Kunskap anses idag vara en av de mest betydelsefulla tillgångarna inom en organisation.Genom att hantera befintlig kunskap kan ett ökat lärande inom organisationen åstadkommasvilket kan bidra till effektivare arbetsprocesser och därmed konkurrensfördelar på marknaden.Hur väl en organisation hanterar befintlig kunskap i syfte att skapa värde inom organisationenär därmed av stor betydelse. Inom den svenska byggsektorn finns idag en stor mängd kunskapvilken riskerar att gå förlorad. Detta beror delvis på en fragmenterad organisationsstruktur,kulturen och den tekniska strukturen i branschen, där hög omsättning av personal i de oftatillfälliga projektorganisationerna bidrar till att kunskap går förlorad under projektets gång.Genom att implementera en tydlig strategi för att hantera kunskap kan organisationensäkerställa att rätt kunskap överförs till rätt personer vilket byggaktörer idag är medvetna ommen inte gör till fullo. Denna studie syftar till att kartlägga hur en svensk bostadsutvecklare i Stockholmsregionenarbetar för att hantera kunskap inom organisationen och under bostadsprojektens skeden, frånplanprocess till och med produktion. Studien undersöker även existerande och framtidaförutsättningar för att utveckla kunskapsåterföring inom organisationen. Studiens empiriskadel grundar sig i en intervjustudie där insamlad empiri analyseras utifrån koncept ochbakomliggande teorier beträffande Knowledge Management (KM) och SECI-modellen.Vidare diskussion förs i studiens slutsats där framtida rekommendationer förbostadsutvecklaren presenteras. Studien påvisar att bostadsutvecklaren har en tydlig strategi för kunskapsåterföring koppladtill de ingående processerna i KM. Organisationen använder sig idag av ett internt teknisktsystem för att lagra och sprida kunskap. Systemet är emellertid begränsat och bör utvecklasför att möjliggöra en effektivisering av organisationens kunskapsåterföring.Bostadsutvecklaren har en tydlig kommunikativ kunskapsåterföring genom formellamötesstrukturer. Vidare sker en stor del av kunskapsutbytet informellt vilket kan härledas tillen hälsosam företagskultur. Emellertid kan detta ge upphov till en lagringsosäkerhet inomorganisationen, en osäkerhet vilken kan leda till kunskapsförluster. Förutsättningar för enförbättrad kunskapsåterföring är trots uppmärksammade utmaningar stora. / Knowledge is considered one of the most valuable assets within an organization. Bymanaging existing knowledge, an increased learning in the organization could be achieved.This could potentially contribute to more efficient processes and, as a result, createcompetitive advantages. Thus, the way an organization manages existing knowledge is ofgreat importance to create organizational value. The Swedish construction industry holds alarge amount of knowledge which could be lost, because of a fragmented organizationalstructure, culture, and technical structure. Furthermore, construction projects often consist oftemporary project organizations with a high rate of employee turnover. This increases the riskof losing the knowledge gained during the projects. By implementing an organizationalstrategy of knowledge management, organizations can ensure that knowledge is transferredamong concerned parties. This study aims to explore how a Swedish housing developer manages knowledge within theorganization throughout a housing project and its different stages. From the planning processwith the municipality to the production phase. The study also examines the prerequisites todevelop knowledge feedback within the company. Furthermore, the empirical data of thestudy is collected through interviews and later analyzed using Knowledge Management (KM)concepts and theories, including the SECI-model. The analysis is followed by a discussionwith resulting conclusions and recommendations. The study indicates that the housing developer has a clear strategy to manage knowledgewithin the organization. A strategy with clear links to the processes within the concepts ofKM. To store and distribute knowledge, the organization is using technical systems. However,their current system is limited and should be further developed to enable an improvedknowledge feedback. Furthermore, the housing developer has well-structured meetings toachieve knowledge feedback. In spite of this, a large amount of the knowledge transfer takesplace informally which can cause storage insecurities as well as knowledge losses. However,despite the identified challenges, the prerequisites for an improved knowledge managementwithin the company are promising.

