I am a glassblower and I am a woman. In this project I've been working with alternative representations of the female body, muscles and technology. Mouthblown objects contains traces of body and form representations.I've been using muscle sensors to collect data from my arms while I blow glass. A special has made 3D-models from the collected data and I've blown these viritual objects in glass. My work is based around issues like: What happens when I measure my muscles? Am I (and my process) affected by the data gathering? How can I create alternative representations of the female body? What is the relation between glassblowing, the objects, body and gender?

Disputats, Örebro universitet, 2007. / Med litteraturhenvisninger.

Uppsatsen syftar till att visa hur manligheten presenteras via livsstilsmagasinet Magazine Cafés omslag. Resultat/analys-delen är uppdelat efter frågeställningarna; ”Vilka män täckte Cafés omslag 2017? (Personer inom media, mode och design, nöje och sport)” samt ”Hur konstruerar Café mannen för sina läsare/målgrupp via omslaget?”. Första frågeställningen besvaras med hjälp av diagram som visar vilka män som täcker Cafés omslag samt branschtillhörighet. För att bevara andra frågeställningen användes bestämda teoretiska infallsvinklar; genus-makt, hegemonisk maskulinitet och den manliga kroppen som utgångspunkt. Resultatet visade att män framställs som individer som vill inneha mycket makt. Makten signaleras i detta fall ut via posen på personen på själva omslaget, men även val av kläder kan ha en påverkan. Kroppen är en viktig del i hur mannen framställs. Då kroppen används till mycket, både fysiskt men även psykiskt signaleras manliga attribut just via kroppen. / <p>Detta är den nyaste versionen som ska publeceras. Ni kan radera den förra upplagan. </p><p>Mvh</p><p>Egzon Mazreku </p>

I den här uppsatsen tittar jag närmre på hur Dressmann valt att representera plus sizemän och redogör för hur den manliga kroppen träder fram utifrån normer kring denmanliga kroppen och sätter det i kontrast mot mitt material. Dressmann är ettklädföretag som är duktiga på att inkludera plus size män i sina reklamer. Genom envisuell analys som fördjupas med diskursanalys kommer jag fram till att den manligakroppen både representeras utifrån rådande normer, men att Dressmann också visar ennyanserad och mer realistisk bild av den manliga kroppen som bryter mot hurDressmann tidigare representerat kroppen. Avslutningsvis diskuterar jag hurDressmann i framtiden kan visa vägen för hur plus size kroppen visas och att vi måstese till hur alla kroppar ser olika ut och att ingen är den andra lik, och skapa rättvisarepresentationer kring kroppen. / In this essay I look more closely at how Dressmann chose to represent plus size menand explain how the male body emerges from norms around the male body, to laterput that in contrasts with my material. Dressmann is a clothing company that is goodat including plus size men in their advertisements. Through a visual analysis that Ideepened with a discourse analysis I come to the conclusion that the male body isrepresented on the basis of prevailing norms, but that Dressmann also shows anuanced and more realistic picture of the male body that violates how Dressmannpreviously represented the body. In conclusion, I discuss how Dressmann in the futurecan show the way for how the plus size body is shown and that we need to look at howbodies actually look, that they all look different from one to another, and create fairrepresentations around the body.

Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland unga de senaste åren. Forskning tyder på att den ökande pressen från samhället är en bidragande orsak. Unga präglas av samhällets kroppsideal både på sociala medier och i jämförelser bland vänner. Hälsa är ett centralt begrepp inom vårdvetenskapen och erfordras som utgångspunkt i den här studien. Detta för att förstå hur ungdomars hälsa kan stödjas och stärkas utifrån ett livsvärldsteoretiskt patientperspektiv. Sårbarheten är större under ungdomsåren och därav även uppfattningen av den egna kroppen. Vad är det då egentligen som påverkar ungdomars syn på den egna kroppen? Syftet med studien är att uppmärksamma vetenskapliga studier som synliggör vad som påverkar ungdomars syn på kroppen samt vilken betydelse detta har för den psykiska hälsan. En litteraturöversikt har utformats som utgår från tio vetenskapliga artiklar och ligger till grund för studiens resultat. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Samhället och sociala mediers påverkan, ohälsa och kroppsmissnöje - ett komplext samband samt relationers betydelse. Resultatet visar att det finns flera orsaker som påverkar ungdomars syn på den egna kroppen. Det framkommer att tjejer upplever kroppsmissnöje och dålig självkänsla i större utsträckning än killar. Det finns ett samband mellan kroppsmissnöje och ohälsa som i studien beskrivs som stress, ångest och depressiva symtom. Sambandet mellan dessa orsaker är komplext, och det går inte att med säkerhet att säga vad den primära faktorn är. Det krävs en öppenhet från sjuksköterskan för att ungdomen ska våga samtala kring inre oro angående kroppen, samt vilja dela med sig av tankar kring livets prövningar.

