Genom en rad globala kriser har de senaste åren tydliggjort hur en ökad global osäkerhet,inramad genom VUCA-teorin (Volatility, Uncertainty, Complexity, and Ambiguity), harpåverkat företags riskhanteringsstrategier för lagerhantering och lokaliseringsbeslut. Studienundersöker Just in Time, Just in Case, reshoring- och regionaliseringsstrategier som svar påglobala kriser likt COVID-19, Suezkanalsblockaden samt Ryssland-Ukraina-konflikten.Händelserna har tydliggjort de globala leveranskedjornas sårbarhet, vilket medfört enomvärdering av supply chain management med ett ökat fokus på robusthet mot externaförändringar. Riskminimerande strategier likt omlokalisering av leverantörer och ökadlagerhållning kan dock medföra ökade kostnader. Studien ämnar därmed att undersöka omkriserna i närtid har haft en påverkan på företags strategier gällande risktagande samt vilkatrender som kan urskiljas mellan geografiska beslut och lagerhållningsstrategier. Studien harundersökt forskningsområdet genom kvalitativ forskning där datainsamling genomförtsgenom bland annat intervjuer med personer med insyn och ansvar inom sex globala företagsleveranskedjor. Resultatet visar på ett förhållande mellan stora säkerhetslager, Just in case,samt möjlighet att förlägga leverantörer med lång geografisk distans, offshoring. Motsatvishar även ett förhållande funnits mellan riskhanteringsstrategin med närliggande leverantörer,reshoring/regionalisering och möjlighet att tillämpa små lagernivåer, Just in time. Studien hardärmed bidragit med insikter om hur företags riskhanteringsstrategier förändrats till följd avomvärldsosäkerhet, samt hur de geografiska och lagerhållningsmässiga strategiernaprioriteras av globala företag.

Fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av mycket kapital som kan erhållas på många olika sätt. V˚ar uppsats tar upp de allra vanligaste finansie-ringskanalerna och beskriver i vilken fas en viss finansieringskanal kan vara lämplig för ett fastighetsbolag. Sammanfattningsvis kan man säga att mindre bolag använder sig mer eller mindre uteslutande av bankkredit. Bankmarknaden klarar dock inte att finansiera större fastighetsbolag och därför måste de säöa sig till andra marknader. Obligationsmark-naden är då den vanligaste finansieringsformen i kombination med bankkapital. För att kunna erhålla billigare obligationskapital är det viktigt med en bra kreditrating.Det finns också andra kompletterande finansieringskanaler som är populära, bland annat aktier och hybridkapital. Det är viktigt för fastighetsbolagen att ha en balans mellan eget kapital- och skuldfinansiering. Något som har framkommit under uppsatsen är att det i grund och botten finns en samstämmighet mellan aktörerna och deras bild av hur ett fastighetsbolag bör finansieras. Det finns dock skiljaktigheter som kan bottna i personliga preferenser. Vi har också studerat Covid 19-pandemins påverkan på fastighetsfinansiering. Slut-satserna vi kunnat dra har visat på att i och med att denna pandemi inte uppstått på de finansiella marknaderna har bemötandet från andra aktörer varit mer rationellt än vid tidigare ekonomiska kriser. Det som påverkade fastighetsmarknaden mest var att delar av kapitalmarknaden, främst gällande obligationer frös. Dock kunde man se en snabb återhämtning som nu är återställd. / The real estate market is a market that needs an incredible amount of capital which can be obtained in several di↵erent ways. Our thesis contains a description of the most common ways of financing a real estate corporation as well as a description of finance channels that are appropriate for the real estate business. To conclude, many individuals and companies believe that smaller companies use lo-ans from banks. The bank market itself cannot finance the whole real estate market and therefore real estate companies have to seek capital from other markets. The most common complement to loans is the bond market. It’s important to notice that bond capital becomes cheaper with an improved and better credit rating. There are also other popular ways to compliment your financing, such as through certificates and hybrid capital. Having a good balance between equity and debt financing are also important ways to compliment your financing for a successful fi-nance. During our thesis, we have learned that there is a coherence between the actors on the market and their view of how a real estate company should be financed even though there are di↵erences that can be based on personal preferences. We have also studied the consequences of the Covid 19- pandemic and how it has a↵ected real estate financing in Sweden. We came to a conclusion that the impact has been quite small since it has been an economic crisis that hasn’t been based on the financial markets.The biggest impact that the pandemic was on parts of the capital market, espe-cially the bond market which froze during the spring and early summer of 2020. Though we could see a quick recovery from that freeze and the market is now back on track and restored.