The continuously low productivity growth in the construction industry is frequently attributed to inadequate methods of knowledge management. The issue is often linked to the industry’s project-oriented structure, where temporary project organizations result in teams “reinventing the wheel” rather than learning from previous projects. Previous studies have identified that improvement in productivity can be achieved through further development of knowledge management within organizations. Knowledge management regarding progress monitoring of projects can be a crucial method to develop and implement within an organization to achieve positive project outcomes. Therefore, it should be of interest to the construction industry to improve methods for knowledge management, as it can lead to increased productivity and various benefits related to time and cost, while it also contributes to market competitiveness. This study investigates current methods for knowledge management and progress monitoring within construction projects during the production phase, focusing on how digital tools can support and systematize these methods. Furthermore, the study aims to identify the necessary requirements for implementing digital knowledge management methods and to investigate the incentives companies might have to share knowledge and benefit from previous projects. The study is conducted through a combination of a literature review, qualitative interviews, and quantitative surveys. The results indicate that the industry is characterized by insufficient knowledge management which leads to mistakes being made repeatedly in projects. The lack of systematic methods for collecting, managing, and processing knowledge, combined with the project-oriented structure of the industry, are contributing factors to the current situation. To develop and implement a systematic digital method, the study highlights that key factors and conditions to consider are related to the organization and the use of digital tools and methodologies for data collection and management. The results also show that a combination of digital maturity, organizational support, and standardized methods are crucial for the successful implementation of digital tools. The study emphasizes that a well-developed structure for data collection and management is essential to facilitate knowledge management and to achieve higher productivity and efficiency in the construction industry. Finally, the study emphasizes that management needs to integrate knowledge management into their overall strategies and long-term goals to create incentives for knowledge sharing across the whole organization. / Den kontinuerligt låga produktivitetsutvecklingen inom byggbranschen är något som återkommande lyfts kopplat till bristande arbetssätt med kunskapsåterföring. Den bristande hanteringen av kunskap sätts i relation till byggbranschens projektorienterade uppbyggnad med tillfälliga projektorganisationer, där projektgrupper återkommande tvingas “uppfinna hjulet på nytt” i stället för att dra lärdom av tidigare projekt. En produktivitetsutveckling har i tidigare studier identifierats kunna ske med hjälp av en utvecklad kunskapsåterföring inom organisationer. Kunskapsåterföring med avseende på produktionsuppföljning av ett projekts framdrift, det vill säga framdriftsuppföljning, kan därmed vara ett viktigt arbetssätt att utveckla och implementera i en organisation för att uppnå positiva resultat i projekt. Ett förbättrat arbetssätt gällande kunskapsåterföring bör därför vara av intresse för samtliga aktörer i byggbranschen. Detta då det långsiktigt kan leda till en ökad produktivitet och därtill flera tillkommande fördelar kopplat till tid- och kostnadsaspekter samtidigt som det även kan bidra till en konkurrenskraft på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur kunskapsåterföring och framdriftsuppföljning fungerar inom anläggningsprojekt under entreprenadfasen i nuläget, med särskilt fokus på hur digitala verktyg kan stödja och systematisera arbetssätten. Studien fokuserar även på att identifiera vilka förutsättningar som krävs för implementering av arbetssätt med digital kunskapsåterföring samt undersöka vilka incitament man som företag kan ha för att dela kunskap och dra nytta av erfarenheter från tidigare projekt. Det undersöks genom en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar, där de nuvarande arbetssätten, hinder och förutsättningar som finns för effektiv kunskapsåterföring i byggbranschen identifieras. Studiens resultat visar att nuläget inom branschen kännetecknas av bristande dokumentation och delning av kunskap, vilket leder till att misstag ofta upprepas återkommande i projekt. Avsaknaden av systematiska arbetssätt för insamling, hantering och bearbetning av kunskap i samband med den projektorienterade uppbyggnaden visar sig även vara bidragande faktorer. För att utveckla och implementera ett systematiskt digitalt arbetssätt lyfter studien att viktiga faktorer och förutsättningar att beakta är kopplat till organisationen och användningen av digitala verktyg och metodiker för insamling och hantering av data. Resultaten visar även att en kombination av digital mognad, organisatoriskt stöd och tydliga rutiner är avgörande för framgångsrik implementering av digitala hjälpmedel. Studien betonar att en välutvecklad struktur för datainsamling och hantering är nödvändig för att underlätta kunskapsåterföring och uppnå högre produktivitet och effektivitet inom byggbranschen. Slutligen lyfter studien att det krävs att ledningen integrerar kunskapsåterföring i deras övergripande strategier och långsiktiga mål för att samtidigt skapa incitament för kunskapsdelning hos samtliga inom organisationen.

