The aim of our study is to gain understanding of how parentsperceive their own, the preschool's, and the library's efforts to stimulate preschoolers' enjoyment and yearning to read, as well as what types of collaborative efforts the parents seek.The study is based upon qualitative interviews with parents, both mothers and fathers, to preschool children (aged 1.5 to 6 years old). The analysis does not offer any generalizations. We have chosen to use a sociocultural perspective as the theoretical starting-point of our study, our thoughts being that we learn together with and by the help of others. We consider this perspective to be closely related to Aidan Chambers's "The Reading Circle", which we have chosen to use as our tool of analysis.It turned out that the parents perceived their own reading stimulating role as crucial, even if they did not consider all they did as reading stimulative. Some things, such as discussing the book while reading, occurred naturally but is also an important part to stimulate reading. The parents also experienced the preschool's reading stimulating role as significant, but that the library was nonexistent in their part. The parents did not feel that there existed any collaboration between themselves, the preschool, and the library, but most of the parents assumed that a collaboration existed between the preschool and the library. We saw a need and a request from several parents to get more information regarding children and reading. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to create an understanding of nurses' information practices. To be able to search, find, use and critically evaluate information is important, not just during studies, but also in professional life. This study is intended to deepen our understanding of nurses ' information literacy in a workplace context.The main questions are: What information do nurses need on a daily basis and how do they experience information activities? What factors determine the sources they use? Do information practices vary in the workplace? Do nurses‟ professional experiences impact on their information practices? Nine nurses were interviewed using semi-structured interviews. The interviews have been analysed through a hermeneutic approach. I use a model of the information seeking of professionals created by Leckie, Pettigrew and Sylvain as well as the concept of cognitive authority as developed by Wilson in the analysis. I reach the conclusion that information practices differ within the same context and occupational group. Differences in information needs and information seeking practices emerged between the different groups who were identified during the interviews. Professional experience proved to be important in information activities. It also became clear that oral sources had a dominant role as a source of information and that different sources are given different authority. An experienced colleague is seen as a cognitive authority as well as established textual sources. There was often an interaction between written and oral information. It was found that there were shortcomings in the system that makes information available. / Program: Bibliotekarie

Varje år ställs cirka 7000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Att drabbas av bröstcancer är för de flesta kvinnor en mycket chockartad upplevelse. Det som tidigare tagits förgivet är inte längre självklart och många upplever en total förändring av livssituationen. Att drabbas av bröstcancer kan också innebära att kroppen förändras och detta kan leda till känslor av vara främmande för sin egen kropp. Allt detta ger upphov till mycket lidande hos den drabbade kvinnan. Det är därför mycket viktigt att sjuksköterskan kan bemöta dessa kvinnor på ett individuellt sätt för att på så sätt minska lidandet. Syftet med studien är att beskriva tankar och känslor hos kvinnor som drabbats av bröstcancer och hur de upplever och hanterar sin livssituation. I denna studie används en kvalitativ ansats eftersom syftet med studien är att beskriva kvinnornas upplevelser. Resultatet utgår från tre självbiografier och innehåller sex teman: att tappa kontrollen, att känna sig främmande för sin kropp, att uppleva livet som ändligt, att leva med ständig oro, att söka gemenskap och att känna sig övergiven. Diskussionen har delats in i två underrubriker, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen resonerar författarna kring valet av metod och varför självbiografier valdes. I resultatdiskussionen kopplas resultatet ihop med kvalitativ forskning inom området och författarna tar upp egna reflektioner. Det diskuteras kring vikten av en god vårdrelation eftersom det framkommer att många kvinnor känner sig övergivna av sjukvården och att de lämnas ensamma med svåra beslut. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