Fastighetsmarknaden har tidigare upplevt finansiella kriser där en lågräntemiljö och lättillgängliga krediter varit startskotten till de ekonomiska bubblor som skapats. Fastigheter som tillgång har varit lönsamma investeringar vid rätt tidpunkt men också tagit med sig resten av ekonomin när de föll. Finansiella aktörer fick nya mer lättsamma spelregler att följa vilket öppnade upp för nya typer av krediter samtidigt som fokus blev på att tjäna mer pengar istället för att ta hänsyn till de nya riskerna.  Nu genomgår vi en kris som inte började inom den finansiella sektorn utan en pandemi som påfrestar det ekonomiska systemet på ett helt nytt sätt och transformerat fastighetsmarknaden. Den kommersiella marknaden har fått ett nytt fokus, där de tidigare säkra investeringarna blivit inaktuella och digitaliseringen påskyndat det nya förhållningssättet i samhället.  Studiens syfte är att undersöka hur dessa 90-talskrisen, den amerikanska bolånekrisen 2008 och Covid-19 krisen påverkat den svenska fastighetsmarknaden och se hur fastighetsmarknaden sett ut inför och efter dessa olika kriser tillsammans med att utforska skillnaden mellan en finansiell kris påverkan och en samhällskris i form av corona-pandemin vi nu går igenom. / The real estate market has previously experienced financial crises where a low interest rate environment and easily accessible loans have been the starting point for the economic bubbles that have been created.Properties as an asset have been profitable investments at the right time but have also brought the rest of the economy down when the investments fell in value. Financial players were given new, easier rules to follow, which opened up for new types of credit, while the focus was on making more money instead of taking into account the new risks.  We are now going through a crisis that did not start in the financial sector but a pandemic that strains the economic system in a completely new way and transformed the real estate market.The commercial market has been given a new focus, where the previously secure investments have become obsolete and digitalisation has accelerated the new approach in society.  The purpose of the study is to investigate how the crisis in the 1990s, the US mortgage crisis 2008 and Covid-19 crisis has affected the Swedish real estate market, to also consider what the real estate market looked like before and after these different crises.In addition, even exploring the difference between a financial crisis impact and a societal crisis in the form of the current corona pandemic we are experiencing now.

Med inspiration av rådande Coronakris analyserar denna rapport de kriser som påverkat svensk industri under de senaste tre decennierna med avseende på tre perspektiv: globalisering, automatisering och standardisering. En generell definition av en kris ges som grund för rapporten; det är plötsliga och snabba förändringar som bidrar till ett oförutsägbart händelseförlopp som inte sällan hamnar utom kontroll. Arbetet beaktar de tre olika perspektiven genom hela rapporten vilka alla kopplar samman mot kriser på flera sätt. Analysen är baserad på en fallstudie genom intervjuer samt en litteraturstudie och mynnar ut i separata resultat med följande diskussion. Nedan följer en sammanfattning av respektive perspektiv. Globalisering är något som påverkar industrin på många sätt men i denna rapport är tillverkande företags globala distrubutionsnätverk i huvudfokus. Frågan som undersöks i rapporten är hur globalisering påverkar industrin vid en kris, hypotesen är att en större grad av globalisering leder till ökad risk för påverkan vid en kris. Slutsatsen är att globalisering kan leda till en ökad påverkan vid en kris och är en viktig faktor vid riskbedömning av distributionsnätverk. Dock innebär de globaliseringen en ökad komplexitet vilket gör riskerna svårhanterliga. Automatisering är något som påverkat den tillverkande industrin sedan början av industrialismen. I takt med att nya teknologier utvecklas har frågor höjts om automatiseringens långsiktiga effekter på produktionen. Denna rapport fokuserar därför på huruvida automatisering kan bidra till att svenska industrier blir mer motståndskraftiga vid kommande kriser. Slutsatsen är att en ökad automatisering bidrar till en högre ergonomi inom svenska industrier, bättre möjligheter för onshoring och en förbättrad flexibilitet. Därtill finns det inget som tyder på att behovet av mänskliga arbetskraft skulle minska på grund av en ökad automatiseringen. Däremot blir det en förskjutning av arbetsmarknaden mot högre akademisk kompetens. Standardiseringsperspektivet tar sig ett generellt uttryck inom Lean produktion och mer specifikt och djupgående i Kanban och linjeoptimering. Hypotesen som perspektivet bygger på är vilka möjligheter svenska industriföretag har för att med hjälp av standardiseringsförändringar lindra konsekvenserna av en kris. Slutsatsen är att standardisering kan ha viss inverkan på hur ett företag klarar sig genom en kris. Förutsättningarna för det är däremot oerhört individuella beroende företagens olika förutsättningar / Inspired by the current Corona crisis, this report analyzes the crises that have affected Swedish industry during the past three decades with regards to three perspectives: globalization, automation and standardization. A general definition of a crisis is provided as the basis for the