During the Covid-19 pandemic, students has been forced to spend more time studying alone at home, which in some cases has led to increased stress and anxiety. This thesis explores qualities in Slow, Calm and Persuasive technology, together with temporal concepts in theory and qualities derived from ideation, with the aim to explore which qualities should be considered while designing for supporting self-reflection on time spent while studying. The process in this thesis is explorative, moving from ideation, to digital and physical prototypes, with the authors reflections and experiences driving the process forward and experience sessions with participants that were used to ground the experience through their reflections and new perspectives. Through evaluating the reflections and experiences with tools and design principles, the work ends up with the four qualities flow, tension, unfolding and balance as suggestions to work with in future research on designing for supporting self-reflection on time spent while studying.

Undersökningen letar efter meningsskapande uttryck inom rollspelet Warcraft och söker svar på vilka centrala uttryck och på vilket sätt dessa är meningsskapande för individer, både i och utanför Warcraft. Undersökningens material utgår från fem olika intervjuer som analyseras med hjälp av den hermeneutiska metoden. Resultatet visar hur intervjudeltagarna inom den sociala dimensionen bygger gemenskaper och vad betydelsen av dessa omfattar men även utmaningar och svårigheter som kan uppstå inom dem. Resultatet visar även på att den sociala dimensionen av Warcraft och interaktion med andra är en nödvändig del för att en meningsskapande process ska kunna äga rum och hur den utgör en arena att förmedla meningsbärande uttryck inom. Fortsättningsvis utifrån den subjektiva upplevelsen visar resultatet hur individer och den förtrollade världen som Warcraft erbjuder möjliggör meningsfulla uttryck för intervjudeltagarna att ta till sig i det subjektiva inre och vidare tolka efter egna föreställningar. Undersökningen tillämpar sedan Nils G. Holms (2006) teoretiska perspektiv av symbolvärldar på materialet som ger en ny bild av vad intervjudeltagarna upplever som meningsskapande inom Warcraft och hur processen för meningsskapande uttryck går till. Undersökningen finner både likheter och motsägelser hos den tidigare forskningen av populärkultur och slutsatser dras som visar hur rollspelet Warcraft fungerar som en identitetsskapande och meningsfull komplettering i intervjudeltagarnas liv långt bortom simpel underhållning.

Municipalities around Sweden are building increasingly energy efficient buildings. The goals are to reduce energy consumption and increase renewable energy production in most new buildings. This is done to achieve the global goals that demands on the countries’ climate impact.  But how can you transform an older building into energy efficient? The study focuses on a case study of Krok’s mölla gården’s existing building where energy consumption is high and heat losses are large. The house needs to densify its climate shell, which leads to a higher indoor comfort. As the house has a high cultural value, minimal changes to the appearance must be made. The building has great potentials with its outer walls thickness of 500 mm provides a high insulation capacity. On the other hand, windows and exterior doors are the major contributers to heat energy loss. Which lowers the indoor temperature and increases energy consumption.  The case study is based on mixed methods that have been divided into two different phases. Phase one focuses on the preliminary study that lays the foundation for phase 2. During the application phase, the results of the preliminary study are applied to reduce energy consumption. Through simulation, the U-value of the house will be reduced and the electricity cost reduced by installing green technology.  The findings turned out to be able to reduce the cost of electricity by 75%. The u-value of windows could be halved to a u-value that minimizes heat loss compared to before the renovation. In order to reduce the household’s energy consumption even more, the house then needs to go through a major renovation of windows, doors and electronics that have a lower energy consumption. In this way, the house can produce an excess of energy and is then called a plus energy house. / Kommuner runt om i Sverige bygger alltmer energieffektiva byggnader. Målen är att sänka energiförbrukningen och öka förnybar energiproduktion i de flesta nybyggnationer. Det görs för att nå de globala målen som ställer krav på ländernas klimatpåverkan.  Men hur kan man transformera en äldre byggnad till att bli energieffektiv? Studien fokuserar på ett fallstudie av Kroks mölla gårdens befintliga byggnad där energiförbrukningen är hög samt värmeförluster är stora. Huset behöver förtäta sitt klimatskal vilket leder till en högre inomhus komfort. Då huset har ett högt kulturvärde ska minimala förändringar av utseendet göras. Byggnaden har stora potentialer med sina ytterväggars tjocklek på 500 mm ger en hög isoleringsförmåga. Däremot är fönster och ytterdörrar den stora värmeboven vilket sänker inomhustemperaturen och ökar energiförbrukningen.  Fallstudien bygger på blandade metoder som har delats upp i två olika faser. Fas ett fokuserar på förundersökning som lägger grunden för fas 2. Under tillämpningsfasen applicerar man förundersökningens resultat för att minska energiförbrukningen. Genom simulation ska husets U-värde minskas och elkostnaden sänkas installation av grön teknik.  Resultatet visade sig kunna sänka elkostnaden med 75%. Fönsters u-värde kunde halveras till ett u-värde som minimerar värmeför- luster i jämförelse med före renoveringen. För att minska hushål- lets energiförbrukning ännu mer behöver då huset genom gå en större renovering av fönster, dörrar och vitvaror som har en lägre energiförbrukning. På så sätt kan huset producera ett överskott av energi och då kallas för ett plusenergihus.