Målet med examensarbetet var att skapa ett verktyg för insamling av erfarenhetsdata för produktutvecklingsprocessen. Den skall vara användbar för att bidra till ett systematiskt arbetssätt för produktionsanpassad konstruktion på Volvo Aero Corporation. Det skapade verktyget för insamlande av erfarenhetsdata skall bidra till att produktivitet och producerbarhet kan förbättras på kommande koncept och konstruktioner. En förstudie har genomförts på företaget under hösten 2010 vilket ligger till grund för det beskrivna problemet i examensarbetet. Arbetet avgränsades till att utveckla en struktur för hur metod och erfarenhet skall struktureras och en testversion av verktyget togs fram för utvärdering. Efter samråd med den handledande Verksamhetsutvecklingsgruppen, VU-gruppen, från avdelning 9931 Projekt-, Koncept- och Tillverkningsledning, beslutades att examensarbetet skulle avgränsas ytterligare till insamling av diametermått på komponenten Diffuser Case på Volvo Aero. Under arbetets gång har återkommande möten veckovis infunnit sig med den utvalda VU-gruppen där också chefen från avdelningen och handledaren från företaget medverkat. Utgångspunkten för verktygets skapande var nuvarande produktion och dess information som finns att tillhandahålla. Det Design for Manufacturing-verktyg som skapats i Microsoft Excel samlar information från flera olika system och källor på Volvo Aero och presenterar denna information på ett pedagogiskt vis. Verktygets struktur har genom samråd med utvald VU-grupp tagits fram och de 35 kolumner som finns att fylla på med information är indelade i tre olika grupper för att erhålla ett systematiskt och pedagogiskt upplägg: basfakta, duglighet och kostnad samt bearbetningstid. Genom denna indelning erhålls en stigande detaljeringsgrad från vänster till höger i verktyget som ett medel för användaren att skapa ett tydligt och strukturerat arbetsätt. Kunskap, information och data som insamlas representerar uppgifter om kravnummer företaget serieproducerar idag. Verktyget skall med tiden fyllas på med fler uppgifter från strategiskt utvalda komponenter vilka stämmer överens med den inriktning företaget valt att gå i utvecklingen av nya komponenter. / The purpose of the Bachelor’s Thesis was to create a tool for the gathering of experience data for the product development process. It should contribute to a systematic operation approach at Volvo Aero Corporation. It should also contribute to improve productivity and producibility on future concepts. The problem described in the Bachelor’s Thesis is based on a pre-study performed at the company during the autumn 2010. The general task was defined as develop a structure for re-use of manufacturing experience and to create a test version of the tool for evaluation. After consultation with the selected Business Development-group from department 9931 Project-, Concept- and Manufacturing-leaders, the task was limited to gathering information of diameter dimensions from the Diffuser Case component at Volvo Aero. The creation of the tool had its starting-point in current production and the information available there. The Design for Manufacturing-tool has been created in Microsoft Excel and it’s developed in a way making it possible to gather and present information from different systems and sources. The tool presents the information in a pedagogical way that makes it user-friendly. The structure of the tool has been developed in consultation with the Business Development-group and the 35 columns of information is classified in three different groups: basic facts, capability and cost, operation time. By this classification the information level of detail increases from left to right which enables a more structured and systematic way of working. The knowledge, experience and data gathered represent information about the requirements the company currently produces. Over time, the Design for Manufacturing-tool is to be filled with more information from strategically chosen components which coincide with the direction the company has chosen for the development of new components.