report; it is sudden and rapid changes which contribute to an unpredictable course of events that not uncommonly gets out of control. The work takes into account the three different perspectives throughout the report, all of which are linked to crises in several ways. The analysis is based on a case study through interviews and a literature study and results in separate results with a following discussion. Below is a summary of each perspective. Globalization is something that affects the industry in many ways, but in this report, manufacturing companies’ global distribution networks are the main focus. The issue examined in the report is how globalization affects industry during a crisis, the hypothesis being that a greater degree of globalization leads to an increased risk of impact in a crisis. The conclusion is that globalization can lead to increased impact in a crisis and is an important factor in the risk assessment of distribution networks. However, with globalization comes increased complexity, which makes the risks difficult to manage. Automation is something that has affected the manufacturing industry since the beginning of industrialism. As new technologies develop, questions have been raised about the long-term effects of automation on production. This report therefore focuses on whether automation can help Swedish industries become more resilient in coming crises. The conclusion is that increased automation contributes to higher ergonomics in Swedish industries, better opportunities for onshoring and improved flexibility. In addition, there is no indication that the need for human labor would decrease due to increased automation. On the other hand, there is a shift in the labor market towards higher academic competence. The standardization perspective takes on a general expression in Lean production and more specifically and in-depth in Kanban and line optimization. The hypothesis being investigated is what conditions and opportunities Swedish industrial companies have for using the above-mentioned concepts to make changes that reduce the consequences of a crisis. The conclusion is that standardization can have a certain impact on how a company copes through a crisis. The prerequisites for this, on the other hand, are extremely individual dependent companies’ different conditions.

Bakgrund: Idag står offentliga organisationer och samhället som helhet inför många oväntade händelser och kriser, som kan innebära både möjligheter och hot. Det är viktigt att organisationer hittar olika sätt att hantera dessa situationer. Att vara motståndskraftig som organisation är avgörande. Det handlar om förmågan att anpassa sig till förändringar och svårigheter som kan hota organisationens verksamhet och mål. Det krävs också en noggrann analys av hur organisationer kan dra nytta av den ibland kaotiska miljön för att främja hållbar utveckling. Syfte: Trots den uppmärksamhet som organisatorisk motståndskraft får, har få studier analyserat integrationen mellan organisatorisk motståndskraft och styrsystem, särskilt inom offentliga organisationer. Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur offentliga organisationer utformar sina styrsystem för att stärka sin motståndskraft. Genom att undersöka nuvarande praxis och identifiera eventuella brister, avser studien också att formulera konkreta rekommendationer för att förbättra styrningen och därigenom öka motståndskraften inom offentliga organisationer. Metod: Studien har genomförts inom offentliga organisationer. Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie med en iterativ forskningsansats. För att samla in data  användes en kombination av primära och sekundära källor, inklusive semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Tidigare forskningsmaterial har inhämtats från artiklar och böcker som behandlar ämnet styrning. Slutsatser: Studiens resultat visar att offentliga organisationer utformar och utvecklar sina styrsystem genom att integrera kontinuitetsplanering, delaktighet, lärande och samarbete för att främja en mer robust organisatorisk motståndskraft. Inom offentlig sektor har flera utmaningar identifierats, såsom målkonflikter, bristfälligt tvärsektoriellt samarbete, begränsat handlingsutrymme, informations- och cybersäkerhet samt oklara mål. Dessutom har studien identifierat flera faktorer som påverkar organisatorisk motståndskraft, vilka grupperas på tre nivåer (yt-, mellan- och djupnivå). Dessa faktorer interagerar med varandra både inom varje nivå och mellan olika nivåer. / Background:  Today, public organizations and society as a whole face many unexpected events and crises, which can present both opportunities and threats. It is important for organizations to find different ways to manage these situations. Being resilient as an organization is crucial. It involves the ability to adapt to changes and difficulties that may threaten the organization's operations and goals. It also requires a thorough analysis of how organizations can leverage the sometimes chaotic environment to promote sustainable development. Purpose: Despite the attention that organizational resilience receives, few studies have analyzed the integration between organizational resilience and control systems, particularly within public organizations. This study aims to increase understanding of how public organizations design their control systems to