Konst har alltid varit ett svar på en längtan. För mig en trevande men outtröttlig längtan efter ett språk. Som översätter från inuti till utanför med oförändrad innebörd, samma känsla och färg. En, på ett sätt, introvert dialog. Under utbildningen har jag hamnat på en ny väg och frågat mig; Hur öppnar jag upp den här dialogen till en publik? Hur når jag ut? Det är en fråga om riktning, om att behålla leken och om att minnas vad som är viktigt. Vad som är vackert. Svarta speglar har varit ett sökande efter portaler som tar mig någonstans jag bara undermedvetet visste fanns. Sanna är poet och bildkonstnär. / Svarta Speglar - magisterprogram i konstnärlig självreflektion

Hittills under mina år av sång-studier har jag haft svårt att motivera mig till och prioritera den vokala uppvärmningen. Trots en medvetenhet om dess betydelse har den tid den tagit snarare stressat mig och jag har känt att den varit en del av övningspasset jag snabbt ville ta mig igenom. För att öka min motivation och kunskap valde jag att i detta arbete fördjupa mig i den vokala uppvärmningen. Mitt syfte var främst att undersöka hur stor betydelse den har för kvaliteten på övningspasset samt hur den kan bidra till min möjlighet att hitta och forma min röst.  I det här arbetet har jag valt att studera sångpedagogen Bo Rosenkulls kategorisering av vokal uppvärmning. Det har blivit ett verktyg som hjälpt mig strukturera vilka delar en ”optimal” vokal uppvärmning bör innehålla. Utifrån dessa kategorier har jag provat olika uppvärmningsövningar och utvecklat uppvärmningen till att värma hela kroppen. Inte bara rösten som tidigare. Slutsatsen är att en grundlig vokal uppvärmning har stor effekt på resten av övningspasset och är en viktig del i arbetet att bygga och forma instrumentet rösten. I detta arbete upplever jag att uppvärmningsövningarna haft stor effekt men det krävs en längre undersökningsperiod för att se exakt hur stor.  Jag har också upptäckt att det finns många olika sätt att värma upp på och att det finns mycket kvar för mig att fördjupa mig i.

I detta examensarbete tar vi reda på lärares, bibliotekariers och professionella berättares uppfattningar om och erfarenheter av muntligt berättande där syftet för det första är att synliggöra om det finns några generella drag för hur fenomenet beskrivs oavsett vilken yrkeskategori de tillfrågade tillhör. För det andra uppmärksammar vi vilken avsikt som intervjudeltagarna har med användandet av berättarmetoden men också i vilka sammanhang den förekommer. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två personer inom varje profession. Eftersom vi undersöker flera individers erfarenheter av samma fenomen, är en fenomenologisk ansats fördelaktig för att undersöka helhetsbilden av muntligt berättande. I resultatet kom vi fram till att muntligt berättande har flera positiva effekter. Den muntliga berättarmetoden är bland annat språkutvecklande och genom mötet skapas en gemenskap mellan berättare och åhörare. Den anses även engagerande oavsett med vilken intention den utförs och i vilka verksamheter och sammanhang som den används. En av slutsatserna är att de olika professionerna var eniga om att det finns vissa grundläggande egenskaper som måste existera för att aktiviteten ska kunna kallas muntligt berättande och dessa utgör fenomenets essens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare upplever att elever påverkas av normeroch ideal om kroppen och hur lärare arbetar med detta i sin undervisning. Utifrån uppsatsenssyfte formulerades tre olika frågeställningar: 1) Vad är lärarens erfarenheter och upplevelserrelaterat till normer om kroppen hos elever? 2) Hur arbetar läraren med frågor om normer ochideal om kroppen? Och 3) Hur kan lärarnas erfarenheter och sätt att arbeta förstås i relationtill tidigare forskning på området? Den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare och analyserade utifrån tidigare forskning omnormer och ideal om kroppen, didaktiska teorier, skolperspektivet samt forskning om socialamedier.Resultatet visade att samtliga respondenter har erfarenheter och upplevelser om att normeroch ideal om kroppen har en viss påverkan på de yngre eleverna i skolan, och att detta framförallt blir synligt i årskurs 3. Lärarna upplever att normer och ideal om kroppen påverkareleverna negativt. Resultatet visar även att respondenterna arbetar med normer och ideal omkroppen i sin undervisning där de behandlar inkludering och allas lika värde. Enligtrespondenterna passar denna typ av undervisning bäst inom SO-ämnet. Lärarnas erfarenheteroch upplevelser överensstämmer till en hög grad med tidigare forskning på detta område, menvissa skillnader iakttogs.

Syftet med studien är att bidra med förståelse om hur de yngsta barnen i förskolan samspelar genom den levda kroppen. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur bjuder de yngsta barnen in varandra till samspel genom kroppen? Vilka kroppsliga uttryck karaktäriserar de yngsta barnens samspel med varandra? Studien har utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade observationer av de yngsta barnen på förskolan på en småbarnsavdelning. Den teoretiska utgångspunkten för studien är fenomenologi och livsvärldsteorin med ett riktat fokus på begreppet om den levda kroppen.  Resultatet visar att den levda kroppen är en central del i de yngsta barnens samspel och kommunikation i förskolan. De yngsta barnen förmedlar tydligt olika budskap och visar att de vill dela upplevelser med andra genom att aktivt söka kontakt och bjuda in till samspel. De kroppsliga uttrycken har visat sig vara en viktig del i barnens gemenskap och samhörighet där de förstår varandra och samspelar på ett kroppsligt plan som blir meningsfullt för dem. De kroppsliga uttrycken som utmärker sig är att barnen använder kropparnas närhet, beröring och fysisk koppling för att samspela med varandra. De uttrycker sig också genom energiska och stora kroppsrörelser samt genom överdrivna rörelser och dramatiska uttryck. Resultatet visar också hur barnen använder kroppen för att söka uppmärksamhet och imitera för att bjuda in till samspel.