Sustainable urban design requires human wellbeing to be prioritized, considering all human senses (Torigoe, 2002). Sound, which is often overlooked in the municipalities planning offices, affects health in both positive and negative manner. The general approach for handling sounds in cities are through quantitative measurements such as noise abatements and decibel measurements, while the qualitative visual and audial perception; also known as psychoacoustics, is disregarded (Raimbault & Dubois, 2005; Steele et al., 2020; Cerwén, 2016). Research also show that urbanisation decreases pleasant sounds to the human ear(Steele et al., 2020; Beatly, 2012), and some scholars argue that people are losing their skill to identify and name what they are hearing (Schafer, 1994 & Westerkamp, 1974). In this thesis the Western harbour area in Malmö, flagged as exemplary sustainable urban development model, has been using soundscape methodology of soundwalks to contribute to a better understanding of sound perception and the functions of the identified sounds. The Western harbour has previously had troubles getting BREEAM-certifications in the past due to noise(ÅF, 2013), and previous surveys by the Malmö municipality present that the wind is a large unpleasant factor to both residents and visitors’ perception of the area (Kristensson, 2013).The results show similarities to presented studies, for example with birdsong being identified as a pleasant sound whilst traffic being an unpleasant sound. Moreover, most identified sounds by the soundwalk respondents were loud and intense, indicating a lack of listening to less-intense, more quiet sounds. The thesis show that qualitative soundscape methodologies can highlight further dimensions of sound beyond decibel levels, positions sound as a central dimension of sense of place. The thesis provides suggestions for the municipality to have updated information and state what sound actions is being made in each area in the city to include sound and acoustic wellbeing as a central dimension of their sustainable urban development, in order to be able to reach their own goal of having all stakeholders working in the same direction. Along with the fact that the Swedish noise abatement law’s approach is preventative, but does not include the aspect of social change in a space after it is built (Kling, 2013; Malmö comprehensive plan, 2013; Dalman, 2013), since the city of Malmö have grown quickly and is still facing a rapid expansion in demographics (SCB, 2021), as Raimbault & Dubois (2005) argue, denser cities are more noisy.

This thesis is a poststructural policy analysis, following the ‘What’s the Problem Represented to be’ (WPR) approach developed by Carol Bacchi (2016), of the Afghanistan Study Group final report: A Pathway for Peace in Afghanistan. Following the theoretical basis proposed by this method, the report is examined for discourses and power relations that construct the problem representation. The discourses identified of liberalism and ‘just war’ theory are shown to saturate the Afghanistan Study Group’s (ASG) report and can be traced through time, displayed by a genealogy of the Senate Committee on Foreign Relations (SCFR) hearings that took place between September, 11th, 2001 up until the ASG report was commissioned in 2019. It is argued that the peace recommendations and the analysis they are based upon are produced by the politicians and experts under a Western lens that perpetuates an Orientalist problem representation. The proposed lens, inspired by postcolonial theory, is argued to not only permeate the ASG report but also the mainstream peacebuilding discourse, among other fields which pertain to, and ultimately get in the way of, finding a pathway to peace.

Women’s social and economic freedom is violated on both in the private and public life, and this needs to be resolved in order to achieve a society which realizes human dignity. This thesis aims to position the sex work on OnlyFans within the realization of women’s social and economic freedom. Using argumentation analysis through the theoretical frameworks of liberal feminism and radical feminism, this thesis investigate whether the sex work on OnlyFans is compatible with the social and economic freedom of women. The analysis was further divided into the factors of safety, economy, and agency. Based on both academic studies with interviewed sex worker as well as statistic sources on the question, this thesis engages with the question of online sex work with the added elements of the gig-economy and celebrity-influence to fully grasp the scope of the issue and its consequences for women. The findings show that both liberal feminism and radical feminism recognize that OnlyFans have major safety deficiencies which poses a threat on women’s social freedom. Furthermore liberal feminism recognize that the possibilities of economic gain for sex worker women exist, but radical feminism finds that these possibilities are slim and require skills in marketing and technology, and lastly the findings showed that in line with liberal feminism, the free will of sex workers is to be fully realized and respected, but at the same time radical feminism shows that there are elements of coercion and financial pressure present when agreeing to provide certain sexual content and services which does not comply with the realization of women social and economic freedom.

