Studien undersöker unga idrottsintresserade mäns medieanvändning med fokus på maskulinitet och den manliga kroppens gestaltning, och även upplevelser kring hur unga män ser på maskulinitet, hur detta speglas på Instagram och påverkar dem.    Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse och kunskap kring hur unga män beskriver sin användning av Instagram med fokus på innehåll som gestaltar maskulinitet och den manliga kroppen. Studien syftar även till att ta reda på hur unga män ser på maskulinitet och hur unga män upplever att maskulinitet och den manliga kroppen gestaltas på Instagram samt hur de upplever att detta innehåll påverkar dem. Metoden som används är fem semistrukturerade individuella intervjuer. Analysmetoden i denna studie vilar på tematisk analys tillsammans med teorierna uses and gratifications och social jämförelseteori. Forskningsfrågor:    ·    Hur beskriver unga idrottsintresserade män sin användning av Instagram med fokus på innehåll som gestaltar maskulinitet och den manliga kroppen?   ·    Hur beskriver unga idrottsintresserade män maskulinitet?   ·    Hur upplever unga idrottsintresserade män att maskulinitet och den manliga kroppen gestaltas på Instagram?     ·    Hur upplever unga idrottsintresserade män att de påverkas av det innehåll de tar del av gällande maskulinitet och den manliga kroppens gestaltning på Instagram?     Resultaten visar att de unga män som studerats beskriver sitt användande av Instagram med att det främst är för att upprätthålla sociala kontakter, men även för uppsökande av information och motivation. Vad det gäller de unga männens upplevelser kring maskulinitet visar svaren på att maskulinitet för dem innebär en vältränad kropp, inte visa sig svag och vara stark såväl fysiskt som mentalt. Samtliga av de unga män som studerats visar även att de bilder som speglas maskulinitet och den manliga kroppen på Instagram oftast är vältränade och har en kaxig attityd. Slutligen visar svaren på att en del av de unga männen påverkas negativt av innehållet de exponeras för, och de som förklarar att de inte känner sig direkt påverkade förklarar att de är medvetna om att andra unga män påverkas negativt.   Nyckelord: maskulinitet, manliga kroppen och Instagram.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra. Det går inte att dela på kropp och själ. Pedagogerna har olika sätt att se på kroppen beroende på i vilket sammanhang den fysiska aktiviteten äger rum. Pedagogerna utgår från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när de har undervisningen som utgångspunkt när den fysiska aktiviteten äger rum. När pedagogerna avbryter undervisningen för att erbjuda eleverna fysisk aktivitet utgår de inte från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen. I dessa situationer ser de kroppen som en fysisk kropp. De ser kroppen som enbart objekt, en materiell icke-tänkande kropp. Det vi menar är att när pedagogerna använder den dagliga fysiska aktiviteten för att uppnå det nya läroplanstillägget har vi sett sambandet att kroppen enbart ses som fysisk och aktiviteten sker oftast som ett avbrott från den pågående undervisningen.Vår undersökning visar att pedagoger erbjuder elever daglig fysisk aktivitet. Fysiskt inaktiva elever deltar i den dagliga fysiska aktiviteten i lika hög grad som övriga elever. Pedagoger säger att elever kan koncentrera sig bättre efter fysisk aktivitet. Det har visat sig vara lättare att införa daglig fysisk aktivitet i de lägre åldrarna (år f-3 ) jämfört med de högre åldrarna (år 4-6). Pedagoger och rektorer menar att samhällsutvecklingen är en bidragande orsak till att barn rör sig mindre idag. De anser att detta är ett skäl till att läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet har uppkommit. Engagemanget hos rektorer och pedagoger när det gäller daglig fysisk aktivitet är stort på båda skolorna.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är:- Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar?- Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar. I mitt resultat har jag förklarat de olika kategorierna av kroppslig kommunikation och förklarat hur de uppfattas av den som tar emot beröringen och den som utför beröringen. Det jag presenterar i min analys är meningsskapande och förståelse inom den kroppsliga kommunikationen. Barnen jag studerat kommunicerar med varandra genom kroppslig kommunikation och visar på olika sätt för sina kamrater att de förstått vad kamraten försökt förmedla.

