Krisers utseende, omfång och konsekvenser tycks idag spegla människans globaliserade levnadssätt. Idag talar vi snarare om kriser som inte tar hänsyn till territoriella gränser utan drabbar multipla länder och ibland även kontinenter. Bland de gränsöverskridande hot som har sett en betydande ökning i världen är terrorism motiverad av våldbejakande islamism. I ljuset av terrorattentatet på Drottninggatan 2017 och utvecklingen i vår omvärld har dels förändringar av det befintliga ramverket ägt rum likväl som införandet av nya verktyg i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Med empirisk ansats granskar studien förändringarna som har ägt rum i samband med att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) övertog samordningsansvaret 2018. Dessa förändringar begripliggörs med användning av Fiol och Lyles (1985) ramverk för organisatoriskt lärande. Studien påvisar att förändringarna i huvudsak har tagit form utifrån en lärandeprocess på låg nivå vilket har medfört anpassningar och justeringar av verksamheten sedan CVE inrättades. Därutöver har en viss normförskjutning ägt rum från den demokratifrämjande dimensionen mot en brottsbekämpande sådan vilket indikerar ett lärande på hög nivå och tycks vara en produkt av den förändrade omfattningen av våldsbejakande extremism i Sverige. Slutsatsen visar att den avsevärt förändrade hotbilden inte har givit upphov till en omfattande reformering av Sveriges samordning mot våldsbejakande extremism. Framtida kriser och hot av liknande komplex natur kommer vara mer vanligt förekommande i Sverige och övriga världen. Hur länder har lärt sig och kommer lära sig banar väg för hur väl de kan hanteras. Studien som helhet för samman gränsöverskridande hot och kriser med organisatoriskt lärande i syfte att dels fylla behovet av dels vetenskaplig men även samhällelig förståelse för de utmaningar som länders krisberedskap i allt högre utsträckning ställs inför.

Introduction: Independent stores in small towns have long been at the center of different external factors that have affected them in various ways. For a year now, they have had to endure the problem of surviving in a crisis where people are urged not to stay in shops.  Purpose: The purpose of the study was to analyze how independent small-town shops work with a change strategy for economic survival during the Covid-19 crisis.  Method: The study was conducted with a qualitative research method, through a abductive approach based on semi-structured interviews. A selection was made with five interviews where four respondents were either CEOs or owners of the enterprises and one interview with Karlskrona city association. Answers to the question regarding how they should act for economic survival were sought by studying theories about how SME previously used change strategy in crisis situations combined with the study's empirical material.  Conclusion: The conclusion of the study was that small-town shops have implemented some form of change strategy for economic survival in the crisis, despite the fact that they previously did not have a clear strategy to start from. This is mainly through a focus on cost reductions and adaptation to consumers' wishes in relation to restrictions. The results of the study also show that all companies have absorbed lessons, which makes them more equipped for the future, not only for a potentially new global health crisis but also awareness that consumption behaviors can fluctuate sharply and how to deal with such phenomena.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande. Sammanfattningsvis var tilltron till skolornas krisplan god och i studien framkommer att krisplanen är en trygghetsfaktor för all personal på skolan. Däremot går uppfattningarna något isär beträffande hur stort ansvar som kan läggas på den enskilde läraren i samband med en krissituation. Rektorerna betonar att deras roll vid en kris är att sprida lugn samt att samordna och leda. Egenskapen att vara ”en god människa” lyfts fram framför utbildning. Skolprästerna poängterar också vikten av att sprida lugn men trycker dessutom på deras roll som ritualförvaltare och hoppingivare. Vad gäller kriser som utveckling och lärande framkommer att det finns förhållandevis lite reflektion kring detta bland intervjupersonerna. Några framhåller ceremoniernas pedagogiska funktion.