Landskapsarkitekter i Stockholm, samlades augusti 2015 på en skolgård i Årsta för att protestera mot vad de upplevde som en allt sämre möjlighet att bidra till kvalitativa miljöer. Mer specifikt protesterade de mot att kraven på vinst prioriterades över kvaliteten på de miljöer som byggdes, med effekten att bostadsgårdar, och förskolegårdar blir allt mindre och som de såg det, otillräckliga. I en doktorsavhandling från 2008 konstaterades det att arkitektens praktiska roll saknar plats för kunskapsåterföring av brukares synpunkter på färdigställda projekt. En sådan uppföljning utförs sällan och arkitektkontor saknar vetenskapliga metoder för att systematiskt utvärdera slutanvändares upplevelser och användning av dessa miljöer. En utvidgad kunskapsgrund kan användas för att stärka rollen samt fungera som underlag för arkitekterna i förhandlingar med byggherrar och entreprenörer där de kan påvisa tydliga argument för att upprätthålla goda kvaliteter. Den här rapporten undersöker hur rollen som arkitekt, planarkitekt och landskapsarkitekt kan utvecklas till att vara en mer kunskapsåterförande, detta genom att dra lärdom om hur brukare upplever och använder sig av färdiga miljöer och öka kunskapen kring detta inför framtida projekt. Arbetet syftar till att undersöka vilka vetenskapliga metoder som mest effektivt kan kartlägga hur brukare upplever och använder sig av de färdigställa miljöerna. Det har gjorts genom en fallstudie där tre stycken bostadsgårdar i Stockholmsområdet undersöktes genom metoderna platsobservation, enkät och intervju, med syftet att generera data vilken ska besvara hur de upplevs och används. Men också för att utforska hur en mer kunskapsåterförande eller återkopplande arkitekturpraktik skulle kunna se ut. Urvalet av fallen i form av tre olika bostadsgårdar belägna i Stockholmsregionen, gjordes i samråd med handledare från White Arkitekter efter förslag från kontorets landskapsarkitekter. För att bättre förstå tankar bakom utformningen av bostadsgårdarna utfördes även fyra intervjuer med totalt fem stycken landskapsarkitekter som alla var inblandade i utformningen. Platsobservationer utfördes vid sex tillfällen under fallstudiens gång för att dokumentera användningen av gården. En enkät utformades med ambitionen att samla in främst kvantitativ data från de boende i kvarteren gällande deras användning, upplevelser och åsikter om gården. Intervjuer valdes som metod för att på ett mer djupgående vis än i enkätundersökningen ta reda på hur de boende upplever och använder bostadsgården. Empirin samlad genom metoderna visar på att användarna av gårdarna är barn och familjer men på alla gårdar finns en uttryckt önskan och ett behov av att funktioner och ytor skapas för vuxna att koppla av och hitta plats för att sätta sig ned och fika, äta eller grilla ute på gårdarna. Möbleringen uppfattades som okej till bristfällig och bord och stolar var det som flest saknade i alla fallen. Boende i alla tre fallstudier svarade att gårdsmiljön upplevs som trygg men i två av fallen fanns indikationer på att belysningen särskilt kvällstid uppfattades som bristfällig. Grönskan däremot ansåg boende var okej till tillfredsställande på gårdarna. Sammanfattningsvis kunde ingen av de tre metoderna, platsobservation, enkät och intervju, direkt avfärdas som en olämplig metod för kunskapsåterföring av brukares användning och upplevelser av färdigställda miljöer. De har alla tre karaktärsdrag och kvaliteter som i grunden är oersättliga. De har också alla tre svagheter när det gäller vilken sorts data de kan samla in och hur väl den datan står sig på egen hand. Samtliga tre metoder bör användas i kombination för kunskapsåterföring om det är möjligt. I analysen kunde det konstateras att metoderna bör anpassas för att vara realistiskt genomförbara ur en konsults perspektiv, då tidsåtgången för genomförandet av metoderna är av största vikt. En standardisering av samtliga metoder är en förutsättning för det och aspekter som platsobservationer med kortare varaktighet, enkätundersökning utan skrivsvar samt genskjutsintervjuer istället för djupintervjuer är lösningar som möjliggör detta. Som avslutning presenteras ett förslag utformat med tanken att systematiskt användas efter färdigställda projekt, ett arbetssätt som kan inkluderas i projektbudgetar genom kontraktskrivningen mellan entreprenör och arkitekter. / Landscape architects in Stockholm, gathered in August 