Coronapandemin medförde stora förändringar för svenska mikrobryggeriers verksamheteroch resulterade i stora konsekvenser, främst i att krog- och restaurangbranschen i principslogs ut. Den här studien syftar till att undersöka om, och isåfall hur, mikrobryggeriersförsäljningsstrategier förändrades i samband med krisen. Det med utgång i teorier somförklarar två huvudsakliga faktorer - vikten av att reagera och anpassa sig efter omgivningensamt strategier under kriser. För att samla in ett underlag har en kvalitativ metod använts,inkluderandes åtta medverkande bryggerier - med syftet att samla in relevant material för attkunna besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att de flesta bryggerier tog till nyatyper av åtgärder för att anpassa sig efter de förändrade omständigheterna, men också attvarje aktör påverkades i olika hög grad - främst på grund av hur verksamheten såg ut innankrisen bröt ut.

Denna studie undersöker och jämför hur två företag, Ericsson och SAS, reagerar på förändrade förutsättningar på sina respektive marknader till följd av makroekonomiska kriser. Studiens övergripande syfte är att utforska och jämföra hur företag med olika verksamhet och affärsmodell påverkas av störningar, samt hur arbetet för att navigera igenom störningar skiljer sig i praktiken. Genom en dokumentstudie som inkluderar årsredovisningar, organisationsdokument samt media och offentliga källor analyseras företagens hantering av resiliens i praktiken. Teoretiska perspektiv på organisatorisk resiliens och styrning från Haarhaus & Liening (2020), Duchek (2020), Edmondson (2002) och Wildavsky (1991) kompletterar analysen, med fokus på företagens proaktiva och reaktiva åtgärder för att upprätthålla lönsamhet och överlevnad. Resultaten ger insikter som är relevanta för företagsledare och forskare som försöker förstå hur organisationer navigerar genom förändring och osäkerhet. Denna studie visar att både Ericsson och SAS förefaller vara proaktiva och välinformerade företag innan de utsätts för störande händelser. Studien belyser vikten av att balansera proaktiv planering med flexibilitet för att öka företagens motståndskraft och säkerställa framgång i en ständigt föränderlig affärsmiljö.

What capacities are needed for effective response to compound events? And to what extent do these capacities exist within a selection of Swedish municipalities? Compound events are understood as when multiple crises occur simultaneously or in close succession within a geographic area. Scientists in the natural sciences emphasize that the occurrence of compound events will become more common in the future and request knowledge on how they should be managed. The identified capabilities considered particularly relevant to compound events are; awareness, collaboration, flexibility, planning, exercises, resources, and anchoring. The empirical study found that the capability most prevalent among the studied municipalities was awareness, 15 of 17 municipalities. 13 municipalities demonstrated anchoring, about half of the municipalities demonstrated collaboration, flexibility, planning and exercises, and resources was found in only one of the municipalities. Based on the policy cycle it can be observed that a majority of the municipalities are in the initial stage of the cycle, which is identifying the problem. The steps towards implementing and allocate resources to strengthen the necessary capabilities vary between the municipalities but have not been taken to any significant extent. Therefore, it can be concluded that the municipalities lack relevant capabilities to manage compound events, which becomes problematic due to the extensive disruptions and consequences they cause in the society. The contribution of this study is a theoretical framework containing relevant capabilities for managing compound events, as well as an empirical description of how these capabilities appear within the studied municipalities. The study concludes with suggestions for future research focusing specifically on a deeper understanding of the capabilities within the framework of the policy cycle.

