Det här är en studie med utgångspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds självbiografiska bloggberättelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-års dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner läsare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början under våren 2013. Studien ansluter till ett Netnografiskt fält som syftar till att undersöka social samvaro på internet, då jag undersöker bloggen i kroppen min som bärare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad undersöker jag bloggen som en erfarenhetsvärld mellan en subjektiv och objektiv livsvärld, där subjektet får utrymme att kontrollera sin livsberättelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid.

Undersökningen har genomförts i en förskola och en förskoleklass där totalt tjugo barn har deltagit. Den syftar till att undersöka hur kunskapen skiljer sig mellan fyraåringar och sexåringar. Kvalitativa intervjuer och löpande observationer användes som metod för att ta reda på uppfattningar om människokroppens inre organ samt vad barnen anser händer med maten som vi äter. I undersökningen användes en plastmodell av en kropp som barnen både fick peka på och säga organens namn. Resultatet visar att sexåringar generellt har bättre uppfattning när det gäller organens namn och vad organen gör i vår kropp. Däremot har båda åldersgrupperna en likvärdig uppfattning när det gäller att peka ut organ och benämna det rätt. Sexåringarna var också bättre på vad de anser händer med maten vi äter i jämförelse med fyraåringarna. Det tycks vara åldern hos barnen som påverkar vad barnen kan i störst utsträckning, där personliga erfarenheter tycks spela in vid enstaka tillfällen. / This study was conducted in a kindergarten and a preschool where a total of twenty children have attended. It aims to investigate how knowledge differs between four-year and six-year-old children. Qualitative interviews and current observations were used as methods to find out the perceptions of the human body's internal organs, as well as what the children think happens to the food we eat. The study used a plastic model of a body that the children both got the chance to point at as well as name the organs. The results show that six year olds generally have better perceptions of the organs name and what they are doing in our body. However, both age groups had a similar view when it comes to point out an organ and name it correctly. Six year olds were also better at what they think happens to the food we eat compared to four year olds. It seems to be the age of the children that have the biggest affects on their knowledge, but it can also be their experiences that are the main factor in a few cases.

No description available.

Disputats, Stockholms universitet, 2009.

Bakgrund: Maligna tumörsår hanteras inom onkologisk och palliativ vårdkontext. Sjuksköterskor beskrev utmaningen att hantera tumörsår som ger en svår symtombild med blödning, smärta, malodör, sårsekretion och klåda. Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring maligna tumörsår. Målsättningen vid omvårdnad är att arbeta personcentrerat och lindra symtom i samband med tumörsår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ett malignt tumörsår. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes. Sökningar gjordes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycInfo. Nio artiklar valdes därefter ut och en tematisk analys genomfördes.  Resultat: Resultatet redovisas under tre huvudteman och ett undertema: Fysiska och psykiska symtom med undertema Malodör. Kroppsuppfattning och identitet och Existentiella upplevelser. Slutsats: Patienterna upplevde att tumörsåret var centralt i livet och svårt att acceptera. Såret upplevdes som besvärande ur alla dimensioner. Malodör var det svåraste symtomet som gav upphov till bland annat social isolering.

Bakgrund: Maligna tumörsår hanteras inom onkologisk och palliativ vårdkontext. Sjuksköterskor beskrev utmaningen att hantera tumörsår som ger en svår symtombild med blödning, smärta, malodör, sårsekretion och klåda. Sjuksköterskor behöver mer kunskap kring maligna tumörsår. Målsättningen vid omvårdnad är att arbeta personcentrerat och lindra symtom i samband med tumörsår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med ett malignt tumörsår.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ ansats utfördes. Sökningar gjordes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycInfo. Nio artiklar valdes därefter ut och en tematisk analys genomfördes.  Resultat: Resultatet redovisas under tre huvudteman och ett undertema: Fysiska och psykiska symtom med undertema Malodör. Kroppsuppfattning och identitet och Existentiella upplevelser. Slutsats: Patienterna upplevde att tumörsåret var centralt i livet och svårt att acceptera. Såret upplevdes som besvärande ur alla dimensioner. Malodör var det svåraste symtomet som gav upphov till bland annat social isolering.

