Syfte och frågeställningar I samhället finns skillnader i hälsa. Detta syns hos personer med olika utbildningslängd och vetenskapliga studier visar att det föreligger skillnader i kunskap om träning mellan personer med olika utbildningslängd. Syftet med denna studie var att ytterligare utöka detta område och undersöka om dessa skillnader i kunskaper om träning även föreligger bland människor som tränar på träningsanläggningar. Frågeställningarna som användes i studien var: 1. Vad vet personer som tränar på träningsanläggningar om träning? 2. Finns det en skillnad i kunskaper om träning mellan personer med olika utbildningslängd som tränar på träningsanläggningar? 3. Från vilka källor får dessa personer sin kunskap? Metod Urvalet för studien var personer som tränade på träningsanläggningar och alla som gick till och från träningsanläggningen erbjöds ingå. Enkätinsamlingen ägde rum på fyra olika träningsanläggningar som tillhörde en stor träningskedja i Stockholm. Anläggningarna valdes ut genom att kontakt togs med träningskedjan och tillstånd för enkätundersökningen gavs på fyra av kedjans träningsanläggningar. Enkäten innehöll ett kunskapstest med tolv frågor om styrketräning, konditionsträning, träningsmyter, högintensiv intervallträning och fysiologi. Svarsalternativen var fasta. Dessa tolv frågor var ej validerade. De antal rätta svar respondenterna hade delades upp i kunskapsnivåerna låg-, medelhög- och hög kunskap om träning. Respondenterna delades även upp baserat på deras utbildningslängd. Resultat Totalt samlades 333 respondenters enkäter in. Av dem hade 73,4 % låga kunskaper om träning baserat på kunskapsindelningen. Det var ingen skillnad i antalet rätta svar mellan könen. Däremot var det en signifikant skillnad mellan de tre kunskapsindelningarna, personer med kort utbildningslängd hade färre antal rätt än de med lång utbildningslängd. De vanligaste källorna till kunskaper om träning var: tidskrifter, internet och träningskompisar. Mindre vanliga källor var: personlig tränare, andra källor, TV och träningsapp. Slutsats Resultatet visade att majoriteten av personer som tränade på gym och träningsanläggningar hade låga kunskaper om träning. Vidare sågs att det föreligger skillnader i kunskap då personer med kort utbildning hade färre rätt än de med lång utbildning. Vidare forskning behövs på området för att bekräfta dessa resultat.

The purpose of this essay in the social sciences is to investigate whether the international PISAtests can be used to assess the Swedish education system. This is done with the help of a literature study. A survey and compilation have been made of a selection of articles in the subject. An analysis has been made with the help of an ontological approach based on knowledge construction as well as a theoretical framework around evaluation as control, the results are discussed to nuance the answer to the question. With a critical view, the discussion wants to nuance the use of the test as a basis for assessing the Swedish education system. The conclusion is that PISA is a powerful tool for assessing education systems, but as with all tools, it needs to be used properly. If PISA is to be used to assess Swedish school, it is valuable to be aware of strengths and weaknesses and with a unified picture from several evaluation and assessment tools.

I Sverige är skogen en viktig resurs, men det råder brist på bland annat skogsmaskinförare och skogsvårdspersonal. Många organisationer arbetar för att öka intresset och kunskapen om skog och skogsbruk, vilket skulle kunna påverka ungas framtida utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna studie var att beskriva vilken kunskap om och intresse för skog och skogsbruk elever i årskurs 9 innehar och om det finns ett samband mellan elevers och lärares kunskap och intresse. Vidare att beskriva elevernas gymnasieval och intresse för och syn på skogsbranschen.Sju högstadieskolor i Västerbottens län undersöktes där elever och lärare fick svara på en enkät. Enkäten innehöll ett kunskapstest och en del med bakgrundsfrågor. Totalt svarade 273 elever och 11 lärare på enkäten.Resultaten av studien visade att det inte var någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap och att kunskapen om skog och skogsbruk hos eleverna i huvudsak kommer hemifrån. Det fanns heller inget samband mellan elever och lärares kunskap och intresse. Av eleverna kunde 14 % mycket väl tänka sig arbeta inom skog och skogsbruk i framtiden, men intresset för skog och skogsbruk är generellt lågt bland eleverna. 9 elever sökte till ett naturbruksprogram på gymnasiet. 99,4 % svarade att även kvinnor kan arbeta inom skog och skogsbruk. / The aim of this study was to find out what knowledge of and interest in forest and forestry students in grades 9 have, to describe student’s choice of secondary school program and interest in forestry professions, and to find out if there is a relationship between students and teachers knowledge of and interest in forest and forestry. The study was performed with a questionnaire answered by 273 students and 11 teachers in Västerbotten county. The results showed that there was no difference in knowledge between gender and that much of the knowledge come from home. There was no clear relationship between students and teacher’s knowledge and interest. 9 students applied for an agricultural program in high school. 14% of the students could well imagine work in forestry in the future, but the interest in forests and forestry were generally low.

