. In 2015, nearly 35,000 unaccompanied children arrived in Sweden seeking asylum, whereupon the majority arrived in the last months of the year. The large number resulted in an extreme pressure upon the Swedish municipalities, to successfully receive all unaccompanied children. And fulfill their organizational mission according to the Swedish legislation. Therefore the purpose of the study is to establish a deeper understanding of how a social service, organizationally handled an increase in the number of unaccompanied children. A qualitative method was used, consisting semi-structured interviews with nine respondents from or related to the social services. The data of the study were analyzed using a thematic analysis, meaning a search for patterns to create themes and subthemes. The results of the study show that the increase number of unaccompanied minors were experienced and had to be handled as a crisis. The bureaucratic structure of the social service became problematic and constituted an obstacle in the efforts to receive the unaccompanied children. Including a difficulty to follow existing laws and regulations. To resolve the situation the social service had to be flexible and creative in their approach to receive the children. One conclusion is that a bureaucratic structure is not suitable in a dynamic environment that demands quick decisions and flexibility. Another conclusion is that the effort of the staff has been crucial, resolving the crisis. / Antalet människor som flyr undan krig och konflikter i världen har under den senaste tiden ökat. Av dessa människor är en stor grupp ensamkommande barn, det vill säga barn som lämnat sitt hemland utan sina föräldrar eller signifikant annan. Under 2015 anlände ca 35 000 ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av dessa anlände under de sista månaderna på året. Det medförde ett extremt högt tryck på landets kommuner för att lyckas motta samtliga ensamkommande barn och fullfölja sitt organisatoriska uppdrag enligt den svenska lagstiftningen. Förevarande studies syfte är därmed att få en fördjupad kunskap kring hur en socialförvaltning organisatoriskt har hanterat en ökning av antalet ensamkommande barn. En kvalitativ metod har använts, bestående av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från eller med anknytning till socialförvaltningen. Studiens data analyserades med hjälp av en tematisk analys, där mönster eftersöktes och teman och subteman skapades. Resultatet av studien visar att den stora ökningen av ensamkommande barn upplevdes och fick hanteras som en krissituation. Förvaltningens byråkratiska struktur blev problematisk och utgjorde ett hinder i arbetet med att motta de ensamkommande barnen. Bland annat kunde inte befintliga lagar och regler följas. För att lösa situationen fick förvaltningen vara flexibel och kreativ i sitt arbetssätt. En slutsats är att en byråkratisk organisation inte lämpar sig för en dynamisk omvärld, som ställer krav på snabba beslut och flexibilitet. Därtill framgår att personalens insats inom socialförvaltningen var avgörande för att lösa krissituationen.

Our study is about how individuals leave their old lifestyle of criminals to be con-criminals. Which results in this question – How can we understand the process which entails to a successful lifestyle change? To get a deeper understanding about the turn-out of the process have we been taking help by four theories, Hirschi, Tilly, Granovetter and Ebaugh. Hirschi’s theory answer the following question “Why don’t people break the law?” This question answers which factors that separates criminals and non-criminals from each other. Tilly’s theory is formed to answer the inequalities origin, development and how it’s constantly reproducing itself. Through this we get an understanding of why it’s difficult to leave a network and through that, we understand which mechanisms binds an individual to a network. By knowing this we can revaluate the knowledge and therefore answer the question which mechanisms are necessary in the network of binding the individual. Granovetter’s network-theory explains how the social relationships may have an impact on the results of the lifestyle change. Ebaugh’s stage-theory about role exit explains how a process against a changed lifestyle seems. The result that we have concluded, through collected empiricism from 10 con-criminals, have different components from mainly the three latter theories. We have been taking help of Hirschi’s theory to understand Granovetter’s network-theory, regarding how a tie develops to a stronger tie. The results that appeared after the interviews from our informants from KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället), were that their lifestyle change emerged as a result after an episode in their life made them doubt their own life-situation and lifestyle. Those events were often connected to bad health or to relationships that didn’t have the same value as the previous ones. These events contribute that the individual starts to doubt and search for alternatives paths. To our informants have KRIS been the alternative path and through combining Tilly’sand Granovetter’s theories, we can be able to understand why and how our informants are successful with their lifestyle change. Thanks to our interviews with our informants we can find common factors, even if they came from different contexts, and through components from the different theories we can create us an analysis model that explains a successful lifestyle change.

”Jag visste alltid saker, strax innan de hände, vilka personer som skulle dyka upp bakom ett hörn, eller vad en person skulle säga. Det var ett sorts vetande som långt ifrån alltid var angenämt eller ens användbart, det bara var där. Men det var egentligen en bieffekt av något annat. Jag levde på en sorts gräns, mellan bråddjup och fast mark, med ena foten i ett fullständigt oförutsägbart dimlandskap där rökridåer endast tillfälligtvis tunnades ut varpå något kunde skönjas, och andra foten i ett byråkratiskt arkivsystem där jag sorterade och sorterade. Jag hade vant mig vid att alltid bara gå rakt fram och rätt in när ett okänt hav öppnade sig framför mig, och att själv öppna alla ingångar i mig. Att alltid pröva skillnaden mellan det som jag trodde att jag ville säga och göra, och det som valde att visa sig starkast, bara jag tittade efter. Det jag ständigt undersökte var mitt eget tänkande, och genom olika former sökte jag få syn på det. Jag var tvungen, för att göra mig verkligare för mig själv, än de andras bild av mig. Allt detta var jag, det var genuint jag. Men livet självt kom emellan med kriser och katastrofer och så stängde jag av mitt genuina jag utan att förstå att denna självbevarelsedrift paradoxalt nog skulle innebära en sorts död. Konsten har alltid varit mitt livs följeslagare, mer sällan som försörjare, istället som en sorts motsvarighet till barndomens osynliga låtsaskamrat bakom barnkammarväggen. Ett väsen som hela tiden försvinner bakom hörnet så man aldrig ser dess ansikte, och man kan aldrig så noga veta om den är snäll eller elak. Men det är något som dröjer i dunklet…som söker mig. Det var bara det att jag slutade lyssna…”

<p><p>Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,</p><p>rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio</p><p>inledande dagar.</p><p>För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,</p><p>Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.</p><p>Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna</p><p>rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och</p><p>civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.</p><p>Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.</p><p>Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.</p><p>Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.</p><p>Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.</p></p>