Abstrakt Studien lyfter fram pedagogernas förhållningssätt till flerspråkiga barn i förskolan och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling av det svenska språket. Studien utgår från detsociokulturella perspektivet, där centralpunkten är att individen lär sig genom samspel med sin omgivning.Studien utförs med hjälp av intervjuer med tre förskollärare och två barnskötare om deras arbetssätt i att främja barns språkutveckling. Genom samtalen med respondenterna ville jag ta reda på deras erfarenheter och tankar om hur de stödjer flerspråkiga barn.Utifrån frågeställningar och det samlade empiriska materialet visar resultatet i studien att pedagogerna ser på flerspråkiga barn precis som på de andra svenska barnen. Enligt respondenterna är alla barn lika men har olika behov och flerspråkiga barn inkluderas i alla aktiviteter. Arbetet med språket genom olika aktiviteter såsom att läsa böcker med boksamtal, pedagogiska aktiviteter, samt att upprepa namn på saker och ting sker för alla barn i förskolan oavsett var de kommer från och vilket språk de behärskar. Pedagogerna samarbetar med vårdnadshavarna och har tillgång till digitala verktyg som används på olika sätt för att stödja barns språkutveckling. Pedagogernas arbetssätt syftar till att barnen ska kunna höra och använda svenska språket på förskolan utan att känna sig exkluderade. Barnen har möjlighet att använda sitt modersmål med andra barn eller med de pedagoger som kan samma språk för att skapa trygghet och självförtroende hos barnen.

1856 började Statens Järnvägar med gods- och persontrafik och någon gång under början av 1860-talet så uppstod önskemålet att ha uppvärmning i förstaklasskupéer under de kalla vintermånaderna. Därmed så infördes den första uppvärmningen i personvagnar. Systemet som infördes köptes in från företaget Lauenstein & Co, Hamburg, där man även köpte in de första personvagnarna till Statens Järnvägar. Värmesystemet etablerades i de svenska personvagnarna under det tidiga 1860-talet och kom senare att utvecklas för att bättre passa det skandinaviska klimatet.   Värmesystemet som kom att bli det svenska systemet var i stället för att vara baserat på varmvatten, som i andra delar av Centraleuropa, baserad på uppvärmning av sand. Det kom att kallas för sandvärmesystemet. Cylindrar fylldes med uppvärmd sand som sedan placerades under sofforna i så kallade blecklådor. På utvalda stationer så fanns det ugnar och personal för att hantera uppvärmningen och utbyte av cylindrarna. Värmesystemet var i bruk under cirka ett årtionde innan det sedan byttes ut mot ångvärmen under 1870-talet. Eftersom det skrotades ifrån Statens Järnvägar under det tidiga 1870-talet så är det väldigt lite som eventuellt har överlevt och finns bevarat idag i de museala samlingarna. / In 1856, the State Railways began transporting goods and passengers and sometime in the early 1860s, the desire arose to have heating in first class compartments during the cold winter months. Therefore, the first heating system was introduced in passenger carriages. The system that was introduced was purchased from the company Lauenstein & Co, Hamburg, where the first passenger coaches for the State Railways were also purchased. The heating system was established in the Swedish passenger carriages in the early 1860s and was over time developed to better suit the Scandinavian climate.    The heating system that became the Swedish system, instead of being based on hot water as used in other parts of central Europe, was instead based on heated sand. It came to be called the sand heating system. Cylinders were filled with heated sand which was then placed under the sofas in so-called tin boxes. At selected stations there were ovens and staff to manage the heating and replacement of the cylinders. The heating system was in use for about a decade before being replaced by steam heating in the 1870s. Since it was scrapped from the State Railways in the early 1870s, very little has actually survived and is preserved today in the museum collections.