E-learning växer och får en mer och mer betydande roll i dagens digitaliserade samhälle. Forskarna blev introducerade i ett digitalt kunskapstest som används av 126 kommuner i Sverige för att finna individers rätta studienivå. Det som undersöktes var vilken nytta och användbarhet som kan ses med de digitala kunskapstesten inom kommuners utbildningsverksamhet - SFI, Komvux och gymnasiets IM-program. I denna studie användes DeLone och McLeans Information System Success Model där fokus var på begreppen användbarhet och nytta som också definieras i rapporten. För att kunna besvara frågeställningarna om de digitala kunskapstesten ansågs vara användbara och vilken nytta de bidrog med valdes en kvantitativ ansats. Enkäter skickades ut till samtliga kommuner där en person per kommun fick möjlighet att besvara frågorna. Resultatet visade att det fanns både för-och nackdelar med de digitala kunskapstesten. Av de 126 kommuner som en gång köpt in testen användes de idag endast av 120 kommuner. Testen var olika användbara för kommunerna då vissa använde dem ofta och andra mer sällan. En fördel med testen var att de bidrog till nytta då de sågs som ett hjälpverktyg att hitta rätt kunskapsnivå på varje elev. Kunskapstesten ansågs däremot för en del vara otillräckligt omfattande, då muntliga tester inte existerade i systemet. Slutsatsen som drogs var att de digitala kunskapstesten till större del var användbara och bidrog till olika typer av nytta för kommuners utbildningsverksamhet. / E-learning is growing and have a significant role in today’s digital society. The researchers were introduced in a digital knowledge test used by 126 municipalities in Sweden, to find the correct study level in individuals. The research were about what benefit and usability these digital knowledge tests has within the municipalities educational activities -SFI, municipality adult education or high schools orientation programme. DeLone and McLean’s Information System Success Model was used in this study and focused on the concepts of usability and utility that also are defined in the report. A quantitative approach was selected to answer the questions about if the digital knowledge test was considered to be useful and what benefit they contributed. Questionnaires were sent to all municipalities in which one person per municipality was able to answer the questions. The results showed that there were both advantage and disadvantage with the digital knowledge test. It also showed that the tests currently only is used by 120 municipalities instead of the 126 municipalities that once purchased the tests. The tests were various useful as some municipalities used it often and others more rarely. One advantage with the test was that they contributed to the benefit because they were seen as an auxiliary tool to find the right level of knowledge of each student. For some municipalities the knowledge tests were considered to be insufficiently comprehensive because oral tests did not exist in the system. The conclusion was that the digital knowledge tests to the greater part was useful and contributed to various types of benefit to the municipalities educational activities.

Rörelse och framkomlighet har alltid spelat en stor roll för samhällsutvecklingen. Människans geografiska räckvidd har ökat mycket under de senaste 50 åren och detta tack vare bilen. Detta har fått vissa konsekvenser såsom glesare städer, miljöförstöring och ökat antal trafikolyckor för att nämna några. Planering av våra transportsystem har skett utan eftertanke och är byggda utan större hänsyn till miljön, vilket är ohållbart och det måste till en förändring i användandet av våra transportsystem. Trafikverket är en svensk statlig organisation som står för den långsiktiga planeringen av det samlande transportsystemet i Sverige. Trafikverket har länge haft en roll som “infrastrukturbyggare”, men vill nu utveckla sin identitet till “samhällsutvecklare”. Detta för att på bästa sätta skapa ett hållbart transportsystem som bidrar till ett hållbart resande.   Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser som anses vara viktiga hos en samhällsutvecklare och om kompetenserna hos Trafikverkets Region Mitt skiljer sig jämfört med de förväntade kompetenserna hos en samhällsutvecklare. För att undersöka vilken kompetensnivå Trafikverket Region Mitt hade, skapades ett kunskapstest där fem olika kompetenser testades på alla utom ett verksamhetsområde hos Region Mitt. De kompetenser som testades var kommunikationsförmåga, förhandlingsteknik, pedagogik, samhällsförståelse samt analytisk förmåga. Kunskapsprovet baserades på intervjuer och litteraturstudier. Något som alla intervjuer hade gemensamt var att de intervjuade menade på att en samhällsutvecklares viktigaste egenskap var att ha en bred kompetens. Trafikverket har en viktig roll i samhällsutvecklingen och bör vara samhällsutvecklare. Resultatet visade att alla verksamhetsområdena hade lägst medelpoäng i delmomenten samhällsförståelse och pedagogik samt högst medelpoäng i delmomentet kommunikationsförmåga. Dock visade det sig svårt att bedöma resultat av kunskapstestet, då det var svårt att fastställa validiteten på frågorna. / Movement and mobility has always played a major role in the development of society. Man's geographical reach has increased a lot over the last 50 years thanks to the rising usage of cars. The car has played a central role in community development. This has had certain consequences, such as more sparse cities, environmental degradation and an increased number of traffic accidents to name a few. The planning of our transportation systems have taken place without enough reflection of impact and are built with insufficient regard to the environment, which is unsustainable and must change. Focus on sustainable development has been at a global level for a long time. Because of various social trends the focus has now moved to a more local level, which has led to that local actors have been given a greater responsibility to society development. Trafikverket (The Swedish Transport Administration) is a Swedish governmental organization that stands for long-term planning of the collective transport system in Sweden. Trafikverket has long played the role of "infrastructure builders," but now wants to develop its identity to become "community developers." Which ought to be the best approach to create a sustainable transport system. The purpose of this study was to investigate which competencies are considered important in a community developer and what competencies of Trafikverket Region Mitt is different compared to the expected skills of a community developer. A knowledge test was created to examine the level of competence of Trafikverket Region Mitt. The skills tested were communication skills, negotiation skills, pedagogy, social understanding, and analytical skills. The knowledge test was based on interviews and literature studies. The interviewees believed that a community developers main characteristic was to have a broad expertise and that Trafikverket has an important role in social development and should be community developers. Something that the departments of Region Mitt had in common was that they had lowest score in the tests regarding social understanding and pedagogy, while the highest scores were collected on communication skills. However, the complexity of validating the questions proved it difficult to assess the result of the knowledge test.