Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi. Två intervjuguider med öppna frågor användes vid intervjuerna som spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att barnen hade en positiv upplevelse av hippoterapin och belyste flera fysiska förbättringar. Lärarna upplevde förbättringar gällande barnens motoriska förmåga, språkliga utveckling och inlärningsförmåga. Konklusionen, baserad på överenstämmelser mellan barnens och lärarnas upplevelser, är att hippoterapi är en positiv behandlingsform för dessa barn med avseende på såväl fysiska som psykiska aspekter. / Hippotherapy is a form of physiotherapy where the horse is used as a part of the treatment. The aim with this qualitative study is to investigate Indian disabled children's experiences of hippotherapy. The study is based on interviews with four children and three teachers. The interviews were conducted with an interpreter in English and Tamil. The children’s interviews were focused on their personal experiences, and the teachers’ interviews focused on their observations of the children. Two guides based on open questions were formed for the interviews witch were recorded, transcribed and analyzed. The results show that the children were positive regarding the hippotherapy and had experienced physical improvement. The teachers experienced that the children had improved regarding motor skills, speech and learning ability. The conclusion based on agreement between children and teachers, is that hippotherapy is a positive form of therapy for these children in both physical and psychological aspects.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning gjordes av fyra självbiografier, som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att de anhörigas upplevelser var till största delen negativa. Dock fanns där stunder av glädje och kärlek som gav de anhöriga styrka att kämpa vidare. De upplevde känslor som frustration, ilska, vrede, skuldkänslor och acceptans. Detta pågick i en cykel som ständigt började om. Det var som om de befann sig i ett ekorrhjul och kämpade för att ta sig ur. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fylla. De anhöriga är i en utsatt situation. Att lyssna, förstå och stödja dessa gagnar både de anhöriga och deras partners. / Background: Alzheimer's disease is the third leading cause of death in the western world. It is a progressive disease which affects the brain and the person's cognitive abilities. These people are often cared for at home by their spouses, which may be a great strain for the spouses. For professionals to be able to support the spouses in the best manner requires an understanding of how they are experiencing their situation. Aim: The purpose of this study was to illuminate the spouses´ experiences of living with a person with Alzheimer's disease. Method: An empirical study with qualitative approach was made on four autobiographies. A content analysis was used to analyze the material. Results: The results showed that the spouses´ feelings were mostly negative. However, there were moments of joy and love which gave the relatives strength to keep on fighting. They experienced feelings of frustration, anger, rage, guilt and acceptance. This went on in a repeating cycle. It was as if they were in a treadmill and struggled to get out of. Conclusion: Nurses have an important role to play. The relatives are in a vulnerable position and by listening, understanding and supporting these, it is beneficial not only for them, but also for their partners.

<p>The number of elderly in society is increasing and therefore the number of people with dementia. They continue to live in their homes longer, which also increases the responsibility of district nurses. The purpose of this study was to describe the experiences of district nurses to care for and have responsibility for the care of people with dementia in home care. The method chosen was a qualitative interview study. The method chosen was a qualitative interview study and content analysis was used for data processing. The results revealed five categories: <em>Collaboration with other professionals and relatives, to have the possibility to develope in the professional role, a time-consuming work, inadequacy and anxiety and to provide security for the person with dementia.</em><strong><em></em></strong></p> / <p>Antalet äldre i samhället ökar och därmed antalet personer med demenssjukdom. De bor kvar i sina hem längre, då ökar även ansvaret på distriktssköterskorna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att vårda och ha vårdansvaret för personer med demenssjukdom i hemsjukvård. Metoden som valdes var kvalitativ intervju studie och innehållsanalys användes vid databearbetning. I resultatet framkom fem kategorier: Samarbete med andra yrkesgrupper och anhöriga, att kunna utvecklas i yrket, ett tidskrävande arbete, otillräcklighet och oro och att skapa trygghet för personen med demenssjukdom.</p>

<p>This thesis explores how cognitive artefacts contribute to the process of reaching common ground within collaborative groups through a study of both Clark's theory of Common Ground and of how artefacts are understood to be used, both by individuals and as seen in distributed cognition. This was accompanied by an ethno-methodologically inspired study in the natural setting of a kitchen to observe how artefacts are used when negotiationg common ground. After the study's completion, participants were interviewed in order to establish whether common ground was successfully established ant to look for consistency between obeservations from the study and how the participants motivate their actions. The study was analysed in order to find patterns, of which four distinct kinds were indentified; these categories were then related to facts established in the study of Common Ground and artefacts.</p>