Bakgrund: Coronapandemin och den pågående invasionen av Ukraina har satt människors vardag såväl som de finansiella marknaderna i en ovanlig situation. Kombinationen av båda händelserna har lett till ett oroligt marknadsläge med bland annat stigande inflation och stigande räntor. Under volatila tider ställs investerare inför beslut under andra förutsättningar och blir mer benägna att drabbas av börspsykologiska faktorer. Investerarnas beslutsfattande i kristider kan därför ge ovanligt stora negativa effekter på avkastningen. En undersökning av samvariationen mellan dessa händelser och olika psykologiska faktorer kan därmed ge ytterligare ett perspektiv på finansiellt beslutsfattande i kristider. Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning ett antal börspsykologiska faktorer indikeras hos svenska icke-professionella investerare vid investeringsbeslut under coronakrisen och kraschen 2022. De börspsykologiska faktorer som studeras är flockbeteende, förlustaversion, dispositionseffekten och överkonfidens. Vidare är syftet att undersöka sambandet mellan en investerares beslutsfattande avseende dessa börspsykologiska faktorer och de demografiska faktorerna ålder, kön, inkomst, ekonomiutbildning och börserfarenhet. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ metod med deduktiv ansats där primärdata samlades in genom en enkätundersökning via sociala medier och analyserades via deskriptivstatistik, signifikanta korrelationer samt multipel linjär regression. Slutsats: Samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikerades hos svenska icke-professionella investerare, om än i olika omfattning. Förlustaversion indikerades hos närmare hälften av respondenterna, medan flockbeteende indikerades hos cirka var tionde respondent. Den multipla linjära regressionen visade att överkonfidens var signifikant relaterad med risktolerans under coronakrisen, medan dispositionseffekten var signifikant relaterad med risktolerans under kraschen 2022. Resultatet visade även en signifikant relation mellan risktolerans och inkomst samt ekonomiutbildning under båda perioderna. Män uppvisar överkonfidens i högre grad än kvinnor, medan kvinnor har en större tendens att falla för flockbeteende. Signifikanta korrelationer visar att individer som faller för flockbeteende också har en större risk att falla för förlustaversion och dispositionseffekten.

SAMMANFATTNING Bakgrund- Samhället i stort och byggindustrin specifikt står idag inför stora utmaningar med projekt som skjuts upp eller stannar av helt på grund av den ekonomiska kris vi idag upplever. Både privatpersoner och företagen märker kraftigt av höga räntor, hög inflation och dyra varupriser. För att organisationer inom byggindustrin ska klara denna utmaning krävs det aktiva ledare som är beredda på förändringar inom deras organisation, vilket exempelvis handlar om att implementera strategier i styrningen av organisationen. Detta ger organisationerna möjligheter att klara av kriser på ett så lindrigt sätt som möjligt. Genom att intervjua företagsledare inom byggindustrin lyfter studien aspekter som anses vara viktiga för att styra bolaget mot så bra resultat som möjligt i tider av ekonomiska kriser.  Syfte- Syftet med denna magisteruppsats är att öka den befintliga förståelsen kring hur organisationsstrukturer, bolagsstyrning och ledarskapsstrategier påverkar och förändras i den valda branschen genom ekonomiska kriser. Metod- Magisteruppsatsen bygger på en fallstudie av företag inom byggindustrin i Sverige. Utöver tidigare forskning i ämnet, baseras studien främst på kvalitativa data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 12 intervjuer utförts, där det empiriska materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat- Resultatet från denna studie har gjort en rad intressanta fynd som både bekräftar och utmanar tidigare litteratur och teorier. De resultat som utmärker sig mest är bland annat de platta organisationernas snabba anpassning till ekonomiska kriser. Även ledarens roll har fått en ökad förståelse då flertalet aktörer delat med sig av sina erfarenheter. Slutligen har nya insikter tillkommit till hur bolagsstyrning inom byggindustrin kan hjälpa ledare navigera genom ekonomiska kriser med hjälp av bland annat mångfald och externa ledamöter. Forskningsbegränsningar/implikationer- Studien begränsas då den endast bygger på företag inom byggindustrin i Sverige, vilket bör tas i hänsyn även vad gäller resultatets tolkning. Fallstudien ökar förståelsen och bidrar med insyn kring hur bolagsstyrning och ledarskap förändras inom den valda branschen genom ekonomiska kristider. Originalitet/värde- Studiens bidrag är till de redan befintliga teorierna kring ledarskapsstrategier och bolagsstyrning. Studien bidrar med en ökad förståelse samt fördjupning i hur organisationer och ledare betraktar samt agerar i tider av ekonomiska kriser. / Background- Society in general and the construction industry specifically are currently facing significant challenges with projects being postponed or coming to a complete halt due to the economic crisis we are experiencing today. Both individuals and companies are strongly affected by high interest rates, inflation, and expensive commodity prices. To cope with this challenge, organizations within the construction industry requires proactive leaders who are prepared for changes within their organization, such as implementing strategies in organizational governance. This provides organizations with opportunities to navigate crises as smoothly as possible. By interviewing business leaders in the construction industry, the study highlights aspects that are considered as important for steering the company towards the best possible outcomes in times of economic crisis. Purpose- The purpose of this master’s thesis is to increase the existing understanding of how organizational structures, corporate governance, and leadership strategies affect and change in the chosen industry through economic crisis. Method- The master’s thesis is based on a case study of companies in the construction industry in Sweden. In addition to previous research on the subject, the study is primarily based on qualitative data collected through semi-structured interviews. A total of 12 interviews have been conducted, where the empirical material has been analyzed using a thematic analysis. Findings- The results of this study have yielded a range of interesting findings that both confirm and challenge previous literature and theories. The most notable result includes the rapid adaption of flat organizations to economic crises. Additionally, there has been an increase understanding of the leader’s role as multiple stakeholders have shared their experiences. Finally, new insights have emerged on how corporate governance within the construction industry can assist leaders in navigating economic crises, with the help of diversity and external board members, among other factors. Research limitations/ implications- The study is limited as it is only based on companies within the construction industry in Sweden. This should also be considered when interpreting the results. The case study increases understanding and contributes with insight into how corporate governance and leadership change within the chosen industry, in times of economic crisis. Originality/value- The study’s contribution is to the already existing theories around leadership strategies and corporate governance. The study contributes to an increased understanding and deepening of how organizations and leaders considers and act in times of economic crisis.

