Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

Uppsatsen är en etnografisk studie om den dolda läroplanen vid två lågstadieskolor i Mellansverige. Datainsamling har skett i två steg, genom deltagande observationer för att beskriva vad det är som händer i klassrummet och genom intervjuer med lärarna där de beskriver sin upplevelse av klassrumssituationen. Den teoretiska referensramen bygger på Donald Broadys dolda läroplan samt läroplan (2011) fastställd av regeringen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur den dolda läroplanen yttrar sig i klassrummet och i lärarens arbete och följade frågeställningar lyder, vad är det för informella krav som ställs på eleven i klassrummet och på vilket sätt gynnar den dolda läroplanen vissa elever och missgynnar andra? För att stärka misstanken om att den dolda läroplanen praktiseras i skolan idag, har internationella vetenskapliga artiklar, nationella artiklar samt originallitteratur där den dolda läroplanen beskrivs använts. I resultatet presenteras åtta stycken teman utifrån gjorda observationer som sedan knyts ihop med den dolda läroplanen i analysen, dessa teman är, klassrummets interiör, att duka bordet eller inte, elever som inte följer den dolda läroplanens uppsatta krav, samspel lärare och elev, elevers olikheter och förutsättningar, beröm, bannor och utvärderingar samt om olikheter i lärarkåren.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var: - Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning? - Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning? - Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter? Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market. The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization. The individuals have therefore taken career decisions among what they find developing. In the study, I found that the journalists have undergone two different types of life courses. There are the journalists who followed a more linear life course to the profession, and the ones who have undergone a more “crooked” life course. The linear life course is characterized by the fact that the individuals relatively early after highschool started to study journalism. These individuals, who followed the linear life course, have had a more straight forward way to the occupation mainly because of their social network. They have, through their social network, had the journalistic profession placed on their horizon of action because they either have parents who are journalists or because they have worked with the profession at some point. Those individuals whohave followed a crooked life course have not seen journalism as an obvious career choice, but the profession has progressively placed itself on their horizon of action because of past experiences. They have traveled, moved, worked and studied a variety of classes, mainly classes whit focus on languages and creative writing, before they started to study journalism. These past experiences have formed the individuals to perceive journalism as a pragmatic or rational career choice. I also find indications that the journalists who have undergone a more crooked life course find their insecure and temporary situation on the labor market less problematicthan the ones who have followed a linear life course. I suggest that the journalists whohave undergone a crooked life course have developed a higher tolerance towards a precarious and temporary situation on the labor market, their previous flexible life course have given rise to a higher tolerance of uncertainty. In other words, their pastlives has partly formed them to want to become journalists, but also made them more suitable for a temporary labor market.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer. Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen – the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av 19 tidningsartiklar som publicerats mellan 1 januari-13 och 30 april-14. Utifrån en abduktiv ansats undersöktes underliggande teman, diskurser i materialet. Studien visar att hipstern kan knytas till en kreativ och medveten medelklass som använder sig av sitt kulturella kapital för att uttrycka en unik livsstil och ockuperar kreativa yrken inom media och kultur. Vidare finns det en stark koppling mellan hipsters och Södermalm. Materialet visade även på att det finns en viss avsky gentemot hipstern. Vidare diskuteras huruvida hipstern ska ses som tillhörandens av en ny fraktion av medelklassen som utmanar rådande dominerande livsstilar med sin livsstil. Som förslag till vidare forskning diskuteras hur man kan studera hipstern i relation till nya former av kulturellt kapital samt bredda den sociologiska diskussionen kring hipsters.

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet. Intervjuer med fem pojkar på en gymnasieskola i Stockholm har använts för att uppnå uppsatsens syfte. Genom teorier om kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital analyseras det empiriska material både ur mikro - och mesoperspektiv. I analysen används även teorier om maskuliniteter. Resultatet visar att den största anledningen till att pojkarna i studien klarat att vända sina dåliga skolresultat till det bättre, är byte av skolmiljö. Under året/åren på introduktionsprogrammet har de bemötts annorlunda än tidigare. På introduktionsprogrammet får de nya, positiva relationer med lärarna på skolan. Tillsammans med andra faktorer har detta lett till att pojkarna läser in grundskolebetygen tämligen snabbt och sedan har de gått vidare till olika yrkesprogram. Med största sannolikhet kommer dessa pojkar även att gå ut gymnasiet med en fullständig gymnasieexamen.