Samhället är idag starkt beroende av en effektiv energiförsörjning, vilket gör det viktigt attförhindra och mildra ogynnsamma effekter för både samhället och energikonsumenter somkan uppstå till följd av avbrott och störningar i energitillförseln. Uppkomsten av dessa avbrottoch störningar är troligare under kriser, varav två kriser som nyligen påverkatenergibranschen är kriget mellan Ryssland och Ukraina samt hot om cyberattacker. Vid enkris är kommunikation en betydande del av krishanteringen som innefattar de åtgärder somvidtas för att begränsa påverkan på organisationen. Kriser ger ofta upphov till oro bland deanställda, där det blir viktigt med bra kommunikation från ledaren för att kunna hanterauppkomsten av dessa oroligheter. Forskning visar på flertalet positiva effekter av att företagprioriterar och utvecklar sig inom intern kommunikation, men många företag är idag kvar vidtraditionella kommunikationssätt. Det finns forskning kring ledarskap, kommunikation och krishantering, men tidigareforskning har nästan uteslutande fokuserat på den externa aspekten av kriskommunikationfrån ledare. Vidare är intern kommunikation inom energibranschen relativt outforskatöverlag, trots branschens vitala roll i samhället. Därav blir det av intresse att se till hur deninterna kommunikationen hanteras av ledare inom energibranschen under externa kriser.Utifrån denna studie kan företag inom energibranschen få en inblick i hur internkommunikation under dessa situationer bör hanteras, samtidigt som vi bidrar med en ökadförståelse om vikten av att kommunicera effektivt inom företag. En kvalitativ fallstudie genomfördes där åtta ledare på ett energiföretag i norra Sverige deltogi datainsamlingen. Valet av att intervjua ledare grundar sig i att det är ledarna på företagetsom ansvarar för att informera de anställda under kriser, och således är det deras perspektiv vivill undersöka. Insamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ledare påfallföretaget som valdes ut utifrån studiens syfte. Studien visade på att ledarnas hantering av den interna kommunikationen under externa krisertill stor del överensstämde mellan varandra, där det framkom att deras ledarskap, krisledningoch kommunikation påverkar och påverkas av varandra. De mest framträdande faktorernasom påverkar hur ledare hanterar den interna kommunikationen visade sig vara synen påmotivation, både av sina anställda och sig själv, vad som anses vara effektivt gällandekommunikation, samt de riktlinjer som finns på företaget att luta sig mot. Studien har bådebidragit med ny kunskap och bekräftat tidigare forskning gällande hur intern kommunikationunder externa kriser bör hanteras av ledare för att kommunikationen ska vara effektiv.

In my essay the dilemmas originate from what I have experienced. I have observed myself and some of my colleagues, how we meet children who are lacking the qualifications which school and most pedagogues expect them to have. Focus, in my written experiences, is on children who live in poverty, but how we meet and act toward them is often quite the same independent of what qualifications they are lacking. With the support from literature and theories I reflect and analyse the dilemmas. Through essaywriting I investigate my practical knowledge and I examine how we as pedagogues handle the complex situations encounter when in school and how it is possible to understand why we act the way we do. I think that the knowledge which essaywriting gives me will strengthen me as a person and in my work as a teacher for after-school-center. My essaywriting will motivate me to reflect over the norms of society and their influence on children. I have often find it difficult to know how to act, but my hope is that this new knowledge can help me to understand and handle these types of situations better in the future. We must dare to stand up for the children. Even if only one person reacts to difficult situationes, it will make a difference.

Inledning: Under år 2020 har samtliga svenska herrelitfotbollsföreningar stött på en rad olika utmaningar på grund av Covid-19. Det är känt att fotbollsföreningar dagligen kan stöta på olika problem. Är föreningen inte förberedd på att hantera utmanande situationer kan dessa förvärras och i värsta fall utvecklas till en kris. För att en fotbollsförening ska kunna överleva och göra bra ifrån sig är bra sportsliga och ekonomiska resultat av allra största vikt. Förutsättningarna kan dock förändras när en kris uppstår, speciellt eftersom kriser kan se väldigt olika ut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska herrelitfotbollsföreningars hantering av Covid-19 under 2020. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre olika herrelitfotbollsföreningar. En komparativ disposition har använts för att undersöka och jämföra fenomenen i sin naturliga kontext. Urvalet är tre manliga sportchefer som är och har varit verksamma i Allsvenskan och Superettan. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av axial kodning för att identifiera mönster och teman. Resultat: Resultatet visar att herrelitfotbollsföreningarna vill vara proaktiva i sin krishantering, men till följd av Covid-19s oberäkneliga karaktär har föreningarna varit tvungna att vara reaktiva i krishanteringen. Föreningarna har anpassat olika delar av verksamheten på grund av pandemins konsekvenser. En av föreningarna lyckades till viss del arbeta proaktivt. Covid-19 har haft och fortsätter att ha negativ påverkan på föreningarna. Främst ekonomiskt på grund av bortfall i diverse intäkter i form av publik och sponsoravtal men även sportsligt som exempelvis att spelare och personal insjuknat i Covid-19. Föreningarna har upplevt händelser som påverkat och hotat elitfotbollföreningarnas fortsatta verksamhet. Samtliga föreningar har permitterat och sagt upp personal för att minska på kostnader. Detta eftersom Covid-19 är komplext och är en ny kris som samtliga föreningar inte bemött tidigare. Slutsats: Svenska herrelitfotbollsföreningar bör ha en framförhållning i att systematiskt utveckla åtgärder som de kan vända sig till när kriser väl uppstår. Alla tre herrelitfotbollsföreningar har implementerat ett reaktivt tillvägagångssätt under hanteringen av Covid-19. Den proaktiva krishanteringen har sina begränsningar i förhållande till krisers komplexitet och kunde i förhållande till Covid-19 endast minimera och stävja dess påverkan till en viss nivå.