This paper researches how information in game tutorials can be retained by the player. We use a teach-back framework to see what information the participants’ retained. The purpose of this study is to understand how a video game can communicate vital information about character mechanics and rules with the help of tutorials integrated through level design. This qualitative study was conducted with 15 participants, they played through a Third-Person Action Platformer game which the authors created for this study. The participants were all experienced in this game genre for the sake of the results’ consistency. The results showed that the most effective method is the one that presented most text and restricted player freedom, that being said it is not the preferred method by the participants. This resulted in suggestions that differed from what is presented to them, some of them including demonstrations in the game world and even some audio elements that could be implemented instead of having a text-based tutorial. / I den här studien undersöker vi hur information i spelhandledning kan bibehållas av spelaren, vi använder en undervisningssammanfattning för att se vilken information deltagarna behöll. Syftet med denna studie är att förstå hur ett videospel kan kommunicera viktig information om karaktärsmekaniker och regler med hjälp av handledning integrerad genom nivådesign. Denna kvalitativa studie genomfördes med 15 deltagare, de spelade genom ett Tredje-Person action Platform spel som författarna skapade för denna studie. Alla deltagarna är erfarna i den här spelgenren för att hålla resultaten konsekventa. Den mest effektiva metoden är den som presenterade mest text och begränsade spelarens frihet men det var inte den föredragna metoden bland deltagarna. Det här resulterade i förslag som skilde sig från vad som presenterades för deltagarna, några av de förslagen inkluderade demonstrationer i spelvärlden och vissa ljudelement som kunde ha implementerats istället för att endast ha en textbaserad handledning.

The aim of this bachelor thesis is to examine the importance of the hospital library for nurses´ information literacy. The hospital library can play a key role for nurses interested in evidence-based approaches to their work. Two main research questions are posed: In what ways does the hospital library work to support nurses´ information literacy? How do nurses view the hospital library as an information resource? To address these questions three hospital librarians and three nurses are interviewed using semi-structured interviews. Christine Bruce’s Seven faces of information literacy were used in the analysis to examine varying experiences of information literacy. The results show that the most important categories relation to information literacy are; information technology, information sources, information process and information control. What seems to be of great significance for the nurses is the possibility to use the hospital librarians as a resource. Their competence is regarded as invaluable and of significant importance to nurses that are library users. Context also seems to be important for information seeking processes. The hospital library seems to be more important for nurses when they are doing research or studying, than in the context of clinical work.

Fetma är allt vanligare idag, och de senaste åren har förekomsten av fetma ökat och bara i Sverige kan en halv miljon vuxna anses lida av fetma och 2.5 miljoner vara överviktiga. Gastric bypass är en kirurgisk behandling mot övervikt som har fyrdubblats inom en femårs period. En bättre livskvalitet har i olika kvantitativa studier kunnat påvisas efter viktminskning, men osäkert hur livskvaliteten ökar efter kirurgi då det ofta speglas negativt i media. I de kvantitativa studierna kan inga nyanser av upplevelser urskiljas. Syftet med denna undersökning var därför att beskriva den subjektiva upplevelsen hos personer som genomgått en gastric bypass. En empirisk studie gjordes med öppna frågor och en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet av studien styrker den tidigare forskning som gjorts, då informanterna beskriver en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Operationen har förbättrat informanternas självbild och bidragit till en ökad frihetskänsla. Det tydliggörs hur informanterna upplevt sig vara stigmatiserade och de har skämts för sin fetma. De negativa erfarenheter som framkommit, såsom dumping, har inte haft setts som ett stort problem, utan viktnedgången och de positiva hälsoeffekterna har dominerat. I diskussionen framkommer hur viktigt det är att öka förståelsen för individens problematik samt hur viktig sjuksköterskans roll är att hjälpa individen att tillgodogöra sig aktuell information. Vidare diskuteras att om förväntningarna är orealistiska skapas en större besvikelse vilket eventuellt kan leda till ett missnöje. Det är viktigt att en operation inte ses som en helhetslösning utan som ett verktyg. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Obotlig sjukdom kan beskrivas som kronisk och progressiv sjukdom där det inte finns någon rimlig möjlighet att svara på behandling och den förväntade livslängden är oviss. Den palliativa vården handlar om ett förhållningssätt med målet att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Detta skapas genom ett välfungerande teamsamarbete mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av vården från besked om obotlig sjukdom till palliativ vård i livets slutskede. Metod: Författarna till denna studie använde en kvalitativ manifest innehållsanalys som analysmetod och tio vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem kategorier: att få tydlig information; att vara rädd; att drabbas av olika symtom; att framtiden är oviss; att närstående och en religiös tro var av betydelse. Resultat: Det framkommer att patienter började se livet från ett annat perspektiv i och med vetskapen om att sjukdomen inte gick att bota. Patienter som befann sig i livets slutskede gick igenom stora förändringar som krävde insatser från hälso- och sjukvården. Slutsats: Sjuksköterskor kan med hjälp av transitionsteori hjälpa patienter att hantera, bearbeta och acceptera den förändrade situationen. Ytterligare kunskap om vården från obotlig sjukdom till palliativ vård kan förbättra kommunikationen och informationen till patienter.

Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvård efter läkare och sjuksköterskor i västvärlden och förutspås bli ett av de största bristyrkena år 2035, vilket kan leda till ökad arbetsbelastning, ihållande stress och bristande möjlighet till återhämtning. Fysioterapeuters arbetsmiljö innefattar flera arbetsrelaterade faktorer som ställer höga mentala och kognitiva krav som kan bidra till stress och otillräcklig återhämtning, vilket i sin tur kan leda till psykisk ohälsa eller psykiska besvär. Det finns i dagsläget mycket begränsad forskning kring hur återhämtning kan främjas under arbetsdagen och vilka arbetsrelaterade faktorer som särskilt bör beaktas. Syftet med studien var att undersöka och beskriva erfarenheter av arbetsrelaterade faktorer som hindrar eller främjar mental och kognitiv återhämtning hos fysioterapeuter inom primärvården. En kvalitativ studie tillämpades med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. I studien inkluderades tre fokusgrupper med 4–5 fysioterapeuter arbetandes i primärvården i Stockholms län. Fokusgrupperna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim &amp; Lundman. Resultatet från studien visar att fysioterapeuter har erfarenheter av att höga krav i arbetslivet, bristande kontroll i arbetslivet och bristande social arbetsmiljö är arbetsrelaterade faktorer som hindrar återhämtning, medan pauser, kontroll över arbetet, utvecklingsmöjligheter, stödjande arbetsmiljö och god fysisk arbetsmiljö främjar återhämtning. Studien bidrar med kunskap om hur arbetsgivare och arbetstagare kan planera arbetet för att främja återhämtning under arbetsdagen samt med ny kunskap gällande fysioterapeuter som är en understuderad grupp generellt när det gäller arbetsmiljö och hälsa.

Bakgrund: Infertilitet är en bristande förmåga eller svårighet att uppnå önskad graviditet. Tiotill femton procent kvinnor är infertila, de utvecklar ofta psykisk ohälsa på grund av denemotionella processen och den press de får från samhället. Många kvinnor väljer idag attsenarelägga sin graviditet för att istället klättra i karriären. Detta försvårar möjligheten tillgraviditet, då äggen börjar åldras redan i 30-års ålder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av infertilitet och ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grundför denna litteraturstudie. Artiklarna har analyserats via en innehållsanalys enligt Graneheimoch Lundman (2017). Resultat: Kvinnorna upplevde en mängd olika känslor. Många av dessa känslor ledde till storsorg, ångest, ensamhet, depression och skuldkänslor, för att vara den som var ansvarig överdet barnlösa livet. Att se en framtid utan barn var svårt att acceptera och många frågor förblevobesvarade. Stödet kvinnorna behövde både från vänner, familj och sjukvård fanns inte där.Kvinnorna valde att istället isolera sig, då de inte hade någon att prata med. Slutsats: Kvinnorna som var infertila drabbades av livskriser och känslan av att tappakontrollen över sin egen kropp. Det framkom att sjuksköterskor har ett behov av mer kunskapoch förståelse för infertila kvinnor. De behöver bättre förståelse för att bättre kunna informera,bemöta och stödja dessa kvinnor på bästa sätt.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder appar i matematikundervisningen för elever i allmänna matematiksvårigheter samt vilken potential lärarna upplever att appar har för matematikundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Det finns begränsat med forskning kring användandet av appar i matematikundervisningen och deras potential för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar att lärarna i den här studien använder appar på liknande sätt i sin undervisning för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar också att lärarna upplever att det finns flera fördelar med att använda appar i matematikundervisningen, till exempel bidrar de till ett engagemang hos eleverna.