The purpose with this essay is to examine the hypothesis that states during crisis acts more influences by realism than liberalism. The essay will focus on the ongoing refugee crisis in Sweden and mainly on the insertion of ID-controls and how politicians motivate there decision. The arguments will be analyzed if they are motivated by realism or liberalism. The arguments that are positive for an insertion of ID-controls are motived by realism and therefore support the hypothesis. The objections raised by the opposition are often motived by liberalism but even the opposition is arguing the realism is superior to the liberalism. When the question is raised in the Swedish parliament there are no party that refuse the law instead most of the politicians are positive to the law of ID-controls, in the debate there are a few objections but these are not against the law, just minor interpretations about the effects of this law, for example if the ID-controls should apply to children accompanied by their parents. After this studied the conclusion is that stats in crisis are often motived by realism

Begreppet ledarskap har länge existerat i vårt samhälle där ledare har blivit hyllade för sina framgångar och kritiserade för sina motgångar. Bank- och finansväsendet idag ställs inför stora utmaningar samt en hårdare medial bevakning. Den finansiella krisen 2008 kom att påverka inte bara bank- och finansväsendet utan näringslivet i stort. Ledarskapet kom att sättas i fokus under denna period och vi har i vår studie undersökt hur den mediala framställningen av ledarskapet har förändrats inom bank- och finansväsendet. Detta sett utifrån den finansiella krisen 2008. Studien indikerar att ledarskap under kris förändras och att den mediala framställningen under de år som har behandlats har förändrats. Innan den finansiella krisen diskuterades en mer allmän ledarskapslära, till skillnad från under och efter krisen då det mer diskuterats hur man ska utöva ett ledarskap under och efter en kris. Som empiri har artiklar ur Dagens Industri använts, vilken anses vara en högst trovärdig källa inom näringslivet. En avgränsning har gjorts i form av att enbart var fjärde månad har använts vid insamlandet av empiri. Uppsatsen är kvalitativ med en positivistisk tolkning tillsammans med en deduktiv ansats.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut? Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut. Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.