Denna studie studerar tjejers deltagande inom ravekulturen, syfte att försöka förstå vilken betydelse kulturen har för deras identitetsskapande. Datamaterialet har samlats in genom 7 semistrukturerade intervjuer med tjejer som alla är mellan 20-30 år, boende i Stockholm och har gått återkommande på rave. Det teoretiska ramverket innefattar begrepp som kulturellt och subkulturellt kapital från både Pierre Bourdieu och Sarah Thornton. Vi har även kompletterat med begrepp från Goffmans dramaturgiska teori. Den tidigare forskningen ger en grundlig överblick kring hur definitionen och forskningen har framställts genom åren, internationellt och nationellt.   Resultatet visar på tre primära teman som gick att koda fram från datamaterialet. Dessa tre är, Roll och identitet inom ravekulturen - vem går på rave?, Subkulturellt kapital och habitus - hur går en på rave? och Idealen för rave - Varför går en på rave? De tre tematiska resultaten visar att rave är en plats där tjejer kan få uttrycka sig, känna frihet och skapa en del av sin identitet. Slutligen kommer vi att föra en diskussion kring hur rave jämfört med vanliga klubbar handlar om fokusskifte mot musik, dans och en individuell upplevelse i grupp och hur detta påverkar deltagarnas identitetsprocess.

Studiens syfte är att undersöka huruvida elever som läser svenska som andraspråk förbereds likvärdigt jämfört med elever som läser svenska inför eftergymnasiala studier. För att komma fram till om eleverna förbereds undersöker studien hur svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig åt i kursinnehållet samt om texterna som ingår i nationella provet för årskurs 3 har ett läsbarhetsindex som motsvarar läsbarheten i texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 jämfördes även med fokus på likheter och skillnader. Resultatet visade att texterna som används i nationella provet ligger på ungefär samma läsbarhetsindex som högskoletexter. Vad gäller kursinnehållet för svenska som andraspråk 3 ligger kursens fokus på samtal snarare än textproduktion som svenska 3 lägger fokus på. Eventuella effekter av styrdokumentens olikheter diskuteras även med hjälp av Bourdieus teori om kunskap som kulturellt kapital. Slutsatserna som dras i studien är att texterna som behandlas i nationella provet motsvarar svårigheten hos de texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig däremot åt till den grad att elever som läser svenska som andraspråk inte får med sig samma kunskaper som elever som läser svenska.

Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft med en utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram är det högskoleförberedande program som lockar flest sökande. Extra populärt är högskoleförberedande program i kommuner där en större andel av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning. Den grundläggande högskolebehörigheten beskrivs som en bidragande faktor till att högskoleförberedande programs popularitet. För att förhindra matchningsproblem har en ny gymnasiereform införts. Från och med hösten 2023 kommer alla gymnasieprogram att erbjuda grundläggande högskolebehörighet. Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse möjligheten att uppnå högskolebehörighet har vid valet av ett högskoleförberedande gymnasieprogram för ett antal niondeklassare i en kommun med stor andel eftergymnasialt utbildade. En intervjustudie med sex stycken niondeklassare som sökt till högskoleförberedande program kommer genomföras för attbesvaras följande fråga: Vilken betydelse anser niondeklassare i en kommun med en stor andel högutbildade att den grundläggande högskolebehörigheten har för deras val av gymnasieprogram?Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram bestående av Bourdieus begrepp kulturellt kapital och habitus, samt Hodkinson och Sparks handlingshorisonter. Studiens huvudsakliga slutsats är att intervjupersonerna betraktade högskolebehörighet som en betydande faktor i sitt val av programtyp, men inte nödvändigtvis för valet av specifikt program. Framtiden, status och tillhörighets- samt identifikationsaspekter visade sig även vara av betydelse för flertalet intervjupersoner.