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier skapades och dessa var tankar om att träna magmusklerna, att träna sina magmuskler, att tillägna sig information om träning, faktorer som underlättar träningen samt att inte få till träning. Konklusion: De mammor som uppgav att de inte hade några kunskaper om träning av magmusklerna tränade inte heller. De som tränade gjorde det med hjälp av appar eller böcker anpassade för nyblivna mammor eller på mamma-barn pass. Den vanligaste informationskällan var Internet, dock ifrågasatte mammorna tillförlitligheten. Faktorer som främjade att mammorna tränade var organiserad träning, att gymmen erbjuder olika träningslösningar samt möjligheten till egentid. Barriärer var vardagen, brist på barnpassning och kroppsliga besvär. / Background: Previous recommendations said that new mothers should rest after giving birth. But more recently research has stated that it is important to do exercises for your abs postpartum. Aim: The aim of this study was to examine new mothers views of abtraining postpartum and how these views are turned into actual practice. Method: A qualitative research approach was used and semi-structured interviews was performed with eight new mothers. Data were analyzed by using content analysis. Results: Five main categories were formed. These were views of abtraining, to exercise your abs, assimilating information on exercise, things that facilitates training and not get into the workout. Conclusion: The mothers that expressed that they didn´t know much about exercises did not actually do exercises for their abs. Those who trained used apps or books appropiate for new mothers or went to mother-child classes. The most common source of information was the Internet. However mothers questioned its reliability. Facilitators were the possibility to attend organized training, gyms offering different solutions and the opportunity to childfree time. Barriers were everyday life, lack of childcare, as well as physical problems.

Bakgrund: Självskadebeteende är fortfarande tabubelagt och förknippat med skam, trots att det är mer uppmärksammat nu än innan. Litteraturen beskriver att dessa patienter ofta bemöts med avsky och okunskap då hälso- och sjukvårdspersonal upplever det problematiskt att förhålla sig till dem. För att öka förståelsen för dessa patienter kommer denna litteraturöversikt att fokusera på patienternas egna erfarenheter av hälso- och sjukvården. Syftet: Syftet var att beskriva erfarenheter av hälso- och sjukvården hos patienter med ett självskadebeteende. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys av 12 artiklar genomfördes. Resultatet: Fem kategorier skapades: Att finnas men inte synas- erfarenheter av den sviktande organisationen, En miljö som hämmar eller främjar- erfarenheter av den fysiska miljöns påverkan, Att hjälpa eller stjälpa- erfarenheter av personalens attityder, Mellan hopp och förtvivlan- erfarenheter av patientens egna känslor i mötet och Jag är unik men ni väljer att inte se- erfarenheter kring patientens önskemål om en individanpassad vård. Diskussion: Fynden diskuteras utifrån negativa och positiva aspekter samt diskuteras patienternas behov. Utifrån den etiska värdegrunden diskuteras hur vi kan förbättra patienternas erfarenheter av hälso- och sjukvården. Författarna diskuterar även fördelarna med individanpassad vård. / Background: Self- injurious behaviour is still taboo and associated with shame, even though it is more talked about now than before. The literature describe that these patients are still met with disgust and ignorance because the care-staff finds it problematic to relate to them. To increase understanding of this patient group, this literature review focuses on describing patient’s experiences of health-care. Aim: The aim was to describe experiences of health-care among patients with self-injurious behaviour. Method: A literature review with qualitative content analysis, based on 12 articles. Results: Five categories were created: To be but not be seen- experiences of the failing organisation; An environment that inhibits or promotes- experiences of the physical environment; To help or hinder- experiences of the staff´s attitudes; Between hope and despair- experiences of the patients own feelings in the encounter; I am unique but you choose not to see- experiences around the patient’s wishes for an individual- centered care. Discussion: The findings are discussed from a negative and positive view-point; also the patient’s individual needs are discussed. With a basis in ethical values, a discussion around how to better the experiences of health-care is held. The authors also discuss advantages of patient- centered care.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Patientcentrerad vård innebär att varje patient ses som en individ istället för en diagnos och fokuserar på dennes resurser istället för behov samt att patienten ska vara delaktig i vårdprocessen. RCC - Regionalt cancercentrum verkar för att förbättra och stärka patienternas inflytande och ställning inom cancervården genom patientrepresentation i patientråd och vårdprogramgrupper där patientens upplevelser, kunskap och åsikter kring cancervården tas till vara på. Enligt tidigare forskning inom området är kunskapen allt för begränsad för att kunna kartlägga betydelsen. Syfte: Studien syftar till att ur ett patientperspektiv undersöka patientrepresentanternas upplevelser och åsikter om deras arbete i vårdprogramgrupperna och patientrådet i Uppsala Örebro-regionen. Metod: Åtta patientrepresentanter från RCC:s vårdprogramgrupper och patientråd intervjuades enligt en semi-konstrukturerad intervjuguide. Därefter gjordes en innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim. Resultat: Ur intervjuerna erhölls två kategorier; patientföreträde och erfarenheter av vården. Ur dessa identifierades sex subkategorier. Patientrepresentanterna var överlag nöjda med det bemötande de fått inom såväl inom vårdprogramgrupperna och patientrådet. Samtliga var positiva till sitt arbete dock fanns en osäkerhet huruvida de påverkade och medverkande till en förändring av vården eller om deras roll enbart hade funktion som alibi. Forskningen inom området är sparsam och det finns svårigheter att mäta resultaten av patientmedverkan. Slutsats: Enligt studien upplever patientrepresentanterna sin roll, sitt arbete och bemötande från professionen som positivt dock fanns en osäkerhet om hur stor inverkan på vården de hade. För att slutsatsen av studien ska kunna generaliseras krävs dock en större studie som omfattar samtliga patientrepresentanter inom RCC. / Background: Patient-centered care means that each patient is seen as an individual rather than a diagnosis and focus on the patient's resources instead of needs, and should be involved in the care process. RCC - Regional cancer center works to enhance patient empowerment and status in cancer care by patient representation in patient council care programs and groups, in which the patient´s experiences, knowledge and opinions about cancer care is being utilized. According to previous research, there is currently not enough evidence to identify the importance of patient involvement in health care. Aim: The study aimed to explore patient representatives' experiences and opinions of their work in care programs and patient council of Uppsala Örebro region from a patient perspective. Method: Eight patient representatives of the RCC's program of care groups and patient council were interviewed according to a semi-constructed interview guide. A content analysis by Lundman and Hällgren-Graneheim was used. Results: From the interviews two categories were obtained; patient representation and experience of care. From these categories six subcategories were identified. The informants were generally satisfied with their treatment. All respondents were positive about their work, however, there is uncertainty whether their work lead to changes in the health care. Conclusion: The finding of this study, suggests that patients' representatives perceive their role, work and attitude as positive. For the results of the study to be able to generalize, a larger study that includes all patient representatives in RCC is required