The aim of this study is to explore whether activism can counteract and prevent exclusion in Christian tradition and practice. The analysis is helped by queer theologian Marcella Althaus-Reid as a primary theoretical standpoint. The study is based on Petra Carlsson's exploration of the queer nuns and activists: The Sisters of Perpetual Indulgence, and the movement will be elucidated and interpreted through queer theology as expressed by Althaus-Reid. The method used is a textual analysis, where the study will compare Althaus-Reid’s queer theology and Carlsson’s radical material theology; with the aim to present, analyse and discuss activism.  First, Althaus-Reid’s queer theology is systematized thematically based on the studies analysis points: the body, symbols and activism. Secondly, the Sisters of Perpetual Indulgence are presented and depicted through Carlsson’s interpretation of the movement. After this the queer nuns are compared to Althaus-Reid's queer theology, followed by a comparison of Althaus-Reid’s and Carlsson’s theologies. Lastly, with the help of Erik Gyll, the study discusses the situation for LGBT people in religious environments, such as church, and possible consequences of queer activism- and theology in Christian communities.  Althaus-Reid emphasises the need to do theology from different bodies/parts, especially those that have been excluded. She wants to liberate theological concepts from a heteronormative framework, which she believes limits people’s understanding of and access to God. Multiplicity is also prominent with Carlsson. She advocates for a performative viewpoint, that through adding expressions and expanding the imagery, it is also possible to create and change reality. The analysis indicates a need for theology which can embrace real life and experiences. The research shows that for those who create and engage in alternative expressions or activism, such participation enables access to symbols and spaces from which they were previously excluded. Therefore, it is also reasonable to conclude that it is a relevant and fruitful approach as long as people are still excluded from Christian communities, and the church is not a safe place for everyone.

During the last decade of the twentieth century both ’manhood’ and gender studies seems to have undergone changes. With the field of masculinity and the critical studies of men, added as ’subsections’ of broader gender studies, new knowledge has been produced to better grasp the production of gender and power relations of patriarchy. During the same decade as the ’metrosexual’ first appeared of the urban stage, acts of homophobia and attitudes towards ’manhood’ seems to have changed. The ’macho’ ideal from the eighties apparently gave way for a more inclusive and gentle masculinity and this ’softening’ of men resulted in ’the new man’ or ’new masculinity’. Brittish journalist and author Mark Simpson, who published the first ’obersvation’ of metrosexuality back in the nineties, now proposes that a new generation of metrosexual men have entered the international stage of masculinity. He calls them ’spornosexuals’. According to Simpson they are the heirs of the metrosexuals widened or feminized masculinity but instead of ’new man’ attitudes, fashion and grooming they focus their attention towards their own well chiseled, lean muscular and defined male bodies. This paper reviews academic texts on men, masculinity and the male body in an attempt to create a sociological understanding of the spornosexual expression and practice. / Under slutet av förra seklet verkade både ”manlighet” och genusvetenskap ha förändrats. Med nya fält som maskulinitet och kritiska mansstudier breddades studier av genus och ny kunskap har producerats för att bättre belysa produktionen av genus och patriarkala maktrelationer. Samma årtionde som den ”metrosexuella” mannen dök upp, verkade homofobi ha minskat och attityder kring manlighet förändrats. ”Macho-idealet” från åttiotalet hade till synes givit vika för en mera öppen och mildare maskulinitet, och denna mjukare manlighet resulterade i föreställningar om ”den nya mannen”. Journalisten Mark Simpson, som myntade begreppet ”metrosexualitet”, föreslår nu att en ny generation av metrosexuella klivit upp på den internationella maskulina scenen. Han kallar dem ”spornosexuella”. Enligt Simpson är de arvtagare av metrosexualiteten, men istället för mode och hår- och hudvård fokuserar de spornosexuella på sina egna välformade muskulösa manliga kroppar. Denna uppsats försöker genom akademiska texter om män, maskulinitet och den manliga kroppen sociologiskt belysa spornosexualitet.

Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden. Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna söktes via CINAHL, MedLine och PubMed. Alla studier är utförda i västvärlden och belyser kvinnors upplevelse av sin sjukdom genom dess olika skeden. Resultat: Analysen av artiklarna mynnade ut i fem huvudkategorier: Vardag i förändring, Upplevelser av en förändrad kropp, Att börja se sig själv med nya ögon, Upplevelser av ny mening i tillvaron och Det önskade stödet i förändring. Därtill identifierades ett antal underkategorier. Att gå igenom bröstcancer präglade starkt kvinnornas syn på sig själva och sina kroppar. Genom sjukdomsförloppet gav det dödliga hotet upphov till en kamp för livet kantad av förluster. Kampen väckte en oväntad styrka och en drivkraft att överleva. Att komma ut på andra sidan var en ensam vandring. Diskussion: I resultatdiskussionen har begreppet livsvärld och Merleau-Pontys teori om den levda kroppen använts för att belysa kvinnornas förändrade vardagsliv, påverkan av självet och den kvinnliga identiteten genom sjukdomens olika faser. Krisen fick kvinnorna att rikta om sin uppmärksamhet mot det sjuka bröstet vilket gav ett främmandeskap inför sig själv och världen. Att återta tillgången till livet innebar att osäkert känna sig fram steg för steg. Utsattheten ledde till att många kvinnor omvärderade sina liv vilket resulterade i en ny identitet.

No description available.

Background:  In the hospice care specialized palliative care is practiced on patients that are at the end of their lives, and nurses meet grieving relatives on a daily basis, both after and before the event of death. When the patient is deceased the relatives are offered to be present in the room while the nurses provide care for the deceased individual. It’s not as well-known if the relatives are offered to help the nurses care for the dead body. Aim: The purpose of the study is to investigate whether nurses’ have experiences of    caring for the dead body together with the relatives. Method: A qualitative method has been used with semi-structured telephone interviews. The material has been analyzed with a qualitative content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Eight nurses in the hospice care, in the middle and south of Sweden, have been interviewed. From these eight nurses, five have experiences of providing care for the dead body together with the relatives. Results: The analysis resulted in a main theme, participation in the light, with three subthemes, mutual caring which is beneficial both for nurses and relatives, professional approach which is based on experience and knowledge, as well as collegial learning. Nurses that have the experience of caring for the dead body with the relatives, are seen to have a readiness for action and to provide the care in a respectful fashion. Central for nurses are their interest in participating and to offer others to join in. Discussions: The discussion is based on Andershed’s (1998) theoretical frame of understanding, with the metaphor participation in the light, as well as current research. In the discussion the concepts to know, to be, to do are used. The nurses in the study are contented to provide the care for the dead body together with the relatives. They feel gratification with the relatives’ participation, as they share the experience with them. It provides closure.

Abstrakt Detta är ett arbete med fokus på kroppen, kroppen i vår verkliga värld. Hur kroppen rör sig i förhållande till hur den ser ut och hur kroppen rör sig i film och animation. Undersökningen syftar till att närmare se hur större företag har använt sig av kroppen i skapande av animationer och filmer. Undersökningen visar jämförelsen mellan hur företag har använt sig av kroppen för att skapa känslor och uttryck samt hur de använt sig av rörelser. Med hjälp av detta skapas det en gestaltning bestående av animationer och filmat material där kroppen är i fokus. Begrepp som matter matters (Barad. 2007) och mimesis (Olofsson. Olsson. Sörbom. u.å) hjälper oss att urskilja vilka små detaljer som gör skillnad och som har betydelse för att efterlikna det som ögat ser av kroppen i verkliga livet. Olika metoder för analys används för att analysera och granska filmer för att ta reda på hur skaparna använt sig av kroppen för att sedan föra det vidare i gestaltandet. Vid redigering har man använt metoder för att jämföra animationer genom att placera dem på eller bredvid varandra. Begreppen har hjälpts åt att skapa det vi skapat och deras betydelse av helheten. En avslutande del som diskuterar och sammanfattar vad undersökningen kommit fram till och vad gestaltningen blivit. Vad forskningen har betytt under undersökningen och vad som har använts och inte använts. Nyckelord: Accountability, mimesis, situated kunskap, matter matters. / Abstract This is a work with focus on the body, the body in our reality and how it moves compared to how it looks and moves in animation and film. An examination which have been done, focusing on bigger companies and how they have used the body in their animations and films. It also compares these companies and how they used the body to create feelings, expressions and how they have used movement. This will lead to a design with the body in focus consisting of some animations and video clips. Words like matter matters (Barad. 2007) and mimesis (Olofsson. Olsson. Sörbom. u.å) to see what details that make a difference, importance and to mimic what the eye sees of the body in reality. With help of using analysing methods to review films to see what the creators used of the body to later on use it to advantage in our own design. With some help from methods that tries out and compare animations and filmed materials, putting them together, beside each other and on top on each other. How words have helped us to create what we have created and their meaning of it all. An ending part that discuss and summarize what the examination have come to and what the design turned into. What the research meant during the examination and what has been used and not been used. Keywords: Accountability, mimesis, situated knowledge, matter matters.