I denna studie undersöker vi hur individer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland beskriver och förstår digitalisering av kulturarv i jämförelse med vad som står om digitalisering av kulturarv i Hallands fyra befintliga kulturplaner. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga personer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland. Därefter gjordes en tematisk analys av transkriberingarna och Hallands befintliga kulturplaner. Den tematiska analysen resulterade i sex teman, förståelse för kulturarv, förståelse för digitalisering, förståelse kring digitalisering av kulturarv, tillgänglighet, relationen till den fysiska platsen och kunskap & ansvar. Genom dessa teman visade resultatet på att det finns kopplingar mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner. Dessa teman representerar de kopplingar som vi anser finns mellan intervjupersonernas svar och Hallands kulturplaner. Tillgänglighet var den främsta gemensamma kopplingen mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner, eftersom både respondenterna och kulturplanerna betonar tillgänglighet i relation till de andra av våra framtagna teman och benämns mest.

Teckenspråkig barnkultur och teckenspråkiga barns kulturupplevelser har hittills inte beforskats inom det barnkulturella ämnesfältet. Teckenspråkiga barns rätt till konst, kultur och språk fastslås i flera svenska lagar: barnrättskonventionen, språklagen och bibliotekslagen. Trots det visar tidigare forskning och studier på försvagad eller utebliven implementering av dessa lagar i det offentliga kulturlivet; döva barn och barn med hörselnedsättning ges inte längre möjlighet att lära sig, anända och utveckla svenskt teckenspråk och det offentliga kulturlivet brister i teckenspråkig verksamhet för teckenspråkiga barn och unga och deras familjer. En fenomenologisk intervjustudie har genomförts med tio teckenspråkiga barn / unga vuxna för att undersöka deras egna perspektiv på kulturupplevelser i vardagslivet. Studien visar att teckenspråkiga barn och unga har gemensamt att de väljer kulturella sammanhang och miljöer där jämställda kommunikationsvillkor råder. De upplever med stigande ålder ett successivt ökande utanförskap i talspråkiga miljöer och kultursammanhang. Teckenspråkiga barn intresserar sig för eget kulturutövande men få har kännedom om Kulturskolans verksamhet. Kulturen kan i viss mån möjliggöra möten mellan teckenspråkiga och icke teckenspråkiga barn och vuxna. En grundläggande förutsättning är visuell tillgänglighet och teckenspråkig kommunikation förenat med öppenhet, respekt och intresse för det teckenspråkiga barnet. Med ett multicentriskt perspektiv kan samhället förstå svenskt teckenspråk som en berikande möjlighet.

Kampsport är en aktivitet som har blivit oerhört populär det senaste decenniet, inte minst i Sverige.Genus, maskulinitet och dess uppbyggnad är en företeelse som påverkar oss konstant beroende påsociala och kulturella förhållanden. Uppsatsen grundar sig i att kampsporten och dess logotypertraditionellt är manligt kodade vilket ger en fingervisning i maskulina föreställningar ifråga om styrkaoch virilitet. Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida logotyperna hjälper till att bygga upp denrådande konstruktionen i kontext till genus. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativ semiotiskbildanalys som grundas i genusteori och mer specifikt maskulinitet, uppsatsen tar även upp teoriergällande representation och semiotik. Utöver det stärker forskning gällande kampsportensrepresentation och vidareutveckling av ämnet akademiskt uppsatsens teori och sätts i kontext tillbildanalysen. De åtta valda bilderna från olika kampsportsgym visar genom sina denotationer ochkonnotationer hur de kan tänkas symbolisera ouppnåeliga mansideal gällande virilitet och styrka menockså att kontexten utifrån hur bildernas tolkas ger olika innebörder. Resultatet av studien belyser ochproblematiserar kring hur manligt kodade logotyper och företeelser som kampsport kan tänkas ge förimplikationer men också föreställningar gällande normativa könsroller som håller män och kvinnorbundna till ett vidmakthållande system. / Martial arts is an activity that has become extremely popular over the past decade, not least in Sweden. Gender, masculinity and its structure are a phenomenon that affects us constantly depending on social and cultural conditions. This essay is based on the fact that martial arts and its logos are traditionally male coded which gives an indication in masculine notions of strength and virility. The purpose of the thesis is to investigate whether the logos help to build the prevailing construction in relations to gender. This has been done using a qualitative semiotic image analysis based on gender theory and more specifically masculinity. The thesis also addresses theories regarding representation and semiotics. In addition, research on martial arts representation and further development regarding the subject academically strengthens the theory of the thesis and is put into context to the image analysis. The eight selected images from different martial arts gyms show through their denotations and connotations how they might symbolize unattainable male ideals regarding virility and strength, but also that the context based on how the images are interpreted gives different meanings. The results of the study shed light on and problematize how male-coded logos and phenomena such as martial arts and what kind of implications it can bring but also on the notion regarding normative gender roles that keep men and women bound to a perpetuated system.