enhance their resilience. By examining current practices and identifying potential shortcomings, the study also intends to formulate concrete recommendations to improve governance and thereby increase resilience within public organizations. Method: The study has been conducted within public organizations. This paper is based on a qualitative interview study with an iterative research approach. To gather data, a combination of primary and secondary sources was used, including semi-structured interviews and document analysis. Previous research material has been collected from articles and books addressing the topic of Management. Conclusions: The study's findings demonstrate that public organizations shape and develop their governance systems by integrating continuity planning, participation, learning, and collaboration to enhance a more robust organizational resilience. Within the public sector, several challenges have been identified, such as goal conflicts, inadequate cross-sectoral collaboration, limited scope for action, information and cybersecurity, and unclear objectives. Additionally, the study has pinpointed several factors influencing organizational resilience, which are categorized into three levels (surface, intermediate, and deep). These factors interact with each other both within each level and across different levels.

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter.</p><p><strong>Problemformuleringen</strong> för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris?</p><p><strong>Syftet</strong> med uppsatsen är:</p><ul><li>Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen. </li><li>Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin. </li><li>Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna.<em> </em></li></ul><p><strong>Metod:</strong> För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor.</p><p>I vår <strong>empiri</strong> kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I <strong>analysen</strong> ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan.</p><p><strong>Resultat och slutsatser</strong> av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat.</p><p> </p> / <p><p><strong>Background and rationale: </strong>In the world we live in today the question is no longer ’if’ an organization will face a crisis, but ’when’ and ’how prepared’ is the organization to deal with it. The Tsunami that happened on December 26th 2004 was a disaster of unprecedented magnitude. It had an impact on the Swedish society in general and the travel industry in particular. As the travel industry is very susceptible to impacts by external factor, its participants can never be too prepared to face a crisis. In order to be better prepared for future crisis, organizations should seek to learn from their experiences.</p><p><strong>The research question</strong> for this dissertation is: How can tour-operators improve their organizational competence by using experiences from a crisis?</p><p><strong>The aim</strong> of the dissertation is:</p></p><ul><li>To map the tour-operators’ crisis management work, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. </li><li>To identify and compare the differences in the lessons learned by the tour-operators from the Tsunami.</li><li>To discuss and give recommendations on how experiences from crises can be used and lead to change, i.e. in better crisis management routines and higher organizational competence</li></ul><p><strong>Methodology: </strong>We have used a qualitative research method in our dissertation, our approach is deductive and for the gathering of empirical data, we have made semi-structured interviews. Our research model has been the base for the interviews. Our model shows how the different phases of a crisis – before, during and after – influence organizational competence. The selected companies for our research are the tour-operators Ving and Fritidsresor.</p><p>In our <strong>field study</strong> we map how the crisis management of the tour-operators is functioning today, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. In our analysis we see that the tour-operators crisis management work in large parts coincides with the theories in the area, but there are differences in the learning processes of the organizations.</p><p><strong>Results and conclusions</strong> drawn from our research are that the learning processes of the tour-operators already start during the crisis. By addressing the deficiencies observed during the Tsunami, new routines, systems and work processes have improved their preparedness for crisis. Both organizations have learned, but the focus at Ving has been on structural capital and at Fritidsresor on human capital. Both have introduced crisis rehearsals, but not throughout the whole organization. Whether the organizational competence to handle a big crisis has improved will be seen as the next large crisis occurs.</p><p>.</p><p><em> </em></p>

Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter. Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris? Syftet med uppsatsen är: Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen. Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin. Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna. Metod: För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor. I vår empiri kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I analysen ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan. Resultat och slutsatser av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat. / Background and rationale: In the world we live in today the question is no longer ’if’ an organization will face a crisis, but ’when’ and ’how prepared’ is the organization to deal with it. The Tsunami that happened on December 26th 2004 was a disaster of unprecedented magnitude. It had an impact on the Swedish society in general and the travel industry in particular. As the travel industry is very susceptible to impacts by external factor, its participants can never be too prepared to face a crisis. In order to be better prepared for future crisis, organizations should seek to learn from their experiences. The research question for this dissertation is: How can tour-operators improve their organizational competence by using experiences from a crisis? The aim of the dissertation is: To map the tour-operators’ crisis management work, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. To identify and compare the differences in the lessons learned by the tour-operators from the Tsunami. To discuss and give recommendations on how experiences from crises can be used and lead to change, i.e. in better crisis management routines and higher organizational competence Methodology: We have used a qualitative research method in our dissertation, our approach is deductive and for the gathering of empirical data, we have made semi-structured interviews. Our research model has been the base for the interviews. Our model shows how the different phases of a crisis – before, during and after – influence organizational competence. The selected companies for our research are the tour-operators Ving and Fritidsresor. In our field study we map how the crisis management of the tour-operators is functioning today, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. In our analysis we see that the tour-operators crisis management work in large parts coincides with the theories in the area, but there are differences in the learning processes of the organizations. Results and conclusions drawn from our research are that the learning processes of the tour-operators already start during the crisis. By addressing the deficiencies observed during the Tsunami, new routines, systems and work processes have improved their preparedness for crisis. Both organizations have learned, but the focus at Ving has been on structural capital and at Fritidsresor on human capital. Both have introduced crisis rehearsals, but not throughout the whole organization. Whether the organizational competence to handle a big crisis has improved will be seen as the next large crisis occurs. .

Abstract Title: It’s not just a comment – a study about Crisis Management on Social Media Author: Malin Pettersson 910624 and Amanda White 920310 Year: Spring 2014 Level: Bachelor degree Department: School of Business and Economics Supervisor: Carina Holmgren Examiner: Frederic Bill   Purpose: The purpose of this paper is to develop and test a theoretical model for Crisis Management on social media.   Method: The overall literature that was found consisted of traditional Crisis Management and the communication that goes with it, and it was mainly written for traditional channels such as newspapers. The theories could not concretely describe how organizations should handle crisis in Social Media. Therefore, this study focuses on if and how organizations can use the traditional theories when working with crisis management in social media. Through a qualitative method the study has examined and tested the model on three crises, and subsequently improved the model based on the empirical material and  the analysis that was made.   Conclusion: The conclusion found that organizations need to adjust their crisis management after following guidelines for it to work on social media: -    Strategies should be limited to only one, and be either a rebuilding strategy or a bolstering strategy. -    The focus should be on emotional communication, and regarding the rational aspects the focus should be on actual actions and plans for the future. -    Clear guidelines for what type of questions and critics that should be answered should be set. Due to time restrictions questions and critics that communicate direct attacks and/or has playful undertones should be filtered out. -    Spokespersons can be many, which amplifies the need of clear guidelines and a coherent choice of strategy. Further, the messages should all be signed the same regardless of its creator. A good choice is therefore to sign it with the organizations name. -    Social media demands constant presence as the organizations must answer comments quickly, preferably within the hour of their publication. They must also quickly share information to make sure they are first with defining the crisis events. Furthermore, organizations should be active on all the social media channels where they have an account to avoid creating a forum for only speculations, rumors and discussions between stakeholders. -    Authorities should not stand alone in the spotlight, and they should not act alone on the organizations social media channels. Keywords: Crisis Management, Crisis Communication, Crisis Response, Response stage, Social Media, Preventable Crisis, Findus, Max, Parken Zoo.