Denna studie tar sitt avstamp i arbetslivets globalisering med dess nya förutsättningar för ledarskapet. I globaliseringens fotspår följer en trend av ”platta” organisationer som har produktionen skild från försäljningsavdelningen, vilken istället hålls nära marknaden. Detta leder till en spridning av de personella resurserna inom organisationen, vilket med stor sannolikhet innebär ett betydande avstånd mellan ledarna och deras medarbetare. Konsekvensen av detta blir då att begreppet indirekt ledarskap kommer att öka i betydelse och användning.   Tanken är att med en kvalitativ studie med abduktion som huvudmetod öka förståelsen för konsekvenserna av ett indirekt ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar kineser till Sverige. Genom kontakt med kineser som har varit i Sverige, kineser som ännu inte har varit i Sverige samt företag som arbetar mot den kinesiska marknaden har en bild över vad som lockar kineser till Sverige växt fram. Studiens resultat utgör åtta större huvudkategorier om vad som lockar kineser till Sverige. Motiv till kinesiskt resande, karaktärsdrag för kinesiskt resande, det skandinaviska paketet, den svenska naturen, det svenska folket, shopping, kunskapsresor och bilden av Sverige är de delar som analyseras i uppsatsen. De åtta bärande beståndsdelarna ger läsaren en inblick i vad som attraherar kineser till Sverige och hur Sverige erbjuds till kinesiska turister.

SYFTE                 Studien syftar till att undersöka hur unga kvinnor (15-19 år) upplever och resonerar kring mediernas bilder och gestaltning av kvinnokroppar och kvinnors välbefinnande. Vår studie ämnar även undersöka olika jämförelser mellan en gymnasieklass och en högstadieklass som utgör en central del i vår analys.   METOD &amp; MATERIAL     En kvalitativ studie om två fokusgrupper med hjälp av tematisk analys.                                                                            HUVUDRESULTAT           Resultatet av vår analys påvisar att unga kvinnor dagligen reflekterar över publiceringar i medierna. Det kan dock medföra olika konsekvenser för unga kvinnor beroende på vem man är, samt vad unga kvinnor själva väljer att ta del av.  På vilket sätt unga kvinnor reflekterar kring mediernas skildring av kroppsideal har således att göra med personlig mognad samt hur dess omgivning i form av vänner och familj betraktar sig själva och andra människor.