När eleverna möter undervisning som grundar sig i teorin förkroppsligad kognition kan elevernas engagemang öka samt att deras resultat kan förbättras genom att de får använda kroppen. Eleverna kan använda kroppen på flera olika sätt vid programmeringsundervisning, exempelvis när eleverna programmerar en robot, då eleverna får använda kroppen för att få syn på vridningar och hur roboten ska ta sig fram. Denna studie kommer att byggas på teorin förkroppsligad kognition. Teorin kommer att genomsyra hela arbetet. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur eleverna i de tidiga skolåren löser programmeringsuppgifter genom att använda förkroppsligad kognition inom matematikundervisningen. Syftet uppfylls genom dessa frågeställningar: Hur använder eleverna kroppen för att uppfatta riktning vid programmering inom matematiken? och i vilka situationer använder eleverna kroppen som verktyg när de programmerar en robot?  Materialet samlades in genom fältanteckningar och ljudinspelningar av fem gruppobservationer som transkriberades och analyserades. Resultatet visade att elever använde tre olika strategier för att lösa programmeringsuppgifter vilket var: eleverna pekade, eleverna använde handrörelser samt eleverna gjorde en manuell förflyttning. Utifrån dessa strategier framkom tre olika situationer där eleverna använde kroppen för att genomföra programmeringsuppgifterna. De olika situationerna var för att få syn på olika vägar roboten kunde gå, robotens position samt vilka knappar eleverna behövde trycka på. / When students encounter teaching based on the theory of embodied cognition, their engagement can increase, and their results can be improved by using their bodies. The students can use the body in several different ways in programming lessons, for example when the students program a robot, as they can use their bodies to perceive rotations and how the robot should move. This study will be built on the theory of embodied cognition. The theory will permeate the entire project. The purpose of this study is to contribute knowledge about how students in the early school years solve programming tasks by using embodied cognition in mathematics education. This purpose is fulfilled through the following research questions: How do students use their bodies to perceive direction in programming within mathematics? And in what situations do students use their body as a tool when programming a robot? The data was collected through field notes and audio recordings of five group observations that were transcribed and analyzed. The results showed that students used three different strategies to solve programming tasks, which were: pointing, using other hand gestures, and performing manual movements. Based on these strategies, it was revealed that the students used their bodies to perform the tasks in three different situations: to visualize different paths the robot could take, to perceive the robot's position, and to determine which buttons the students needed to press. Based on these strategies, three different situations emerged where the students used the body to carry out the programming tasks. The different situations were to see different paths the robot could go, the robot's position and which buttons the students needed to press.

AbstractTitel; ”Det sitter i väggarna” - Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stads- respektive landsortskyrkor i Skåne.Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i Skåne. Jämförelsen i sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet. Min teori består av två utgångspunkter; Klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyraståndsläran stärker Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan människor. På så sätt är det även viktigt att problematisera hur samspel kan tolkas i det här sammanhanget. Peter Burke talar inte om klass, men har en liknande uppfattning som Thompson, då han menar att kultur skapas utifrån sitt sammanhang. Båda resonerar alltså om att det är i mötet mellan människor som fenomen uppstår. Burke menar att alla människor har oavsett tidsepok besuttit flera olika roller beroende på vilket sammanhang de befinner sig. Samtidigt fanns det olika kroppsmedvetande under medeltiden, som fungerade som ett uttryckssätt för olika frågor. Undersökningen genomfördes med en bildanalys i form av att delade in kroppen i ett övergripande område, det vill säga; den maktfyllda kroppen. Därefter kom två andra områden; den avklädda -, och den påklädda kroppen, att fungera som förgreningar, då jag analyserade sex kyrkor i Skåne. Resultatet visar att kalkmålningar uttrycker stånds- och klasstänkande. Samtliga kyrkor gör detta genom bibliska berättelser, vilket visar på den teologiska starka närvaron. De olika ständerna finns närvarande i målningarna. Den avklädda kroppen visar på den moraliska problematiken som rådde att bland annat avbilda Jesus naken eller inte. Dock visar undersökningen att den teologiska debatten för normen på detta avspeglas i framställandet, vilket visar på att dessa krafter var större än till exempel olika målningsinfluenser. Den påklädda kroppen skapar en kommunikation genom kläderna, då dessa var en strak markör för att visa social tillhörighet och även politisk och religiös tillhörighet.