Bakgrund: Covid-19 pandemin slog emot världen i början av 2020 och har påverkat marknaden kraftigt. Hela länder har genomfört restriktioner och nedstängningar till viss del, vilket har lett till stora problem för SMEs som är en av de mest utsatta grupperna. Att hantera risker som uppstår under kriser är av stor vikt för företag, inte minst SMEs, som EUs marknad till 99 procent består av. Diskussioner gällande dynamiska förmågor och möjligheten att nyttja dessa för att anpassa sig till en förändrad marknad är därav väldigt aktuell. Syfte: Syftet med studien ämnar till att skapa förståelse och bygga en uppfattning om hur riskhantering och dynamiska förmågor inom företag kan kombineras för att hantera kriser. Därtill ämnar studien analysera huruvida en kris eller en stor händelse leder till en organisations lärande och förändring. Genomförande: Studien genomfördes genom en kvalitativ flerfallsstudie, där vi undersökte fem fallföretag genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner hade en högt uppsatt position inom företagen och hade därmed en god överblick i styrningen och strategin. Urvalet av både fallföretag samt dess intervjupersoner skedde målstyrt med ett heterogent urval. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns en tydlig avsaknad av riskhantering hos SMEs och att detta till största del beror på resursbrist samt tidsbrist. Alla svarande företag lyfter att de har klarat sig bra till följd av de snabba beslutsprocesserna, flexibiliteten och närheten inom organisationen, vilka kan klassas som dynamiska förmågor. Lika viktigt är lärdomarna och erfarenheten företagen har samlat på sig under krisens framfart, men framförallt medvetenheten den har skapat hos företagen. / Background: The Covid-19 pandemic struck the world in the beginning of 2020 and have had a major effect on the market. Countries have implemented extensive restrictions and to some extent lock downs, which has led to issues for SMEs that are one of the most vulnerable types of businesses. Managing the risks that arise during a crisis is of huge importance for companies, not the least SMEs, that make up 99 percent of EUs market. Discussions regarding dynamic capabilities and the opportunity to use these to adapt to the marketchange, is therefore a current subject. Purpose: The purpose of the study aims to create understanding and gain knowledge in regard to how risk management and dynamic capabilities within companies can be combined to deal with crises. It further aims to analyse whether a crisis or major event will lead to organizational learning and change. Completion: The study was conducted as a qualitative multi-case study, where we investigated five case businesses through semistructured interviews. All respondents held a high position within the company and had a good overview and knowledge of the strategy and management of the business. The selection was goal-oriented, and both the case companies and their respondents were a heterogeneous selection. Conclusion: The result of the study shows that there is a clear absence of risk management in SMEs which largely depend on resource scarcity and lack of time. All answering companies highlight that they have managed well due to the quick decision-making process, the flexibility and the proximity within the organisation, which can be categorized as dynamic capabilities. Equally important is the knowledge and experience the companies have gathered during the crisis, but above all the increasing awareness it has created within the companies.

In this thesis we explore the idea presented in the Swedish National Library Strategy (2019) to tie the public libraries closer to the nation’s total defense system. The purpose of the study has been to understand which problem this idea was formulated as a solution to and how the suggestion is problematized by information science professionals, using critical discourse analysis methods developed by Carol Bacchi. Our material consists of the finalized National Library Strategy, its first draft from 2018, and the referral responses by various interested parties, as well as interviews with 15 public librarians, library directors, and scholars of information science. We discuss how the psychological defense relates to the librarian’s statutory duty to facilitate citizen participation in deliberative democracy and to counteract misinformation. We also ask how the library professions might be affected by an active involvement in future civil defense efforts. Our results show that the National Library Strategy construes the idea as a security problem by portraying our society as affected by growing political tensions, rapidly spread misinformation, and chaos, making the total defense suggestion into a meaningful solution. In our interviews with information professionals, some respondents viewed the total defense as an extension of their work to advocate democracy and intellectual freedom, whereas others perceived ethical tensions and incongruity between the two missions, referring to traditional library ideals of political neutrality and independence. All respondents based their reflections of the total defense idea on the importance of deliberative democracy and the library’s prominent place in promoting it, but with differing perspectives of its relationship to the total defense system as either problematic or emblematic. Drawing on these results, we argue that a total defense mission is compatible with librarians’ professional ethics and statutory democracy advocacy, as long as libraries can continue to foster free opinion formation and unbiased information evaluation independent from state interests during wartime and times of crisis. This is a two years master's thesis in library and information science.