No description available.

I denna studie undersöks betygshets bland juridikstudenter vid Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka om studenternas kulturella kapital och sociala kapital kan relateras till sannolikheten att de har upplevt mycket betygshets under sin studietid på juristprogrammet. Kulturellt kapital indikeras i denna studie av föräldrars utbildningsnivå samt studenters betyg från gymnasiet, medan socialt kapital indikeras av antalet personliga kontakter som varit stöd under utbildningen samt antal kontakter som varit ett intellektuellt stöd under utbildningen. Data är insamlat via en enkät som skickades ut av juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten 2014 till samtliga studenter som påbörjade juristutbildningen vid Stockholms universitet hösten 2007 eller våren 2008, vilket gör studien till en totalundersökning. Data omfattar svar från 119 av 591 tidigare studenter, varav 104 ingår i denna studie. Sannolikheten att ha upplevt mycket betygshets under studietiden analyseras med logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar inga starka samband mellan föräldrars utbildningsnivå respektive antal kontakter som varit stöd under utbildningen och sannolikheten att uppleva mycket betygshets. Sannolikheten att uppleva mycket betygshets är däremot högre för studenter med höga betyg från gymnasiet och lägre för studenter som har haft intellektuellt stöd under utbildningen. Trots att inga explicita samband mellan socioekonomisk bakgrund och sannolikheten att uppleva mycket betygshets kan utläsas i materialet kan ett sådant samband ändå inte uteslutas då höga betyg och intellektuellt stöd kan relateras till socioekonomisk bakgrund.

This study examines Swedish teachers' opinions on the division between high and low in literature and how Swedish teachers view the canon discussion in relation to the concepts of high and low. The empirical material has been collected through nine qualitative interviews where all the respondents were trained Swedish teachers active in upper secondary school. The method has had a phenomenographic approach as we intend to investigate the views of the phenomenon high and low. The result has been interpreted based on Pierre Bourdieu's theories of fields, habitus, and cultural capital. The results show that the majority of teachers make a division between high and low literature and that the criteria for high literary works are based on their aesthetics and institutional and sociological value. Teachers prefer to use low works to introduce reading and are positive about a canon discussion, but generally do not want to see an established canon in the Swedish education system.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera hur utrikesfödda akademiker som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden upplever vägen till arbete, samt på vilket sätt deras sociala nätverk och kontakter har inverkat på deras jobbmöjligheter. Intervjuer har gjorts med åtta personer från olika länder utanför EU/EES som invandrat till Sverige som vuxna och som har akademisk utbildning från sitt eget hemland eller akademisk utbildning från Sverige. Studien tyder på att svensk akademisk utbildning och att ha bott i Sverige under en längre tid verkar vara något som upplevs öka möjligheterna att få arbeten som motsvarar den egna utbildningen. Studien tyder också på att sociala nätverk och kontakter ökar jobbmöjligheterna. Samtliga utrikesfödda akademiker i denna studie upplever att de har kämpat för att nå aktuella positioner.

Denna uppsats avser att undersöka hur en specifik subkultur tillägnad b-filmer förhåller sig till filmerna de ägnar sig åt. Frågeställningarna är: på vilket sätt betraktar de filmerna och på vilket sätt har den teknologiska utvecklingen påverkat kulturen? För att besvara dessa frågor tar uppsatsen främst stöd av mediekritiken Jeffrey Sconces paracinemateori som grundar sig på observationer av b-filmsfantaster och hur dessa ser på auktoriteter i förhållande till filmmediet, mediehistorikern Pierre Bourdieus modell kring kulturellt kapital, samt John Fiskes observationer av fankultur. Utifrån djupintervjuer med fyra medlemmar ur den svenska b-filmsklubben Klubb Super 8 används teorin för att undersöka uppsatsen frågeställningar. Slutsatsen är att för dessa filmfans erbjuder filmerna något mer än bara underhållning. Det är en form av livsstil för dem.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar.METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter. Exempel på detta är att deras syn på framtida utbildnings- och yrkesval skiljer sig åt. Innerstadskolans elever ser sig i större utsträckning välja utbildningar som leder till medelklassyrken, medan förortskolans elever antingen vill välja utbildningar som leder till arbetarklassyrken, eller arbeten mot högre medelklassyrken. Det finns också skillnader gällande hur språket används i olika sammanhang; förortselevernas språk kräver mer förförståelse än innerstadseleverna, då mottagaren är ifrån annan kontext.

<p>Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har. Dessa ungdomar har även en större tro på att framtidsdrömmarna kommer att förverkligas. De har även ett mer realistiskt resonemang kring sin framtidstro och sina framtidsdrömmar. Vår slutsats är att det kulturella kapitalet tycks påverka elevernas framtidsvisioner genom att deras kognitiva karta formas utefter individens kulturella kapital. Det kulturella kapitalet tycks påverka även, enligt denna studie, ungdomarnas tro på att framtidsdrömmarna kommer att kunna förverkligas.</p><p>The essay is a case study over 18 young people that reads the last year in high school and their beliefs in the future and future dreams as regards studies and occupations in the ten years nearest future. The study wants to investigate if the cultural capital influences the young people's apprehension of the future, as regards studies and occupations and if the cultural capital influences which occupations that includes in the young people's cognitive map of occupations. The students have responded to a questionnaire. To describe their beliefs in the future and the future dreams, as regards studies and occupations in the ten years nearest future, they have written two small compositions. To analyze the questionnaire and the compositions Pierre Bourdieus theory about cultural capital and Linda S Gottfredsons theory about cognitive map of occupations have been used. The result in the study tends to that young people with university graduated parents have a cognitive map of occupations with more high class trades than what the other students had. These young people have also a big faith that the future dreams will be realized. They have also more realistic arguments around their beliefs in the future and future dreams. The cultural capital influences the students’ future visions through the cognitive map of occupations. The cognitive map of occupations is shaped along with the individual's cultural capital. The cultural capital influences as well as according to this study, the young people's faith if the future dreams will be realized or not.</p>

<p>Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:</p><p>- Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?</p><p>- Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?</p><p>- Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?</p><p>Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.</p>

<p>Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.</p><p>Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus. För att uppfylla undersökningens syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med tre mammor till barn som går de tidigare åren i grundskolan. I berättelserna framgår det att mammorna har det övergripande ansvaret för barnens fostran och utbildning vilket därmed liknar de resultat som tidigare internationell forskning visat på. Mammornas berättelser skiljer sig åt sinsemellan gällande hur ansvaret för barnens fostran och utbildning fördelas mellan föräldrarna. Jag har funnit fyra aspekter som framträder lite tydligare i kvinnornas berättelser som antingen förenar kvinnorna eller skiljer dem åt. Dessa är mammornas utbildningsnivå i relation till ansvarsfördelning mellan föräldrarna, engagemang i barnens fritidsaktiviteter, tillgång på ”ledig” tid samt mammor som informationslänk. Mammornas handlande syftar främst till ett bevarande av genushabitus men i vissa avseenden även till ett utmanande av genushabitus.</p>

<p>Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige.  Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten.  Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid.  Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik.</p> / <p>Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.</p>