2015 on a schoolyard in Årsta to protest against what they experienced as an increasing challenge to create environments with good quality. They protested more specifically against the fact that profit is prioritized over quality in the built environment and that the effect is that residential yards and schoolyards are increasingly getting reduced in size and in their view becoming insufficient. Research has shown that the role of the architect rarely includes knowledge transfer regarding the users views on completed projects. Such follow-ups are rarely being made and the architectural firms are lacking methods to systematically evaluate the end-users experience and usage of these environments. A broadened knowledge base could be used to strengthen the role and further work as a basis for architects in negotiations with developers, where they can present clear arguments for maintaining certain good qualities. This report will investigate how the role of the architect, urban planner and landscape architect can be developed to include knowledge transfer. This can be made by learning how users experience and use completed environments and increase the awareness of this for future projects. The report aims to investigate which scientific methods that most efficiently can map how users experience and use these completed projects. This has been made through a case study where three residential yards in the Stockholm area were examined through the methods: site observation, survey and interviews. The purpose was to generate data which would answer how the yards was experienced and used, but also to research how a more reentrant practice of architects could look like with more knowledge transfer. The selection of the cases of three different residential yards where made in consultation with the supervisors from White Architects, selecting from proposals made by the landscape architects from White. Four interviews were held with five landscape architects responsible for the design of the residential yards in order to better understand the thoughts behind the design. Site observations were made on six occasions with the purpose of documenting the usage of the three cases. A survey was designed with the ambition to mainly collect quantitative data from the residents regarding their usage, experiences and views on the yards. Interviews were chosen with the purpose of reaching more in-depth and qualitative data regarding the residents sage and experiences of the yard. The collected data of all three methods showed that the yards were mainly used by kids and families. But on all yards there was a wish for more functions and space where adults can relax and find a place for drinking a cup of coffee, to eat or barbeque on the yard. The furnishing of the yard were experiences as inadequate and a common denominator was that the residents were missing tables and chairs in all the cases. In all vases the residents responded that they feel safe, but in two of the cases there was indicators showing that the lighting of the yard during night time was inadequate. The greenery ranged from okey to satisfying in the three different yards. In summary, none of the three methods, site observation, survey or interview, could be dismissed as an inappropriate method for knowledge transfer of users usage and experience of completed environments. All three methods have characteristics and qualities that are virtually irreplaceable. All three also has weaknesses regarding what kind of data they can produce and how well that data can stand on its own. The methods should for greatest effect be used in combination if possible when performing knowledge transfer. It was however stated in the analysis that the methods should be customized in order to be realistic to perform by a consultant. The time that the methods will take to perform will have a big impact on whether they can by systematically implemented by architects. A standardization of all methods is a basis for time efficiency and can further be achieved by having shorter site observations, surveys without writing as well as short unplanned interviews made in combination with the observations. In the discussion a proposal is presented with the purpose of being used systematically after complete projects, a proposed way of working that can be included in the budget for projects by contracts between the developer and the architects.