Genom tiderna och främst under det senaste århundradet har det uppstått bank-, finans- och fastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala värld med sammanlänkade ekonomier är risken stor att en kris som uppstår i ett land fortplantar sig och drabbar andra länder, dock så kan samma kris påverka olika länder olika mycket. En intressant frågeställning är vilka faktorer som påverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör att priserna återhämtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokus på Sverige och Spanien. Sverige genomgick en stor kris på 90-talet där fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiod ökade bestånd, samt priser av fastigheter i Spanien. Den senaste stora fastighets- och finanskrisen som började i USA år 2007 spred sig snabbt till andra länder, vilket resulterade i en global ekonomisk kris. Krisen drabbade både Sverige och Spanien, men Spanien drabbades extra hårt. Sverige kom ut ur krisen på ett par år medan Spanien fortfarande, sex år senare befinner sig i svår kris. Orsakerna till varför allvarliga fastighets- och finanskriser uppstår är många. En kombination av flera mer eller mindre sammanflätade händelser, i både det finansiella systemet och bygg- och fastighetssektorn, kan till olika grader förklara några kriser som Sverige och Spanien har drabbats av. Fastighetssektorn, med både hushåll och kommersiella företag som fastighetsinvesterare, har traditionellt varit mycket beroende av bankers kreditgivning. Efter de senaste kriserna har regleringen av bankerna blivit strängare med bland annat nya kapitaltäcknings- och likviditetskrav (BASEL III), vilket i sin tur kan leda till mindre incitament eller möjligheter för banker att låna ut till fastighetsinvesterare. Detta skapar nya förutsättningar på fastighetsmarknaden, hur den styrs och utvecklas. De nya förutsättningarna skapar nya potentiella grunder för framtida kriser. Den konstanta utvecklingen försvårar att förutspå och kontrollera marknaden och eventuella kriser. / Throughout the times, mainly in the last century, there has been banking , finance, and real estate crises, often related to each other. A crisis often faces more than one country, but the same crisis may affect different countries in different ways. The question is what effects the real estate prices during these crises, and how it differs between countries in Europe, mainly between Sweden and Spain. Sweden had a big crisis in the 90`s, where the real estate prices plummeted in Sweden, and during the same period of time, the real estate prices in Spain were rising. The last crisis that became a world crisis in 2008, effected both Sweden and Spain (among many other countries), where Sweden came out of the crisis in only a couple of years, while Spain still is deeply in the crisis today, - six years later. The reasons for this crisis are the banking system, and the individuals’ bank behaviors that act as financiers for private as well as commercial real estate, a market that the real estate side depends of. After the crises, the banks have a stricter approach to the financing of real estate, for instance due to modified bank regulations (Basel III). This creates new and more developed conditions on the real estate market and will potentially cause new and different types of causes for future crises regarding properties. The constantly developing market makes it more difficult to control and know when a new potential crisis is entered.

The office market in central Stockholm has since the financial crises in ‘08 showed remarkablegrowth and the current conditions are compared to the once under the previous crises. Thecommercial real estate market has had a substantial role in the last crises, as it is sensitive to cyclesand has high indebtedness. The study aimed to evaluate the market today by comparing it withforemostly the crises in Sweden in the 90s and dotcom-era, but also the great recession in’08.Further, the perception of the market actors was analysed. The methodology was qualitative, as sixprofessionals have been interviewed representing property companies, consultancy firms, bank,and institutional owners. The result shows more differences than similarities to the past crises, inboth macro and micro level. Furthermore, consensus had an optimistic view of the future and thereal estate market. Central Stockholm office market can be regarded as more professional andstable. However, there are uncertainties which were not present during the crises, such ascoworking, market-financing and low-interest rate. The study suggests that the factor causing thenext crisis is something the market does not know. / Kontorsmarknaden i centrala Stockholm har sedan finanskrisen 2008 visat en stark tillväxt och denuvarande förhållandena har jämförts med de som rådde under tidigare kriser. Kommersiellafastighetsmarknaden har haft en betydande roll i de senaste kriserna, eftersom den är känslig motcykler och har hög skuldsättning. Studien syftade till att jämföra marknaden idag med främstkriserna i Sverige på 90-talet och dotcom, men också den stora finanskrisen 2008. Dessutomanalyseras marknadsaktörernas uppfattning om riskerna för en kris i dagens kontorsmarknad.Metoden var kvalitativ då sex professionella intervjuades som representerade fastighetsbolag,konsultföretag, banker och institutionella ägare. Resultatet visar fler skillnader än likheterna medkriserna på både makro och mikronivå. Vidare hade konsensus en optimistisk syn på marknadensframtid. Centrala Stockholm kan betraktas som mer professionell och stabil. Det finns emellertidosäkerheter som inte var närvarande under kriserna, till exempel coworking, marknadsfinansieringoch de låg räntorna. Studien tyder på att faktorn som kommer orsaka nästa kris är något okänt förmarknaden idag.