The foundation for this thesis lies in whether or not, and how, the body representation in printed commercials, specific products directed to the body (shampoo, body lotion etc.), has changed during the last fifty years. Four years have been chosen because of the changes in society that we believe might have had an impact. The commercials that have been picked out are the ones that best represent the general view of the body. We have found that the changes when it comes to body presentation has followed the social development to a certain degree, but it is difficult to say how much the society has had an affect on the body ideal in advertising. Representations of the male body is something that has escalated since the early 70’s, fifteen years earlier few commercials was made with male models, and the few there were, never showed more than the face. The change, during this period, towards a more sexualized image is similar between both sexes, but there are differences in how the male body and the female body are represented. The woman is seen as a passive, beautiful creature only there to be admired and looked at, whilst the man is closely connected to a context, such as sport, and radiates security and self-control. This is consistent through the analyzed commercials and tightly coherent to the body ideal and gender roles of that time.

Syfte  Denna studie syftar till att undersöka hur media påverkar 15-åringars hälsa och välbefinnande. Genom att söka kunskap om de mediala påverkansprocesserna, syftar denna specifika fallstudie till att skapa en bättre förståelse genom följande tre forskningsfrågor:  Frågeställningar 1.     Vilken är den främsta källan där ungdomarna hämtar och erhåller hälsorelaterad information?  2.     Hur påverkar den tillgängliga informationen om hälsa på sociala medier ungdomarnas kroppsuppfattning? 3.     Vilka andra faktorer påverkar ungdomarna till att vara hälsosamma? Metod Studien utgår främst från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen. En kvantitativ enkät har använts för att samla data om respondenternas konsumtion av sociala medier. Respondenterna har valts utifrån ett bekvämlighetsurval och de medverkande är åtta tjejer och åtta killar som går i årskurs nio inom norra Stockholmsområdet. Analys av empiri har inledningsvis förberetts genom kodningsanalys för att senare belysas med hjälp av meningstolkning. Som teoretiskt ramverk för analys har författarna tagit utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorin, genusteorin, samt teorin om social jämförelse.     Resultat Ungdomarna hämtar hälsobaserad information från fyra olika källor: sociala medier/internet, skolan, hemmet samt i samband med fritidsaktiviteter. Den mediala påverkan är påtaglig och ungdomarna jämför sig med som de som är relevanta för dem, utifrån den individualistiska livsstilen. Tjejerna tenderar att jämföra sig mer än killarna på sociala medier. Killarna ägnar mindre tid än tjejerna på sociala medier. Studien har identifierat tre kategorier kring vad som motiverar ungdomarna till att vara hälsosamma: välmående, motivation och slutligen investeringsvärde. / Aim This study aims to investigate how media influences 15-year old’s health, and well-being. By seeking knowledge into the media influencing processes, this specific case study aims to create a better understanding through the following three research questions: Research questions 1.     What is the primary source of information for these young people to obtain and receive health-related information? 2.     How does the available information on health on social media affect these young people's body image? 3.     What other factors influence these young people to be healthy? Method The study is based on the qualitative research approach where semi-structured interviews have formed the basis for the data collection. A quantitative survey has been used to collect data on respondents’ social media consumption. The respondents have been selected based on a convenience sample, and the participants are ninth-grade students, eight girls, and eight boys, within the northern Stockholm area. Analysis of empirical data has initially been prepared by coding analysis to be elucidated later with the help of interpretation of meaning. The authors have utilized the social constructivism theory, the gender theory, and the social comparison theory as the theoretical framework for analysis. Result The adolescents retrieve health-based information from four different sources: social media/internet, school, home, and in connection with leisure activities. The media influence is palpable, and the youth’s compare themselves with those they find relevant, based on the individualistic lifestyle. Girls tend to compare themselves more than boys on social media. The boys spend less time than the girls on social media. Further, this study has identified three categories of what motivates these adolescents to be healthy: well-being, motivation, and finally, investment value.