<p>I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut.</p><p>Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.</p>

Hösten 2012 släppte organisationen Läkare Utan Gränser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmärksammas det faktum att det finns flera humanitära kriser i världen som allmänheten i Sverige inte känner till. Organisationen benämner dessa som “glömda kriser”. Anledningen till den låga kännedomen hos allmänheten är, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna. Begreppet glömda kriser bygger till stor del på idén om att en kris eller en risk kan lida av ett otydligt tids- eller rumsperspektiv, som därmed urholkar dess nyhetsvärde. Begreppet kan dessutom utvidgas till att omfatta miljömässiga risker och kriser, eftersom även dessa till viss del har låg kännedom hos allmänheten. För att de glömda kriserna ska få den uppmärksamhet de förtjänar, måste de marknadsföras och kommuniceras. Syftet med denna studie är att undersöka begreppet glömda kriser närmare. Detta kommer göras genom att studera hur två ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser gentemot en bred målgrupp. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på teorier om det globala risksamhället och hur människor uppfattar specifika situationer som risker eller kriser. Vidare läggs en grund inom marknadskommunikation där en diskussion förs om möjligheten att betrakta glömda kriser som produkter i mer kommersiell bemärkelse. För att skapa en analysmall för studien redogörs också för teorier inom semiotik och retorik i marknadsföring. För att studera hur två organisationer marknadsför glömda kriser har sex olika kampanjfilmer valts som analysobjekt. Organisationerna bakom dessa är Läkare Utan Gränser och Naturskydds-föreningen. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Detta för att kunna analysera det valda materialet på djupet och inte enbart utifrån det manifesta innehållet. Vidare har den kvalitativa ansatsen valts på grund av att fältet kommunikation av glömda kriser ännu är relativt outforskat. Uppsatsen strävar därmed efter att skapa en första förståelse för området, som en grund för fortsatta studier. Analysresultaten pekar på många intressanta aspekter. Bland annat lyfts tids- och rumsperspektivet både i förminskande och utvidgande form genom en användning av den retoriska figuren synekdoke. Även interrogatio, exclamatio, antites etc. återfinns i tydliga exempel. Semiotiska tecken finns alltid i audiovisuell kommunikation, dessvärre antyder analysen en relativt låg medveten användning av dessa i marknadsföringsmaterialet. Vidare syns en klar ambition i allt material från båda organisationerna att utbilda sin målgrupp och öka förståelsen för de glömda kriserna i fråga. Detta överensstämmer med önskemålet om utförligare information om kriserna, som uttrycks i rapporten från Läkare Utan Gränser. Studien avslutas med flera relevanta slutsatser som öppnar upp för framtida forskningsuppslag. / In the fall of 2012, the report Kriserna Svenskarna Glömt (“The crises forgotten by the Swedes”), was issued by the organization Läkare Utan Gränser - the Swedish department of Médicins Sans Frontières. This report stressed the fact that there are several humanitarian crises in the world, that the Swedish public is unaware of - the “neglected crises”. A possible reason for the lack of awareness among members of the public is, according to the report, presumed to be low media coverage about the crises. The term “neglected crises” is based on the concept that a crisis or a risk can be said to suffer from an unclear position in time and space. This results in a low news value. The term can also be expanded to include environmental risks and crises since these also to some extent suffer from a lack of public awareness. In order to bring the neglected crises the attention they deserve, they must be marketed. The purpose of this study is to further investigate the neglected crises. This will be done through a study of two non-profit organizations and their marketing of humanitarian and environmental risks towards the general public. The theoretical framework of this essay is based on theories of global risk society as well as theories of how people perceive situations as risks or crises. Furthermore, theories of marketing are discussed in order to facilitate an understanding of how it is possible to view risks as products, in a more traditional, commercial sense. Theories of semiotics and rhetoric in marketing are presented to create an outline for the analysis. Six campaign movies from the organizations Läkare Utan Gränser and Naturskyddsföreningen constitute the material for analysis. Since the scientific field of communication of neglected crises is yet rather unexplored, a qualitative methodological approach has been chosen. To perform an in-depth analysis of the material, a qualitative content analysis based on a rhetorical and semiotic perspective is used. Based on the prerequisites of the field of the neglected crises the study aims to create a foundation for further research in this area. The content analysis resulted in several interesting findings. Through the use of the rhetorical figures such as synecdoche, the distance between the viewer and the crises is both expanded and reduced when it comes to the time- and space aspects. Other rhetorical figures are also found in the material, such as rhetorical questions, contrasts and exclamations. As far as semiotics is concerned, signs are an imperative part of audiovisual communication. However, in the material studied, the use of semiotic signs appears to be coincidental rather than intentional. Finally, in all the campaign movies, the study revealed a clear ambition to educate its target audience about the neglected crises on a deeper level. This corresponds to the requests made in the report from Läkare Utan Gränser, stating that more detailed information about the forgotten crises is required in order to raise awareness among the public.