Syfte: Inflationen i Sverige har stigit hastigt under år 2022 och ligger nu på den högsta nivån på över 30 år vilket gör att många företag kan ställas inför utmaningar. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka åtgärder och förändringar privata fastighetsbolag vidtar för att hantera den hastigt stigande inflationen och höjda räntor. Vi vill även undersöka om ledarskapet i dessa organisationer har förändrats på grund av den rådande situationen. Forskningsfrågorna som behandlas i arbetet är: Har fastighetsbolag vidtagit förebyggande åtgärder för osäkra tider? Vilka åtgärder har fastighetsbolag vidtagit för att hantera den höga inflationen och räntehöjningarna? Har den nuvarande situationen förändrat ledarskapet och organisationen? Finns det lärdomar som fastighetsbolag tar med sig från denna tid?  Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer på chefspositioner inom privata fastighetsbolag. Materialet har transkriberats och analyserats enligt en tematisk analysmetod. Resultatet och analysen presenteras i ett perspektiv om före, under och efter den höga inflationen och räntehöjningarna där frågor om ledarskap, åtgärder, förändringar samt lärdomar behandlas. Resultat och slutsats: Resultatet av empirin visar att vissa fastighetsbolag har vidtagit förebyggande åtgärder för denna typ av situation genom att de bland annat bundit räntor samt sänkt belåningen. För att hantera den höga inflationen och räntehöjningarna har fastighetsbolagen nu en ökad kostnadsmedvetenhet och färre investeringar genomförs. Ledarskapet och organisationen har inte förändrats i fastighetsbolagen men det framgår att ambitionsnivån inte kan vara den samma som innan. Det finns ett mer kundinriktat tänk för att behålla befintliga kunder och det läggs resurser på att hyra ut allt som går. Exempel på lärdomar som tas med är att ha ett långsiktigt synsätt samt att även ha en förståelse för kunderna i denna typ av situation. Examensarbetets bidrag: Arbetets bidrag är att belysa hur fastighetsbolag faktiskt har agerat under denna tid. Resultatet kan vara användbart för andra fastighetsbolag, dess intressenter samt samhället i stort. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån arbetets resultat och begränsningar är förslag på fortsatt forskning att studera kommunala bolag, fastighetsbolag i andra län samt att göra samma typ av studie som denna men när inflationen har dämpats. / Aim: The inflation in Sweden has risen rapidly in 2022 and is now at its highest level in more than 30 years, which means that many companies may face challenges. The aim of this work is to investigate what measures and changes private real estate companies take to deal with the rapidly rising inflation and increased interest rates. We also want to explore whether the leadership in these organizations has changed due to the current situation. The research questions addressed in this work are: Have real estate companies taken preventive measures for uncertain times? What measures have real estate companies taken to deal with the high inflation and interest rate increases? Has the current situation changed the leadership and organization? Are there any lessons that real estate companies are learning from this time? Method: This study was based on a qualitative method with a deductive approach. Eight semi-structured interviews have been conducted with individuals in managerial positions in private real estate companies. The material has been transcribed and analyzed according to a thematic analysis method. The results and the analysis are presented in a perspective of before, during and after the high inflation and interest rate increases where issues of leadership, actions, changes and learnings are addressed. Results and conclusions: The results of the empirical study show that some real estate companies have taken preventive measures for this type of situation by binding interest rates and reducing leverage. To deal with high inflation and interest rate increases, real estate companies are now more cost-aware and fewer investments are made. The leadership and the organization have not changed but the level of ambition cannot be the same as before. There is a more customer-oriented approach to retain existing customers and resources are devoted to renting out everything that is possible. Examples of lessons learned are to have a long-term approach and to understand customers in these times. Contribution of the thesis: The contribution of the work is to explain how real estate companies have acted during this time. The results can be useful for other real estate companies, their stakeholders and the society. Suggestions for future research: Based on the work's results and limitations, suggestions for further research are to study municipal companies, real estate companies in other counties and to conduct the same type of study as this one, but when inflation has decreased.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman & Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman & Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.