Samverkan har internationellt uppmärksammats som en lösning på de utmaningar byggindustrin möter. Utmaningar har tidigare belysts som komplexa processer och idag finns en utveckling där projekten är både större och mer komplicerade, vilket kräver en bättre koordinering av resurser. Det har också visats att projektbaserade organisationer har svårt att hantera och överföra kunskap mellan projekt och inom entreprenadorganisationen. Samverkanskonceptet strävar att kombinera aktörers resurser och kunskaper i tidiga skeden av projekt. Detta för att bättre hantera komplexitet, samtidigt som samarbetet leder till bättre affärsrelationer och minskade konflikter mellan projektets olika aktörer. Sedan 2017 har ledningssystem, modeller och kontrakts mallar för samverkan lanserats och anpassats för svenska byggindustrin. Målet med dessa är att främja användandet av samverkan och skapa en enhetlig bild av konceptet i branschen. Denna masteruppsats syfte är att förbättra förutsättningar för entreprenadorganisationers arbete med kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt. Masteruppsatsen studerar hur utvecklingen och arbetet med samverkansprojekt sker i entreprenadorganisationer och fokuserar på deras erfarenheter, förutsättningar, definitioner av samverkan samt samverkansprojektens roll i deras affärsplaner. Vidare undersöks vilka strukturer och mekanismer för lärande som existerar i entreprenadorganisationer och hur dessa kan bidra till utveckling av samverkansprojekt. Resultatet i studien är baserad på en kvalitativ studie där 15 respondenter intervjuades. Studien visade att de två affärsområdena har strategiskt satsat på samverkan. Trots att samverkan har blivit en stor del av entreprenadorganisationers verksamhet återstår utmaningar vid implementering av samverkan då branschen har olika erfarenhet och förståelse för att driva projekt i samverkan. Dock står det klart att samverkans projekt är en värdefull del av entreprenadorganisationens affärsplaner. Därför strävar entreprenadorganisationer till att upprätta strukturer för kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt, bland annat genom nätverk, forum för kunskapsutbyte, studiebesök och strategisk samverkan. Trots att strukturer för kunskapsdelning existerar är det svårt att formalisera kunskap och erfarenheter från individer. Studien påvisar att den mest värdefulla kunskapen finns hos individen och att det är individer som i hög gradbidrar till utveckling och förbättring i samverkansprojekt. Därför måste organisationer försöka skapa en god samarbetskultur så att strukturer för kunskapsåterföring och kunskapsdelning fyller sin funktion och motiverar individerna att dela med sig av tidigare erfarenhet och kunskap och kan därmed förbättra och utveckla organisationens samverkansprojekt. / Partnering has internationally been acknowledged as a solution to the challenges that the construction industry faces. The challenges have previously been illustrated as complex processes and a development where projects have become larger and more complicated, which requires efficient coordination or resources. Furthermore, it has been proven that project-based organisations face challenges in managing and sharing knowledge between projects and within the contractor organisation. Partnering as a concept aims to combine stakeholders’ resources and knowledge in early phases of projects to better manage the complexity, in addition this collaboration improves business relations and reduces conflicts between project stakeholders. Since 2017 partnering models, management systems and contract templates have been launched and adapted to the Swedish construction industry, with the purpose to promote the use of partnering and create a common view of the concept within the industry. This Master Thesis aims to improve the prerequisites for contractor organisations work with knowledge feedback in and between partnering projects. The Master Thesis studies the development and work in partnering projects in contractor organisations and focuses on their experience, prerequisites, definitions of partnering and partnering projects role in their business plans. Furthermore, the existing structures and mechanisms for learning in contractor organisations are explored, along with how they can contribute to the development of partnering projects. The result of the study is based on a qualitative study where 15 respondents were interviewed. The study showed that the two business areas have strategically invested in partnering. Although partnering has become a large part of operations in contractor organisations, challenges remain upon implementation of partnering due to differences in experience and understanding of managing partnering projects within the industry. However, it is clear that partnering projects have a valuable role in contractor organisations business plans. Therefore, contractor organisations strive to establish structures for knowledge feedback within and between partnering projects through, amongst other things, networks, knowledge feedback forums, study visits and strategic partnering. Although structures for sharing knowledge exist, it is challenging to formalise individuals' knowledge and experience. This study demonstrates that the most valuable knowledge lies within the individual and that it is the individuals who contribute to the development and improvement in partnering projects. Therefore, organisations should aim to create a good collaboration culture so that the structures for knowledge feedback and sharing fulfil their purpose and motivate individuals to share their past experience and knowledge and therefore improve and develop partnering projects in contractor organisations.