Denna uppsats har undersökt vilka tekniska tecken Peter Jackson har använt sig av för att restaurera gamla originalklipp från första världskriget för att skapa sin dokumentärfilm They Shall Not Grow Old, och vad dessa denotativa tecken ger för konnotationer hos publiken. En kvalitativ semiotisk analys har använts som metod för att svara på problemställningen ”Hur kan tekniska restaureringar av ett filmmaterial tolkas som visuella tecken i filmen They shall not grow old, och vilka möjliga betydelser kan dessa tecken ha”? Som avgränsning har arbetet enbart tittat på de tekniska restaureringarna som Jackson har gjort och ignorerat andra aspekter som narrativ, vad som visas och vad det är som sägs. Resultatet blev att denotativa tecken som bildkvalitet, 3D, färg, frames/sekund och ljud gav olika konnotationer, och hur dessa tolkades baserades på sin kontext och vem det var som analyserade filmen. / This paper has examined the technical signs Peter Jackson has used to restore old original film footage from World War I to create his documentary Film They Shall Not Grow Old, and what connotations these denotative signs brings to the audience. A qualitative semiotic analysis has been used as a method to answer the problem: "How can technical restorations of a film material be interpreted as visual signs in the film They shall not grow old, and what possible meanings can these signs have"? As a demarcation, the work has only looked at the technical restorations that Jackson has done and ignored other aspects such as narrative, what is shown and what it is said. As a result, denotative signs such as image quality, 3D, color, frames/second, and sound produced different connotations, and how these were interpreted depended on their context and the person analyzing the film.

In the past decade the extent and the complexity of socio-economic challenges the modernsocieties are facing has grown dramatically. Balancing often on the brink of crisis, these globalchallenges force organizations to overthink their approaches and look for new ways to respond toexternal changes. Thus, research on organizational transformation needs to focus on models thatprovide a big-picture lens, offering holistic and integral solutions to modern challenges. AnIntegral theory makes an important contribution to the research of organizational transformationby suggesting a metatheoretical AQAL model (all-quadrants, all levels) that integrates four-dimensional perspective of objective, interobjective, subjective and intersubjective reality in itsanalysis. The AQAL model is a comprehensive view to the reality, accommodating multipletheoretical perspectives and methodological pluralism. Against this backdrop this master thesisaims to explore an Integral Approach, focusing on leadership and organizational transformationin one public sector organization addressing individual or microlevel perspectives. The keyquestions, which are driving this research are: how do values and worldviews impactorganizational transformation in public sector environment? How can organizational capacity todevelop an agile response to external changes be improved in public sector organizations? Whatrole leadership plays in the process of public sector transformation? The main findings of thiswork suggest that organizational capacity to successfully overcome changes is paired with themind-set of its employees and in particularly leadership. Structural changes introduced due toteleworking and digitalization impact organizations on a deeper level, bringing shifts towardsnew culture of work, re-definition of processes and strategies, resulting in global shifts in thewhole organization. These new practices and emerging new organizational cultures require alsonew models of leadership and new skill-set for leaders, who will need to meet the task of“walking” the organizations through modern challenges.