Syftet med studien är att utforska och beskriva hur några cellolärare ser på fenomenet den spelande kroppen. I arbetets bakgrundskapitel ges en forskningsöversikt av musikers hälsa och skadeförebyggande instrumentalundervisning samt ett avsnitt om ”musikerergonomi”. Bakgrunden visar att musiker är en yrkesgrupp som har en stressig och pressande arbetsmiljö. Detta i kombination med hög belastning på vissa kroppsdelar leder till problem med bland annat smärtor. Studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv är fenomenologi där ett livsvärldsperspektiv är utgångspunkten tillsammans med Merleau-Pontys och syn på kroppen som subjekt. I metodkapitlet presenteras studiens valda metod vilken är semistrukturerad intervju som i föreliggande studie videofilmas. I resultatet presenteras cellolärarnas syn på den spelande kroppen i tre meningsenheter. Den första, den levande kroppen tar upp kroppen som helhet, andning och kroppars olikheter. Där visas att cellolärarna har en helhetssyn på kroppen där cellisters olikheter behöver tas i beaktning och andningen ses som central. Andra meningsenheten kroppskännedom delas in i avsnitten att närvara i sin kropp, vanans makt, när kroppsligt engagemang blir negativt och när det gör ont. Meningsenheten beskriver hur cellolärarna ser på att uppleva den egna kroppen och känna efter samt vikten av att vara vaksam på smärtor och spänningar. I den tredje och sista meningsenheten kroppslig omsorg presenteras samspel mellan kropp och cello, avspänning, uppvärmning, stretch och yoga och annan träning. Där presenteras cellolärarnas syn på hur cellospelet kan ske med fokus på avspänning samt övningar med och utan instrument för att ta hand om kroppen. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur och ett fenomenologiskt perspektiv. Diskussionen delas in i två delar där den första den spelande kroppen, visar hur kroppen ses om en helhet med sittställning och andning som centrala delar. Därtill erfar cellolärarna att grundkonditionen är av vikt för den spelande kroppens välbefinnande. I den andra delen kroppens syntes visas hur kroppsmedvetenhet och vanor är faktorer som enligt cellolärarna skapar förutsättningar och välmående för den spelande kroppen. Avslutningsvis diskuteras hur cellon som yttre objekt kan införlivas i den levande kroppen och på så vis bli en del av en helhet i form av den spelade kroppen. / The aim of this study is to explore and describe the views of some cello teachers on the phenomenon the playing body. In the background chapter of the work you will find a presentation of previous research of musicians’ health and injury prevention in music education and a section about “musician ergonomics”. The background shows that being a musician is an occupation with a stressful and pressing work place environment. This in combination with high strain on some body parts leads to problems such as pain. The science philosophical perspective of the study is phenomenology where a life-world perspective is the starting point together with Merleau-Ponty´s view on the body as the subject. In the method chapter, the method of the study is presented which consists of semi-structured interviews that are documented with video. In the result, the cello teachers’ views on the playing body is presented in three meaningful units. The first, the living body takes up the body as a whole, breathing and bodies differences. There it is shown that the cello teachers have a holistic approach on the body where cellists’ differences need to be taken into account and the breathing is seen as essencial. The second meaningful unit body awareness is divided into to be present in the body, force of the habit, when bodily involvement becomes negative and when it hurts. The meaningful unit describes how the cello teachers view the experience of the own body and being attentive to feelings and the importance of being alert to pain and tension. In the third and final meaningful unit bodily care, interaction between body and cello, relaxation, warm-up, stretch and yoga and other exercise, are presented. It introduces the celloteachers’ view on how cello can be played with focus on eliminating tensions and exercises with or without instruments for bodily care. Lastly the result is discussed in relation to previously presented literature and a phenomenological perspective. The discussion is divided into two parts, where the first, the playing body, shows how the body is seen as a whole, with sitting position and respiration being central subjects. In addition the cello teachers witness that basic condition is of importance for the well-being of the playing body. In the second part the synthesis of the body it shows how bodily awareness and habits are factors that according to the cello teachers create opportunities and well-being for the playing body. Finally there is discussion on how the cello as an exterior object can be incorporated with the living body and in that way become part of a whole in the shape of the playing body.