Vi har en stor utmaning framför oss eftersom världen vi lever i ej är utformad så att den passar alla. Ett av våra största hinder är att inkludera alla och bli mer tillgängligt för alla. Europeiska städer arbetar med att bli tillgängliga men de har fortfarande en lång väg att gå och i dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart. Målet förframtiden är att man ska kunna ta del av omgivningen på lika villkor utan att behöva tänka om platsen är tillgänglig för alla, det ska vara en självklarhet oberoende av funktionsnedsättningar, ålder eller storlek. Tillgänglighet handlar om att göra det möjligt för alla att delta fullt ut i samhället utan hinder. Tillgänglighet och användbarhet är ett komplex problem i den publika miljön. Nedsatt rörlighet, hörsel, syn eller kognitiv förmåga är alla olika funktionsnedsättningar som kräver olika lösningar i den byggda miljön. Fallstudien använder sig av kvalitativa forskningsmetoder i två delstudier om tillgänglighet som begrepp. Arbetets syfte är undersöka och förklara tillgänglighet som begrepp för personer som arbetar med utformning av byggnader och byggd miljö. Med hjälp av information som samlats via intervjuer har vi formulerat några generella slutsatser över hur tillgänglighet kan lösas på ett effektivare sätt i publika miljöer. En stor del av arbetet går ut på att implementera den informationoch kunskap som vi fått av experter inom ämnet till att omgestalta en entré som vi behandlat som uppgifter under AVK-utbildningen på MAU. I arbetets slutsats kommer vi fram till att nuvarande lagar och bestämmelser inte är tillräckliga för att förklara tillgänglighet och användbarhet för de yrkesgrupper som arbetar med att utforma byggnader och byggd miljö. Kunskapen om funktionsnedsättningar och exkludering på grund av bristande utformning måste öka bland de som jobbar inom ämnet. Det som vanligtvis saknas i de redan existerande publika miljöerna är oftast små men betydelsefulla utformningsdetaljer såsom kontrastmarkeringar, ledstråk, underlag, färger och belysning, vilka tillsammans ofta gör en byggnad eller miljö mer tillgänglig. Det är åtgärder som oftast kan utföras till en låg kostnad. Med väldigt enkla medel går dessa problem att lösa effektivt om man är öppen för diskussioner och samarbete med kunniga personer och medborgare. Inkludering av alla gynnar alla. Det är viktigt i framtidens samhälle att ingen ska känna sig utesluten på grund av dålig utformning av byggnader och miljön.

ABSTRACT  Detta examensarbete behandlar sex förskollärares syn och erfarenheter kring anknytning i förskolan. Det lyfts möjligheter samt begränsningar för förskollärare men även hur anknytning och anknytningsteorerier lyfts i verksamheten. Intervjuerna utfördes på deras arbetsplatser, för att få fram förskollärarnas tankar och erfarenheter. Empirin analyserades utifrån anknytningsteorier och de teoretiska begreppen. Utifrån studien har man kunnat se att samtliga förskollärare som intervjuades arbetar för att verksamheten ska fokusera på barnet och barnets behov av trygghet. Men studien visar även på att det finns begränsningar i verksamheten för förskollärare att uppnå anknytningen. Begränsningarna handlar delvis om förskollärarnas utbildning i relation till anknytning, men även hur verksamheten ser ut och är utformad. Detta har då gjort att förskollärarna har olika strategier för att skapa en trygg miljö för barnen i verksamheten. Vilket studien visar på att förskollärarna gör på olika sätt utifrån deras egna tankar och erfarenheter.  Studiens metod är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Iintervjuerna och i analysen framkommer samstämmig syn hos förskollärarna gällande trygg anknytning och dess betydelse i verksamheten. Den trygga anknytningen beskrivs som grunden för både utveckling och lärande men även för barnens välmående, betydelsen av anknytning till pedagogerna är en samstämmig syn dock är det två av förskollärarna som anser att det kopplas till hemmet och barnets vårdnadshavare. Förskollärarna beskriver hur de arbetar med att tillgodose barnets behov av trygghet och relationer. De använder liknande strategier och beskriver att de alltid sätter barnets behov i centrum. I strategier tar de upp begrepp som lyhördhet, närhet, tillgodose, empati och öppenhet. Dock beskriver de att de möter svårigheter i verksamheten kring kunskaper hos kollegerna. Att det saknas kunskap och de saknar stöttning samt utbildning inom området.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna beskriver sina samlingar som ett lärandetillfälle i förskolan. Detta genom att undersöka hur förskollärarna ser på samlingens utformning, innehåll och syfte.  För att besvara studiens syfte har vi valt att utgå från sociokulturellt perspektiv och relevant forskning som kopplas till fenomenet samling. Studien tar stöd av kvalitativ metod och sex förskollärare intervjuades. Vi har valt att utgå från abduktion ansats för att vara flexibel när vi analysera vårt empiriska material.   I vår studie belyser vi att barns ålder och barngruppsstorleken avgör samlingens utformning och innehåll. Förskollärarna anser att deras syfte med samlingar är att främja barns lärande och språkutveckling. En del av våra intervjuade förskollärare tycker att lärandet kan ske i spontana samlingar, medan andra tycker att samling behöver vara planerad och ha tydlig struktur. Många av förskollärarna föredrar den mindre samlingen eftersom de tycker att barnen får större möjligheter till samtal. En viktig aspekt som alla förskollärare är eniga om, är att samling ska kunna bidra till olika samtal och bidra med möjligheter till att skapa en kommunikation för barns språkutveckling.

No description available.