Extreme weather events and effects of climate change are threats to the transport sector’s functionality and safety. Risk management in this context implies a necessity to focus on the connection between near-term experiences and coping strategies on one hand, and long-term adaptation analyses on the other. How learning from past events and subsequent knowledge sharing can be adopted is a question that needs to be explored, discussed and tested. A systematic approach to lessons learned calls for measures of investigation, reporting, planning, implementation and evaluation. A qualitative case study approach was used in this thesis. In the first paper the practices of accident investigation in operation and maintenance were inventoried within the Swedish Transport Administration (STA). Three accident investigation methods were applied and tested on a cloudburst event, causing flooding in a railway tunnel in Sweden. In the second paper, semi-structured interviews, documents, and archival records were used as means for penetrating deeper into the attitudes and understanding of lessons learned concerning extreme weather events within a procured public-private partnership. The results of the two studies showed weak signals of feedback on lessons learned. Partly, these weak signals could be traced back to weak steering signals. Various obstacles impeded learning curves from lessons learned. The obstacles were of both hard and soft values, e.g. resources in time and equipment, systematic investigation methods, incentives for lessons learned, education and knowledge, values, norms and attitudes towards how and why identified problems should be solved. Successful knowledge sharing requires that close attention is paid to such obstacles and that an adaptive approach is adopted. / Den pågående och framtida klimatförändringen sätter press på aktörer att möta risker som associeras med klimatförändring. Syftet med denna avhandling är att bidra med kunskap om lärande och kunskapsöverföring inom offentlig förvaltning av landtransportinfrastruktur. Eftersom lärande och kunskapsöverföring är grundläggande för planering och beslutsfattande om strategier och åtgärder som främjar ett robust transportsystem. Målet för detta arbete är att belysa lärande och kunskapsöverföring inom och mellan olika organisationer i det svenska samhället. Det socio-tekniska systemperspektivet - som används som analysram i båda studierna ger en djupare förståelse för bakomliggande faktorer. En kvalitativ ansats, som omfattar intervjuer, deltagande observationer och dokumentanalys, har används i detta licentiatarbete. I den första studien belyses möjligheten att använda sig av industriella utredningsmetoder på naturolyckor i en svensk kontext av en översvämning i en järnvägstunnel. De industriella utredningsmetoderna visade sig vara användbara för utredning av konsekvenser efter skyfall, med olika metodologiska fördelar och nackdelar. Den andra studien utforskar hur Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll arbetar med lärande kopplat till väderextremer; hur de fångar upp erfarenheter och kunskap som finns hos kontrakterade entreprenörer, samt hur entreprenörerna uppfattar att lärande och erfarenhetsåterföring sker. Resultatet från båda studierna visar på både svaga styrsignaler och svaga återkopplingssignaler, vilket medför svaga lärandekurvor. Olika hinder sågs ligga bakom med svaga styr- och återkopplingssignaler bl.a. resurser i tid och processer, systematik i utredning av naturolyckor, incitament att lära av varandra, utbildning och kunskap, värderingar normer och attityder till hur och varför identifierade problem ska lösas. Ett adaptivt förhållningssätt innebär att man behöver ta hänsyn till dessa hinder på ett systematiskt sätt. / The agreement in Paris in 2015 was an historic manifestation that society has to work with both mitigation and adaptation to achieve a reduction of the adverse effects of climate change. One way to achieve adaptation is through the integration of present