Västerås town hall was built in several different stages between 1953-1988, the building was designed by the architect Sven Ahlbom who also designed several other buildings in the city among them thepublic library. The town hall contains different works of art by artists such as Edvin Öhrström, Tadeusz” Teddy” Sempinski and Erik Idar. The building has gone through different updates and changes toamong other things meet today’s demands for safety and fire safety, accessibility etc. As a result, from this loose furnishing, fittings and furniture can possibly have been lost, removed or replaced. This thesis is focused on the building’s artistic decoration, furniture, loose and fixed furnishings. The purpose of this is to possibly answer the following questions: which of the original loose furnishings,fixed furnishings and furniture remains in the building today? How has the building’s interior been affected by the implemented changes? How is the building affected by the business that is conducted?What risk is there that valuable culturally historic and artistic furnishings are lost? The thesis method is primarily comprised of archive studies for the reason that there is a large numberof documents concerning the town hall with everything from lists of purchases, protocols, newspaper clippings and drawings. Except for archive studies the thesis will also make use of literature studies to discuss the values of loose and fixed fittings, furniture, and artistic decoration. Except for the afore mentioned methods an ocular inspection will also be performed, in the purpose of comparing this with archive material, archive pictures and lastly if possible answer the questions. The result of this thesis demonstrates that a large part of the furniture, loose and fixed furnishing in building B is original and can also be found in archival material. Furthermore, it has also been established that the foremost supplier of furniture to the town hall was Nordiska kompaniet. Other than that,the thesis has also shown the conflict of interests that can arise when managing a public building.The goal of this thesis is to partly map the town hall’s remaining original loose and fixed fittings, furniture, and artistic decoration. Could this study possibly come to some use for future examination and/or survey of the building?

The aim of this project is to investigate howdecolonial research can be conducted in practice whenthe researcher is a member of the majority population.I ask: what does it mean to be an ally as well as anacademic? Through autoethnography and ParticipatoryAction Research (PAR) I am attempting to “decolonisemy mind” in order to unlearn oppressive systems ofknowledge and I am using academic disobedience asan intentional strategy to disrupt colonial epistemichegemonies. Following feminist and other criticaltheory traditions and using decolonial and indigenousresearch ethics I am criticising the remnants of positivistresearch structures that exists within the social sciencesand the colonising, racialised, gendered and classed wayin which knowledge is traditionally constructed.I am also attempting to position PAR as adecolonising research methodology. Because a PARanimator does not have an automatic right to writeup and disseminate the knowledge that has beencollectively constructed by the co-researchers, however,I am inserting myself into the narrative in order toAbstractdisrupt the traditional academic voice. I attempt toquestion critically how I (auto) act in relation to myown culture and Sámi culture (ethno) through theprocess of reflective writing and analysis (graphy) – inother words, autoethnograpy.I set out to conduct a PAR project within a Sámiorganisation in Stockholm but despite my efforts theproject never really got off the ground. So apart fromexploring my own positionality relative to the Sámi,and apart from constructing an argument for decolonialresearch and allyship, this essay also offers my thoughtson why the project didn’t happen and my journey intolearning how to be a better academic ally. / <p>Student thesis MA in Culture, Diaspora and Ethnicity at Birkbeck, University of London. Presented as a seminar in "Kunskapsproduktion bortom normerna". May-Britt Öhman was supervisor to the thesis.</p>

Detta examensarbete är ett forskningsdrivet designprojekt med karaktären forskning genom design. Med begreppet “tillfälliga behov” som grund och familjelivet som utgångspunkt har jag undersökt hur olika behov kopplat till produkter framstår och utvecklas i en barnfamilj. Detta med målet att projektet skulle resultera i att jag som designer skulle få förståelse för hur jag kan bidra till att en och samma produkt kan forstätta att vara aktuell under ett barns första 13 år. Projektet startade med att utforska livet i en familj samt tillfälliga behov kopplat till detta. Jag utforskade produkter som idag uppfyller ett tillfälligt behov i familjen och barnens liv för att sedan välja ut tre som genom projektet har utvecklats till en modulär produkt vilken uppfyller behov under ett barns första 13 år. Med hållbarhet och mervärdesskapande i fokus har produktens livslängd förlängts. Mervärdet gestaltas genom moduläritet och produktens möjlighet att utvecklas över tid, med enkla medel kan babygymmet bli till en lära-gå-vagn som sedan kan bli till en klädställning. Funktioner översatta från kartlagda behov genom metoder så som marknadsanalys, intervju, observation och funktionsanalys. Resultatet påvisar att det är redan i designstadiet kan avgöras hur länge en produkt får stanna hos användaren. Vi som designers kan genom att öka graden av design i produkter förlänga produktens hållbarhet och designa för ett långt liv. Produktkonceptet åskådliggörs genom skisser samt genom en fullskalig prototyp. Poduktkonceptet påvisar hur ett mervärde i en produkt påverkar dess livslängd hos samma användare.