coping strategies. A first step is to study the existing processes and routines that support short-term coping. This licentiate thesis targets different aspects of learning as a strategy for coping and building adaptive capacity. Road infrastructure and maintenance in relation to extreme weather are used as the physical context and the Swedish Transport Administration as a case to study. Paper I shows the possibility to apply industrial accident investigation methods to an extreme weather event and get useful insights into underlying root causes. Paper II shows the intra- and interrelated patterns that exist in public-private partnerships (PPP) in Sweden. The paper describes a parallel of systems with infrequent overlaps regarding lessons learned.  In both papers the socio-technical perspective approach was used to highlight aspects of learning from and investigating damage due to extreme weather at different tiers in society. The socio-technical perspective provides an understanding of how decisions and legislation that affect our actions and behavior today may have been taken in different time and space settings. This thesis contributes to concept and theory building regarding the socio-technical system approach. / <p>Paper 2 ingick i licentiatuppsatsen som manuskript, nu publicerat.</p>

Bränder som innefattar många drabbade eller ger stor förstörelse är oftast de som blir mest omtalade. Efter händelsen sker ett omfattande utredningsarbete för att förelägga hur det som inte fick hända kunde ske. Utredningen beskriver även räddningstjänstens val av metod och taktik för att kunna nyttja detta för framtida insatser. Vad som däremot lätt glöms bort är de insatser då räddningstjänstens arbete får god effekt och resulterar i att olyckans skada begränsas. Detta examensarbete kommer beröra just dessa händelser av brand i bostad, då räddningstjänstens arbete får den effekt som eftersträvas, det vill säga arbetet har lett till en lyckad insats. Arbetet kommer därefter belysa vilka faktorer som legat till grund för att insatsen blivit lyckad, så kallade framgångsfaktorer. Syftet med arbetet är att identifiera framgångsfaktorer vid lyckade insatser för brand i bostad. Framgångsfaktorerna ska ligga till grund för att skapa ett utvecklingsunderlag berörande metod- och taktikval inom räddningstjänsten. För att göra detta krävs en tydlig definition av innebörden av en lyckad insats. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad innebär att en insats är lyckad? Vad innebär framgångsfaktorer för operativa insatser vid brand i bostad? Vilka framgångsfaktorer kan identifieras inom de utvalda insatserna och hur kan de identifieras, finns det gemensamma? Hur kan framgångsfaktorer nyttjas? Metoderna som tillämpats är kvalitativa intervjuer och granskning av bland annat händelserapporter från utvalda insatser av brand i bostad. Ansvarigt befäl för samtliga händelser tillfrågades att delta som respondenter till intervjustudien. Intervjufrågorna är framtagna med avsikt att besvara rapportens tre frågeställningar. Arbetet ger ett resultat som beskriver följande framgångsfaktorer för brand i bostad: Riktig och tillräcklig information i ett tidigt skede Ett snabbt motiverat agerande för att direkt slå ner branden Yttre faktorer som räddningstjänsten inte kan påverka: Agerande av utomstående innan räddningsinsatsen påbörjats Byggnadens utformning Brandens placering Delegera ansvar och uppgifter Ett tydligt definierat mål som samtliga eftersträvar Utbildning och kunskap, tidigare erfarenheter, nya metoder Tillgängliga resurser Ha god kvalitet vid omhändertagande av de drabbade, såväl på plats som efteråt Samverkan mellan berörda aktörerHa en helhetssyn över situationen och samtliga aktörers behov Ha förståelse för olika aktörers perspektiv av situationen Ha ett gemensamt språk mellan aktörer för att undvika missförstånd Dela information mellan inblandade aktörer för att undvika dubbelarbete Slutligen belyser arbetet hur räddningstjänstens kunskapsutbyte ser ut i dagsläget.